Innehåll

Balans nr 2 2006

Gästkrönikör: Redovisning är makt

När jag läste till civilekonom i slutet av 90-talet stod ämnet Finansiell ekonomi högt i kurs. Jag minns en omtalad kursbok, ”Principles of Corporate Finance” av Brealey and Myers, som lärde ut de viktigaste teserna. En av dessa handlade om att redovisning inte spelar någon avgörande roll.

Under rubriken ”Sex lärdomar om marknadseffektivitet” fick vi bland annat veta att det inte existerar några ”finansiella illusioner”. Man kan disponera en balans- och resultaträkning på mängder av olika sätt, men i slutändan är det de verkliga kassaflödena som räknas. Ett företag höjer inte sitt värde genom kreativ bokföring.

Det var inte bara inom finansiell ekonomi som redovisning betraktades som mindre relevant. Jag minns också lärare i nationalekonomi med liknande inställning, vilket bidrog till att dessa ekonomer varken kunde förutse eller senare förstå skandalerna inom Enron och andra företag.

Det fanns en övertro på mänsklig rationalitet, att beslut följer logiska överväganden, att ytan inte har någon betydelse.

Detta trots att vi från våra verkliga liv vet hur mycket beslutsfattande kan skilja sig från den enkla läroboksmodellen.

Det finns en stark föreställning om att vi nogsamt utvärderar alternativ och granskar alla siffror och bokstäver, när det i själva verket ofta förhåller sig tvärtom: först bestämmer vi oss, sedan letar vi argument för att motivera vårt agerande.

Hur saker och ting presenteras för oss – i årsredovisningar, matbutiker, partiprogram – har en stor betydelse för våra val.

Bara en sådan enkel sak som i vilken ordning måltiderna ligger upplagda i en bufférestaurang, kan avgöra vilka rätter som blir populära. I ett experiment inom ekonomisk psykologi undersökte man vad som inträffade när desserten placerades före huvudmåltiden i en restaurang med självbetjäning. Effekten blev att många fler besökare valde att också köpa en efterrätt.

I politiken har de flesta insett betydelsen av hur saker och ting framställs, inte minst märks detta i språket. De som vill kvotera föräldraförsäkringen talar om en ”individualisering”, medan motståndarna varnar för en ”tvångsdelning”. De som privatisera statliga företag kallar detta för en ”effektivisering”, medan andra pratar om en ”utförsäljning” av vårt gemensamma ägande (här markerar prefixet ”ut” avståndstagandet).

Att staten tänkt igenom sin redovisning till medborgarna syns tydligt på skatteområdet. För att kunna försvara världens högsta skattetryck ska svenskarna i så låg utsträckning som möjligt märka hur mycket de betalar till det offentliga.

Således ska momsen enligt lag vara inbakad i totalpriset (i många amerikanska delstater är det tvärtom – där anges priserna exklusive mervärdesskatt). Vidare ska arbetsgivarna betala en särskild avgift ovanpå bruttolönen, vilket gör att den anställde ofta inte känner till storleken på den verkliga löneskatten.

Dessutom är det arbetsgivaren – inte löntagaren – som sköter inbetalningen till skattemyndigheten varje månad, vilket innebär att de flesta svenskar inte är medvetna om att det allmänna tar mer än hälften av deras inkomst i anspråk.

Att enskilda företagare är mycket mer kritiska till skatterna än svensken i gemen kan förstås mot denna bakgrund: de har praktisk erfarenhet av hur systemet fungerar.

God redovisningssed är ett flytande begrepp inom politiken. Det finns inga revisorer som systematiskt granskar räkenskaperna, inga lagar som reglerar bokföringen, inga bolagsstämmor som uttalar sig om ansvarsfrihet – bara väljare som vart fjärde år besöker vallokalen.

Jag gissar att de skulle göra bättre val om de gick en grundläggande kurs i redovisning.

Peter Wolodarski är ledarskribent på Dagens Nyheter.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...