Riksdagen beslutade nyligen om en examensstruktur för högskolestudier i linje med den s.k. Bolognamodellen eller -processen. En modell som 45 länder anslutit sig till, däribland Sverige. Tanken bakom Bolognamodellen är att examina i olika länder ska vara jämförbara för att ”främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent” skrev regeringen i sin proposition som bara delvis bifölls av riksdagen.
Många är nu buden om vad svenska riksdagen egentligen beslutat eftersom regeringen delvis fick avslag på sin proposition i ämnet. Buden är t.o.m. fler om vad Bolognamodellen egentligen innebär.
Säkert tycks vara att en kandidatexamen normalt ska ta tre år, därefter kommer en avancerad nivå och till sist en forskarutbildning som avslutas med doktorsexamen. Hur många år de två senare nivåerna ska vara sägs inte rakt ut i Bolognamodellen. Många länder har dock anammat en 3+2+3-år-variant. Detta innebär: 3 år till kandidatexamen, 2 års påbyggnad till masterexamen och ytterligare 3 år för att bli doktor.
För svensk del blir det dock 3+1+4 år för den som på avancerad nivå tar en magisterexamen, dvs. tre år till kandidat examen, ett påbyggnadsår för att bli magister och ytterligare fyra års forskarstudier för att bli doktor. För den som vill ta en masters ser ekvationen dock annorlunda ut. Då blir det frågan om tre års studier för att ta en kandidatexamen, två års studier för att ta en masters, plus fyra års studier för att bli doktor, med andra ord 3+2+4.
Det råder viss tvekan om den som tar en masters kan få tillgodoräkna sig ett års fördjupningsstudier i sin forskarutbildning. Vilket skulle kunna innebär att även den senare modellen blir totalt 8 år, dvs. 3+2+3. Regeringen hade föreslagit detta men riksdagen fattade ett delvis annat beslut.
Som beslutet nu är fattat kommer alltså den treåriga kandidatexamen att vara kvar. Därefter kommer en ettårig magisterpåbyggnad. Denna kan vara generell (i självvalda ämnen) eller som en yrkesexamen; exempelvis den nyinrättade civilekonomexamen. Den senare översätts, enligt utbildningsdepartementet, på engelska till professionell degree.
En mastersutbildning beslutade riksdagen också om. Den blir två år som påbyggnad efter kandidatnivån. Detta innebär att den avancerade nivån i Sverige kommer att innebära antingen ett års studier till magister eller två års studier till master, som påbyggnad på en treårig kandidatexamen. Doktorandutbildningen kommer – av allt att döma – även fortsättningsvis att vara fyra år. Riksdagen förlängde, på förslag av ett enigt utbildningsutskott, civilingenjörs- och arkitektutbildningarna med en termin, till fem år.
Det är meningen att man ska ställa tydligare krav på innehållet i civilekonomexamen. En fråga som förbundet Civilekonomerna drivit sedan många år. Men detaljerna är ännu inte färdiga. Riksdagens utbildningsutskott gav regeringen i uppdrag att, så att säga fylla påsen med innehåll.
Karl-Olof Hammarkvist prorektor på Handelshögskolan i Stockholm, förklarar att det idag är svårt med jämförbarheten mellan en svensk ekonomexamen och utländska examina, eftersom den svenska tar fyra år som en påbyggnad på gymnasiestudierna.
– Innehållsmässigt kan den nog sägas motsvara en amerikansk masters – dock ej MBA (Master of Business Administration), som ju kräver arbetserfarenhet – men den klassas som en bachelor eftersom det är en första examen efter gymnasiet. Våra svenska studenter vill helst att den ska klassas som en MSc (Master of Science) men det går inte alltid hem.
Karl-Olof Hammarkvist menar att man med det aktuella beslutet om en fyraårig yrkesexamen permanentas ”denna knepighet samtidigt som hela Europa går över till Bologna”.
– Det blir inte bara svårare att jämföra i framtiden, det blir också svårare för skolorna att ordna en internationaliserad utbildning. Exempelvis studentutbyte försvåras.
Handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg protesterar även mot att det nu inrättas en yrkesexamen för civilekonomer. ”En civilekonomutbildning leder inte till ett visst yrke utan är en plattform för en mängd olika karriärer”, skriver skolorna i ett pressmeddelande. Något som bl.a. landets revisorer kan intyga.
I dagsläget kan revisorsexamen avläggas på två nivåer. Dels efter en fil. kand. om 120 poäng då man kan bli godkänd revisor efter avlagd revisorsexamen, dels nästa nivå där man efter 160 poäng gör ytterligare ett revisorsprov för att bli auktoriserad revisor. Båda formerna av revisorer har numera samma behörighet för uppdrag.
Hur FAR och SRS kommer att ställa sig till den nya civilekonomexamen är i dagsläget oklart. Hans Andersson, Deloitte, ordförande för FAR:s utbildningsutskott förklarar att det fortfarande är osäkert vad denna nya examen kommer att innebära i praktiken. ”Vi har frågan under utredning”, säger han och tillägger att ett av de spörsmål som kan komma att behandlas av FAR är huruvida det är vettigt att i framtiden ha två revisorskategorier, dvs. både godkänd och auktoriserad. Båda grupperna får ju ha samma uppdrag.