Inom ett par år blir det tillåtet i Sverige

Den svenska aktiebolagslagen tillåter endast fusion av svenska aktiebolag. Idag är det alltså inte formellt möjligt för svenska aktiebolag att fusionera med företag i andra länder och bli en enda juridisk person. Nyligen antogs EU:s tionde bolagsdirektiv som inom ett par år kommer att göra gränsöverskridande fusioner möjliga även i Sverige. Erik B:son Blomberg och Carl Svernlöv beskriver i denna artikel direktivets innehåll och följder.

Det av Europaparlamentet och Rådet nyligen antagna tionde bolagsdirektivet1 kommer att göra det möjligt för svenska bolag att genom ett gränsöverskridande fusionsförfarande formellt gå ihop med bolag i andra medlemsstater inom EU. Ett sådant förfarande där de fusionerande bolagen sammansmälter till en enda juridisk person är för närvarande inte möjligt enligt svensk rätt eftersom aktiebolagslagen (2005:551) endast tillåter fusion av svenska aktiebolag.2

Motsvarande begränsning i möjligheten till samgående genom gränsöverskridande fusioner gäller i Danmark, Finland och en handfull andra EU-länder. Att gränsöverskridande fusioner blir möjliga genom de nya bestämmelserna är en viktig landvinning eftersom detta utgör en del av EU:s aktionsplan för att modernisera bolagsrätten inom unionen. De nya reglerna väntas för svenskt vidkommande kunna träda ikraft tidigast 15 december 2007.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 16 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar.

Se ABL 23:1 där det med ”aktiebolag” avses endast aktiebolag registrerade i Sverige och inte motsvarande utländska associationsformer, t.ex. danska aktieselskaber.

Syfte

Syftet med direktivet är att täppa till den betydande lucka i EG:s bolagsrätt som innebär att det hittills inte har varit möjligt i flertalet av medlemsstaterna att genomföra fusioner av aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar från olika medlemsstater. Med undantag för bestämmelserna om europabolag,3 som trädde ikraft 2004 och som gör det möjligt att fusionera två eller flera bolag med säte i olika medlemsstater till ett europabolag är sådana fusioner idag inte tillåtna i många av medlemsländerna. Bolag som önskat gå ihop har istället behövt tillämpa komplicerade och dyra juridiska lösningar.

De nya bestämmelserna innebär en ändrad ordning eftersom de kommer att underlätta genomförande av förvärv över nationsgränserna. Detta gäller särskilt mindre och medelstora europeiska företag eftersom dessa inte kan utnyttja möjligheten till fusion som bestämmelserna om europabolag ger. Bestämmelserna torde dock vara intressanta även för större bolag för vilka europabolag inte är ett intressant alternativ.

Se Lag (2004:575) om europabolag samt rådets förordning 2157/2001. För en grundlig genomgång av bestämmelserna om europabolag, se Svernlöv och Blom berg Europabolag – en ny associationsform 2004 Ny Juridik 3:03.

Bakgrund

Redan 1984 presenterade EU-kommissionen ett ursprungligt förslag till ett tionde bolagsrättsligt direktiv. Förslaget hamnade dock under många år i ett dödläge i ministerrådet, främst med anledning av avsaknaden av tillfredsställande bestämmelser om arbetstagares rätt till information och delaktighet i bolagens beslutsfattande organ vid fusionsförfarandet och den upplevda åtföljande risken för social dumping. Detta ledde till att kommissionen år 2001 drog tillbaka direktivförslaget med avsikt att istället presentera ett helt nytt förslag baserat på den senaste utvecklingen inom gemenskapsrätten.

Efter att frågan om arbetstagarrepresentation mellan kommissionen och ministerrådet lösts i oktober 2001 genom antagandet av reglerna om europabolag öppnades möjligheten för nya bestämmelser om gränsöverskridande fusioner. Hösten 2003 avgav kommissionen ett nytt förslag till ett tionde bolagsrättsligt direktiv om gränsöverskridande fusioner. Efter vederbörlig behandling och beslutsfattande antogs direktivet under senhösten 2005.

Tillämpningsområde

Det nya gränsöverskridande fusionsförfarandet kommer att kunna tillämpas av bolag med begränsat ansvar för delägarna, dvs. publika och privata aktiebolag med ett registrerat aktiekapital, men även av ekonomiska föreningar m.m. En ytterligare förutsättning är att den fusionerande associationen har bildats i enlighet med lagstiftningen i en medlemsstat samt har sitt säte, huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom EU. Dessutom krävs att minst två av bolagen omfattas av lagstiftningen i olika medlemsstater. Ett exempel på en gränsöverskridande fusion som uppfyller dessa krav är när ett svenskt privat eller publikt aktiebolag genom fusion uppgår i ett tyskt Aktiengesellschaft.

De nya bestämmelserna är – liksom den svenska aktiebolagslagen – tillämpliga på två olika typer av fusionsförfarande: dels i situationer då ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla sina tillgångar och skulder till ett annat befintligt bolag (s.k. ”absorption”), dels i situationer då två eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla sina tillgångar och skulder till ett bolag som de bildar (s.k. ”kombination”).

Med undantag för de bestämmelser som regleras i själva direktivet och som gäller specifikt gränsöverskridande aspekter på fusionerna ska varje bolag som deltar i den gränsöverskridande fusionen tillämpa den lagstiftning om fusioner som gäller i dess hemland. Detta innebär att svenska bolag som enligt de nya reglerna fusioneras med ett eller flera utländska aktiebolag ska tillämpa bestämmelserna om fusion i aktiebolagslagens 23 kapitel.

Fusionsförfarandet

Fusionsförfarandet är snarlikt det som påbjuds i EG:s tredje bolagsdirektiv,4 och som implementerats i aktiebolagslagens 23 kapitel.5

Rådets tredje direktiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978 om fusioner i aktie bolag.

Se prop. 1993/94:196.

Fusionsplanen och dess innehåll

De fusionerande bolagens lednings- och/eller förvaltningsorgan, dvs. för svenskt vidkommande styrelsen, ska först utarbeta en gemensam fusionsplan. Denna gemensamma plan ska innehålla uppgifter om bl.a. de fusionerande bolagens form, namn och säte samt den planerade formen, det planerade namnet och sätet för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen. Den gemensamma planen ska vidare innehålla uppgifter om utbytesförhållandet för aktier eller motsvarande andelar som representerar kapitalet och eventuell kontant betalning samt villkor för tilldelning av aktier eller motsvarande av det bolag som uppstår genom fusionen. Vidare ska den gemensamma planen ange bl.a. fusionens sannolika följder för sysselsättningen, från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens transaktioner bokföringsmässigt ska behandlas som hörande till det bolag som uppstår genom fusionen, eventuella särskilda förmåner som beviljas de revisorer som granskar den gemensamma planen eller styrelse, bolagsledning och revisorer i de fusionerande bolagen, samt bolagsordningen för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen.

Offentliggörande

Den gemensamma planen ska, minst en månad före den bolagsstämma som ska besluta om planen, offentliggöras för varje fusionerande bolag i enlighet med bestämmelser i varje medlemsstats lagstiftning. Härutöver ska offentliggörande ske i en officiell tidning i medlemsstaterna för vart och ett av de fusionerande bolagen, för Sveriges vidkommande i Post- och Inrikes Tidningar. De uppgifter som ska offentliggöras är bl.a. form, namn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen samt uppgift om hur de fusionerande bolagens borgenärer och i förekommande fall minoritetsägare ska förfara för att utöva sina rättigheter.

Dessa bestämmelser om offentliggörande är viktiga eftersom de syftar till att stärka rättssäkerheten för alla parter som berörs av den gränsöverskridande fusionen, särskilt för borgenärer och minoritetsägare som ges en möjlighet att utöva sina rättigheter med en tidsfrist på minst en månad före dagen för bolagsstämman.

Styrelsens redogörelse

I vart och ett av de fusionerande bolagen ska lednings- eller förvaltningsorganet, i Sverige styrelsen, utarbeta en redogörelse till bolagsstämman. Denna redogörelse ska innehålla en förklaring av och motivering till de rättsliga och ekonomiska aspekterna av den gränsöverskridande fusionen. Dessutom ska redogörelsen innehålla en förklaring av konsekvenserna av fusionen för aktieägare, borgenärer och arbetstagare.

Redogörelsen ska minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om godkännande av den gemensamma planen hållas tillgänglig för aktieägarna och företrädare för bolagens arbetstagare, eller direkt för arbetstagarna om inga sådana företrädare finns. Om något av de fusionerande bolagens lednings- eller förvaltningsorgan inom skälig tid erhåller ett yttrande från arbetstagarnas företrädare ska detta yttrande bifogas till redogörelsen.

Revisorsgranskning av fusionsplanen

För varje bolag som ska fusioneras ska oberoende sakkunniga (för Sveriges vidkommande, revisorer) granska den gemensamma planen och utarbeta ett yttrande som ska vara riktat till bolagsstämman. Beroende på vad lagstiftningen i respektive medlemsstat föreskriver kan de sakkunniga vara såväl fysiska som juridiska personer. Som ett alternativ till de sakkunniga som ska granska planen för varje enskilt bolag får en eller flera oberoende sakkunniga granska den gemensamma planen och därefter upprätta ett gemensamt skriftligt yttrande som är avsett för samtliga aktieägare. De sakkunniga ska vara utsedda eller godkända för detta ändamål av en rättslig eller administrativ myndighet i den medlemsstat vars lagstiftning något av de fusionerade bolagen omfattas. Möjligheten till gemensam granskning torde vara av intresse för små och medelstora företag eftersom detta medför lägre kostnader för fusionen.

Det oberoende yttrandet ska ange bl.a. huruvida utbytesförhållandet är rimligt och sakligt grundat. Yttrandet ska vidare innehålla en redogörelse för enligt vilken eller vilka metoder som det föreslagna utbytesförhållandet har bestämts samt huruvida denna eller dessa metoder är lämpliga i det aktuella fallet och vilka värden som var och en av metoderna leder till. De sakkunniga har rätt att begära upplysningar från vart och ett av de fusionerande bolagen som de anser vara nödvändiga för att de ska kunna fullgöra sin uppgift.

Yttrandet ska vara tillgängligt senast en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om godkännande av den gemensamma planen.

Om dock samtliga aktieägare i vart och ett av de bolag som ingår i fusionen är eniga om det, krävs det varken någon granskning av den gemensamma planen eller granskning av rapporten från de sakkunniga.

Fusionsplanen underställs bolagsstämman

Bolagsstämman i vart och ett av de bolag som ska fusioneras ska, efter att ha tagit del av styrelsens redogörelse samt revisorernas yttrande, besluta om godkännande av den gemensamma planen för fusionen.

Bolagsstämmorna i de bolag som ska fusioneras får som villkor för fusionen förbehålla sig rätten att uttryckligen bekräfta de närmare bestämmelser som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen.

Om vissa förutsättningar är uppfyllda behöver en medlemsstats lagstiftning dock inte innehålla krav på att övertagande bolags bolagsstämma ska godkänna fusionen, jfr. 23 kap. 15 § aktiebolagslagen.

Fusionsintyg och kontroll av fusionens laglighet

När bolagsstämmorna har godkänt fusionsplanen ska en av respektive medlemsstat utsedd behörig myndighet för varje medlemsstat där fusionen genomförs utan dröjsmål utfärda ett intyg som styrker att fusionen uppfyller de handlingar och formaliteter som krävs enligt den statens lagstiftning.

Inom sex månader därefter ska varje fusionerande bolag överlämna fusionsintyget samt en kopia av den gemensamma planen till en av varje medlemsstat utsedd behörig myndighet som ska ha till uppgift att kontrollera huruvida genomförandet av den gränsöverskridande fusionen är lagenligt. Denna myndighet ska även kontrollera att eventuell bolagsbildning som sker genom fusionen och som omfattas av den medlemsstatens lagstiftning är lagenlig. Myndigheten ska särskilt kontrollera att de fusionerande bolagen har antagit den gemensamma fusionsplanen med samma lydelse samt, när så är lämpligt, kontrollera att arbetstagarnas medverkan har fastställts på föreskrivet sätt. I Sverige blir det med största sannolikhet Bolagsverket som utför dessa uppgifter.

Fusionens ikraftträdande, rättsverkningar och registrering

Efter det att erforderliga kontroller av fusionen har genomförts ska fusionen träda i kraft. Detta ska ske vid den tidpunkt som har bestämts i enlighet med den medlemsstats lagstiftning som är tillämpligt på det bolag som uppstått genom fusionen (respektive det övertagande bolaget). Efter fusionens ikraftträdande får den av rättssäkerhetshänsyn inte ogiltigförklaras.

Beroende på vilket fusionsförfarande som tillämpats ska de rättsverkningar inträda som hör till respektive förfarande. Vid ett absorptionsförfarande överförs vid denna tidpunkt det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder till det övertagande bolaget, aktieägare i det överlåtande bolaget blir aktieägare i det övertagande bolaget samt upphör det överlåtande bolaget att existera. Vid ett kombinationsförfarande överförs vid denna tidpunkt de fusionerande bolagens samtliga tillgångar och skulder till det nya bolaget, aktieägare i de fusionerande bolagen blir aktieägare i det nya bolaget samt de fusionerande bolagen upphör att existera.

Fusionen ska därefter utan dröjsmål registreras av tillämplig registreringsmyndighet i varje medlemsstat som de fusionerande bolagen omfattas av.

Förenklat fusionsförfarande

I de fall en gränsöverskridande fusion sker genom absorption mellan ett övertagande moderbolag och ett eller flera helägda överlåtande dotterbolag är det möjligt att tillämpa ett förenklat fusionsförfarande. Ett motsvarande förenklat förfarande vid absorption av helägt dotterbolag finns idag i 23 kap. 28–35 §§ aktiebolagslagen. Detta förenklade fusionsförfarande innebär att vissa av de bestämmelser som gäller vid gränsöverskridande fusioner inte behöver tillämpas och kan hoppas över. Detta gäller t.ex. de uppgifter som den gemensamma fusionsplanen ska innehålla. Utbytesförhållandet, villkoren för tilldelning samt från vilken tidpunkt innehav av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet ger rätt till vinst behöver inte anges i den gemensamma planen. Vidare behöver inga oberoende sakkunnigyttranden upprättas för respektive bolag. Dessutom behöver bolagsstämman i de överlåtande bolagen inte besluta om godkännande av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen.

I de fall det övertagande moderbolaget vid absorption inte innehar samtliga men minst 90 % av de andelar och de andra värdepapper som berättigar till rösträtt vid bolagsstämma i det eller de överlåtande bolagen ska det normala fusionsförfarandet tillämpas. Dock behöver sakkunnigyttranden upprättas endast i de fall detta särskilt föreskrivs i den nationella lagstiftning som det övertagande eller det överlåtande bolaget omfattas av.

Medbestämmande för arbetstagare

Direktivet innehåller bestämmelser som syftar till att säkerställa arbetstagarnas medverkan i de beslutsfattande organen i det nya bolag som uppstår genom en gränsöverskridande fusion. Om minst ett av de bolag som deltar i den gränsöverskridande fusionen omfattas av regler för arbetstagarnas medverkan och den nationella lagstiftning som tillämpas på det bolag som uppstår genom fusionen inte innehåller regler om obligatoriskt medbestämmande gäller att arbetstagarnas medverkan i det nybildade bolaget samt deras inflytande över dessa rättigheter garanteras på liknande sätt som föreskrivs i fråga om europabolag bildade genom fusion. Ett sådant förfarande går i korthet ut på att om fack och arbetsgivare inte kan enas så ska en juridisk modell följas enligt vilket ett särskilt förhandlings organ utses.

Implementering i svensk rätt och ikraftträdande

Medlemsstaterna har två år på sig att implementera direktivets mål och resultat i nationell lagstiftning. Detta innebär att respektive medlemsstat ska införa de nationella lagar och förordningar som är erforderliga för att direktivets bestämmelser ska kunna följas. Dessutom åläggs medlemsstaterna att tillhandahålla ett system för att kontrollera och registrera gränsöverskridande fusioner. Det finns idag ingen information om vilka lagstiftningsåtgärder som Sverige kommer att genomföra för att implementera de nya fusionsbestämmelserna. En proposition är först att vänta under sommaren 2007 och de nya svenska bestämmelserna förväntas att träda ikraft på sista implementeringsdatumet, dvs. den 15 december 2007.

Advokaterna Erik B:son Blomberg och Carl Svernlöv är verksamma vid Baker & McKenzie Advokatbyrå.