Det senaste ärendet som Övervakningspanelen hanterat gäller Gunnebo. Den fråga som varit uppe för bedömning är enkel. I årsredovisningen för 2004 har Gunnebo redovisat en omstruktureringsreserv på 97 miljoner kronor. Bolaget har dock inte lämnat den information som föreskrivs i punkten 45 i RR 1:00.
Något som är bra med Övervakningspanelens information är bakgrunden till kritiken. I beslutet finns sålunda utdrag från både årsredovisningen och från den korrespondens som förts mellan parterna.
Det som återges av årsredovisningen är dels noten som beskriver förändringen i avsättningen för omstruktureringsreserv, dels en uppgift om posten Övriga rörelsekostnader. Omstruktureringsreserven har under 2004 ökat med nära 200 miljoner fördelade med ungefär lika belopp på avsättningar i samband med förvärv och avsättningar i den befintliga verksamheten. Redovisningen ger upphov till två frågor; har bolaget lämnat den information som krävs för att en avsättning ska få redovisas och är de kostnader som reserven avser sådana som omfattas av Rådets rekommendation.
För att få redovisa en reserv för omstrukturering krävs bland annat information ”som skapar en välgrundad förväntan hos dem som omfattas av beslutet”. Det gäller både för reserveringar i samband med företagsförvärv enligt RR 1, punkt 45, och för åtgärder i den befintliga verksamheten, se RR 16, punkt 72. Informationen behöver dock inte framgå av årsredovisningen. Panelens kansli har därför bett bolaget redogöra för hur informationen lämnats.
Av det första svarsbrevet framgår att information om det interna strukturprogrammet har lämnats på ett korrekt sätt. När det gäller reserveringen för förvärvet sägs att en plan förelåg redan på förvärvsdagen. ”Planen kunde dock inte av kommersiella skäl kommuniceras till de anställda vid förvärvstillfället, då detta bedömdes ge stora negativa konsekvenser i form av bland annat risk för en kraftigt försämrad produktivitet från tillkännagivandet av informationen till dess den faktiska nedläggningen kunde påbörjas.” Som svar på detta sänds ett brev från kansliet där man ifrågasätter om kraven i punkt 45 uppfyllts. Bolaget svarar att: ”Gunnebo har vid ett flertal tillfällen tillkännagivit sin strategi att genom förvärv konsolidera och strukturera marknaden. Förvärvet av Elkosta är ett led i denna strategi och skapar därmed förväntningar att omstruktureringsåtgärder kommer att genomföras.”
Kansliet lät sig inte övertygas och hänsköt frågan till Ordförandegruppen vilket meddelades bolaget. Det föranledde Gunnebo att upprepa att den detaljerade planen existerade vid förvärvstidpunkten och att man genom att redogöra för sin strategi hade skapat välgrundade förväntningar hos berörda parter. Man lägger också till att ”det ej är möjligt att vara mer precis i informationsgivningen med hänsyn till de arbetsrättsliga regler som finns i Tyskland beträffande förhandlingar med fackliga organisationer”.
Bolagets svar och den tidigare korrespondensen bidrog förmodligen till att Övervakningspanelens beslut var lätt att fatta. Panelen konstaterade sålunda att företaget inte kunnat visa att kraven enligt punkt 45 uppfyllts.
Själv fylls jag av förundran inför Gunnebos argumentering. Enligt punkt RR 1:45 ska förvärvaren senast vid förvärvstidpunkten tillkännage huvuddragen i planen och därigenom skapa förväntningar. Rådets (och IASB:s) rekommendationer kan ofta tolkas på olika sätt. Punkt 45 är dock kristallklar. Det är den information som lämnas i samband med förvärvet som ska skapa förväntningarna. Man kan inte hänvisa till någon praxis eller allmän strategi. Det finns heller ingen förfångsklausul i rekommendationen som ger möjlighet till undantag på grund av kommersiella skäl. Det övertygar knappast heller när bolaget i början hänvisar till vikten av att hålla arbetskraften lugn för att sen gå över till problemet med arbetsrättliga regler i Tyskland.
Hade jag haft möjlighet ge bolaget ett gott råd hade det därför varit att, i stället för att slösa bort tid för personer både i ledningen inklusive revisorerna och Övervakningspanelen, skriva att man gjort ett misstag och att åtgärder vidtagits för att förhindra en upprepning.
Det finns emellertid ytterligare en fråga, nämligen vad det är för kostnadsposter som ingår i reserven. Det verkar inte vara en fråga som behandlats av Panelen. Ändå finns det information vad gäller strukturprogrammet som gör att frågan framstår som berättigad. Den reservering som gjorts för strukturprogrammet motsvaras nämligen i resultaträkningen av en så kallad jämförelsestörande post som är en delpost i övriga rörelsekostnader. Av en not framgår att här ingår ”kostnadssänkande produktionsanpassningar, stängning av en fabrik och överflyttning av produktionen till koncernens övriga anläggningar”.
Enligt RR 16:80 får reserveringen endast omfatta kostnader som saknar samband med företagets pågående verksamhet. Jag tycker att ”kostnadssänkande produktionsanpassningar” är ett exempel på just en sådan kostnad som man inte kan reservera för. Överflyttning av produktionen till andra anläggningar skulle kunna vara ytterligare ett exempel. Av punkt 70 framgår visserligen att en omlokalisering av verksamheter från ett land till ett annat är ett exempel på en omstrukturering. Därav följer dock inte att det är tillåtet att göra en reservering för kostnaderna. Det framstår som sannolikt att med en snäv tolkning av ”pågående verksamhet” i vart fall en del av de kostnader som omfattas av reserver för omstrukturering, både i Gunnebo och andra företag, skulle falla bort.
En helt annan fråga gäller om det är tillåtet att i en funktionsindelad resultaträkning redovisa omstruktureringskostnader som en övrig rörelsekostnad och att i noterna beskriva dem som jämförelsestörande. Jag skulle svara nej. Omstruktureringskostnader kan inte vara en funktion. Därtill kommer att ”Övriga rörelsekostnader” aldrig varit avsedda som en avskrädesplats för något som företag uppfattar som jämförelsestörande. Det sägs också uttryckligen i vägledningen från FAR.
LB Icon
Peter Malmqvist bad mig att titta på rapporten för tredje kvartalet från LB Icon. Anledningen är att bolaget redovisar minus 47 miljoner i rapporten över förändring i eget kapital rubricerat som Omräkningsdifferens belöpande på avyttrade dotterbolag. Redovisningen är en följd av kravet i IAS 21 (liksom i RR 8), Effekter av ändrade valutakurser, att vid avyttring av en självständig utlandsverksamhet redovisas de ackumulerade kursdifferenser som tidigare redovisats direkt mot eget kapital, som intäkt/kostnad i koncernresultaträkningen. Intäkten/kostnaden redovisas under samma redovisningsperiod som vinsten eller förlusten på avyttringen. LB Icon har alltså sålt utlandsverksamheter vilket också framgår av andra kommentarer som tidigare gett upphov till positiva omräkningsdifferenser på 47 miljoner. I och med försäljningen anses dessa realiserade och redovisas därför som en intäkt. Vi har alltså att göra med ett exempel på det som i redovisningsjargong kallas för ”recycling”.
Standarden anger inte om den här intäkten ska särredovisas i resultaträkningen eller ingå som en del av realisationsvinsten. Jag tycker det senare är det naturliga men anser också att det i så fall krävs att företaget anger att det i det här fallet ingår 47 miljoner i realisationsvinsten. IAS 21:52 kräver sålunda att företag lämnar uppgifter om storleken på de valutakursdifferenser som redovisas i resultaträkningen.
I den kommentar som bolaget lämnar till försäljningen står att den gav upphov till en mindre vinst, 2 miljoner, vari ingår en positiv effekt avseende ackumulerade omräkningsdifferenser. Riktigare hade varit att skriva att försäljningen gav upphov till en förlust på 45 miljoner som dock uppvägdes av omräkningsdifferenserna på 47 miljoner. Att det egentligen handlar om en förlusttransaktion kommer också fram i kommentaren till kassaflödet där man talar om en negativ effekt av försäljningen på 38 miljoner. De kortfattade kommentarerna gör dock att det nästan är omöjligt att förstå vad som skett.
För att få en uppfattning om storleken på den ackumulerade omräkningsdifferensen öppnade jag årsredovisningen för 2004. I anslutning till rapporten för förändringen i eget kapital finns en uppgift om omräkningsdifferenser som jag trodde var felaktig. Den utgående omräkningsdifferensen motsvarade nämligen cirka 90 procent av hela det egna kapitalet! Jag ringde därför bolaget och fick en förklaring som jag inte är säker på att jag till fullo förstått. Enligt bolaget är dock redovisningen korrekt. Den stora omräkningsdifferensen är ett arv från ett stort USA-förvärv då IT-bubblan höll på att blåsas upp. Bolaget fick sen göra stora nedskrivningar vilka reducerat det egna kapitalet men tydligen inte omräkningsdifferenserna. Jag har ingen anledning (längre) att betvivla att redovisningen är korrekt. Fast är det inte konstigt att bolag publicerar uppgifter i sin årsredovisning som inte går att förstå utan att man tar kontakt med bolaget? Och då duger det inte att tala med vem som helst. Den här kunskapen finns bara hos några enstaka personer. Vore det inte enklare att lägga till en not som beskriver bakgrunden?
Rolf Rundfelt är docent i företagsekonomi. rolf.rundfelt@telia.com