Innehåll

Balans nr 3 2006

”Pappa, var sitter balansen ...”

Pappa, var sitter balansen, frågade min son då han var fyra år. Jag förenklade och sa att den satt i huvudet. Det är tur det, svarade William, annars kunde man ju tappa den. Att tappa balansen är inte speciellt kul när vi tänker på konståkaren som måste sätta ner handen i isen efter piruetten. Det är inte heller kul att tappa balansen på skridskobanan och allra värst är det att tappa balansen i bokföringen. Någonstans bland siffrorna finns de felande örena, kronorna eller tusenlapparna. Kan vi metodiken hittar vi snabbt det felande kontot, om inte kan det ta sin tid. Det handlar naturligtvis om att kunskapsmässigt veta var man ska leta precis som den skicklige skridskoåkaren alltid återfinner balansen vid ett felaktigt skär.

I näringslivet är utbrändhet ett tecken på obalans ur ett arbetsbelastningsmässigt perspektiv. Förhållandet mellan upplevd förmåga, krav och lust blir fel. Att alltid ha hög aktivitetsnivå med olust inför uppgiften är tragiskt ur ett individuellt mänskligt perspektiv och förödande för gruppen.

Att planera, strukturera och schemalägga är nödvändigt för att kunna skapa en relation till uppgiften. Detta är naturligtvis speciellt viktigt om man är flera människor som ska vänja tanken vid att man ska uppnå något tillsammans. Orienteringen genom rutnätet är ett sätt att skaffa sig kontroll och är en dimension som ofta upplevs tråkig. Det handlar naturligtvis om att kunna sin sak, att se de framtida kraven och att ha en kultur som lever lösningsorienterat.

Organisationen som utgår ifrån och tar hänsyn till individernas förutsättningar och möjligheter samt de krav arbetet ställer har goda förutsättningar att ha högpresterande medarbetare som lustfyllt tar sig an spännande och utmanande arbetsuppgifter och som också är villiga att testa gränserna i miljöer där man kan låta inspirationen komma till tals.

Vi talar då om balans mellan den kontrollerade miljön med struktur och regler vägd mot möjligheten till den fria tankens kraft – att få vara konstnären som för ett ögonblick får tid att uttrycka sin mening utan avbrott och att få ge den utlösande impulsen till utveckling.

Den idrottsutövande individen balanserar också på gränsen i flera avseenden. Som aktiv idrottare finns det en balans mellan lust och olust och inte minst i det viktiga förhållandet mellan aktivitet och vila. Det finns naturligtvis också en balans mellan fysiska och mentala aspekter.

Däremot har exempelvis området doping under åren utvecklats mot ett regelsystem som är lätt att förstå både ur ett moraliskt men också ur ett regelperspektiv. Enkelt beskrivet kan man säga att individen själv är ansvarig för det som kan uttolkas ur ett dopingtest. Det är tydligt och enkelt och ställer krav även på omgivningen.

Ur ett föreningsperspektiv kan det lätt bli krångligare. Då exempelvis skatteregler är otydliga och informationen bristfällig blir den ideella föreningsstyrelsen lätt offer för godtycklig tolkning av den lokala skattemyndigheten. I många föreningar kan det uppstå osund obalans mellan granskande myndighetspersoner och en ofta oavlönad kassör som ska stå till svars för sina handlingar som utförts efter bästa förmåga.

Vem kommer på sikt våga ta ideella uppdrag då man till och med riskerar fängelse för sitt engagemang? Idrottsälskande personer som agerar i god tro blir offer, inte bara ur regelverkets synvinkel utan även på personlig nivå. Osäkerheten skapar en helt osund obalans som drabbar både föreningen och enskilda individer.

Detta ställer naturligtvis stora krav på rådgivning och utbildning och inte minst myndigheternas inställning till idrotten som positiv faktor i samhället. Man kan kräva ett lättförståeligt och tydligt regelverk så att föreningslivet inte ständigt måste omtolka samband i bokförings- och revisionshänseende. Föreningarnas energi ska läggas på utveckling av gemenskap och prestationer, inte på processer mot myndigheter på grund av otydliga regler och bristfällig information.

Tomas Gustafson tog två OS-guld i Calgary 1988 (5 000 och 10 000 meter skridsko) och ett OS-guld (5 000 meter) och ett OS-silver (10 000 meter) i Sarajevo 1984. Idag är han konsult inom ledarskap och prestationsutveckling.