Innehåll

Balans nr 3 2006

Den växande ideella sektorn: ”Låt mångfalden blomma i den ideella sektorn

Filip Wijkström tror inte alls på en detaljreglering av den ideella sektorn. Han, som under ett drygt decennium studerat denna sektor närmare, menar att man bör låta mångfalden blomma. Ska något regleras, säger han, bör man göra det med varsam hand och förståelse för organisationers särart och speciella roll i samhället.

I slutet av februari publicerade Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson, båda verksamma på Economic Research Institute vid Handelshögskolan i Stockholm, boken ”Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring”. De menar att mycket har hänt i den ideella sektorn sedan början av 1990-talet. Såväl sektorns ekonomi som antalet anställda har vuxit. Idag är cirka 145 000 anställda i denna sektor som årligen omsätter kring 140 miljarder. Från 1992 har den expanderat främst inom kultur och fritid samt den sociala omsorgen.

– Det svenska samhället har öppnats för nya dimensioner av den ideella sektorn. Det var inte riktigt politiskt korrekt tidigare, men nu har vi exempelvis allt mer frivilligarbete och mer idéburen serviceproduktion inom vård och omsorg, säger Filip Wijkström.

Och begreppet välgörenhet används helt öppet av allt fler, vilket var otänkbart bara för tio år sedan. ”Vi ser i början av 2000-talet en ideell sektor med tydligare fokus på olika typer av serviceproduktion” skriver Wijkström och Einarsson. Det gäller så väl samhällstjänster som medlemsservice.

En annan trend de pekar på är bolagisering. Vid början av 2000-talet fanns cirka 1 000 aktiebolag i drygt 550 koncerner med en ideell förening eller stiftelse som moder. Åtta procent av sektorns anställda och nio procent av omsättningen återfinns i dessa AB.

Till bolagisering finns det flera skäl, förklarar Filip Wijkström, till exempel att man vill renodla kärnverksamheten eller skapa tydlighet i organisationen. Man kan även knoppa av exempelvis en medlemstidning. Det kan också vara ett sätt att samarbeta mellan organisationer eller mellan organisation och stat.

Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson hävdar vidare att det finns en risk för ”en ökad slutenhet i det svenska civilsamhället och dess organisationer”. Tendenser som pekar åt detta håll är just fler aktiebolag och fler stiftelser; minskande inflytande från traditionella medlemmar när alltfler anställda och ”obundna” frivilliga deltar i verksamheten, samt ett organisationsliv alltmer influerat av ett näringslivstänkande.

Filip Wijkström menar att näringslivets verktyg och modeller för effektivare verksamhet inte alltid fungerar i ideell sektor. Målsättningarna är ju inte de samma. Vad gäller kravet på ökad transparens så frågar han sig retoriskt vem organisationerna ska vara transparenta inför?

– Ta Röda Korset vars verksamhet bland annat syftar till att reducera fattigdom och svält i tredje världen. Är det för givare, mottagare eller medlemmar som organisationen ska vara transparent? Eller Frälsningsarmén ... Är det inte Gud man ska svara inför, och hur åstadkommer man i så fall en sådan transparens?

Han påpekar att en alltför reglerad mätning av verksamhet istället kan skapa ineffektivitet och ökade kostnader. Och en uppspaltning av organisationer i AB kan ta bort en del av den ”magi” som är svår att mäta men som kan bidra till ett mervärde för en ideell organisation.

Antalet anställda i den ideella sektorn 2002

Antalet anställda

Andel i %

Kultur och rekreation

39 700

27

Social omsorg

28 900

20

Utbildning och forskning

22 500

16

Religion

20 500

14

Arbetsmarknad

12 100

8

Politik och identitet och intresse

6 800

5

Regional utveckling och boende

4 800

3

Sjukvård

4 500

3

Miljö

2 100

1,5

Internationella aktiviteter

2 000

1,5

Filatropi

500

0,5

Övrigt

600

0,5

TOTALT

145 000

100 %

De anställda inom den ideella sektorn utgjorde år 2002 cirka 3,3 procent av alla sysselsatta i landet. Detta innebär en ökning jämfört med för tio år sedan. (Källa: Från nationalstat till näringsliv? av Wijkström/Einarsson; Handelshögskolan, Stockholm)

Organisationers verksamhetskostnader 2002

Kostnader

Andel i %

Kultur och rekreation

35 500

25

Social omsorg

20 600

15

Utbildning och forskning

15 300

11

Religion

14 700

11

Arbetsmarknad

24 200

17

Politik och identitet och intresse

8 200

6

Regional utveckling och boende

9 700

7

Sjukvård

2 600

2

Miljö

2 600

2

Internationella aktiviteter

4 600

3

Filatropi

1 300

1

Övrigt

700

0

TOTALT

140 000

100 %

År 2002 omsatte den ideella sektorn 140 miljarder kronor. (Källa: Från nationalstat till näringsliv? av Wijkström/Einarsson; Handelshögskolan, Stockholm)

Elisabeth Precht

Den europeiska organisationen European Sponsorship Association (ESA) har räknat ut att det idag spenderas omkring 106 miljarder kronor årligen på sponsring i Europa. Av dessa pengar går 80 procent till idrotten. Dagens siffra innebär att sponsring utgör cirka 8 procent av de totala marknadsföringskostnaderna, ESA bedömer att motsvarande siffra år 2010 kommer att vara 15 procent.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...