Akutgruppen har fastställt ett uttalande i URA 47 som gäller hur det egna kapitalet bör redovisas i en koncernbalansräkning. I allt väsentligt är uttalandet oförändrat jämfört med utkastet. De fyra organisationer som lämnat synpunkter hade inga invändningar mot det centrala innehållet. Det vill säga att det egna kapitalet i balansräkningen bör redovisas uppdelat på fyra poster; aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver och balanserade vinstmedel inklusive årets resultat samt att minoritetens andel redovisas separat. Man hade heller inga invändningar mot ordet ”bör”. Vad det understryker är att företag kan välja en annan uppställningsform. IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, kräver endast att företag, i balansräkningen, gör en åtskillnad mellan majoritetens och minoritetens andelar av eget kapital. I den mån en ytterligare uppdelning måste göras för att lyfta fram poster av betydelse kan den göras i not.
Jag skulle inte bli förvånad om vi i årsredovisningarna för 2005 får se företag som valt minimalistiska lösningen i IAS 1. De flesta analytiker tror jag ser det egna kapitalet som en post och är ganska ointresserade av hur stor andel som utgörs av exempelvis reserver. Fast förekomsten av en minoritetsandel är naturligtvis viktig vid beräkningen av räntabilitet på eget kapital m.m.
En förklaring till varför Akutgruppen valt att gå längre är att få en koppling till den rapport som förklarar förändringen av eget kapital. Som framgår av IAS 1 ska företag i redogörelsen för förändringar i det egna kapitalet bland annat förklara förändringen i årets resultat, alla intäkter och kostnader som redovisats direkt mot eget kapital samt de olika posterna i tillskjutet eget kapital.
Det kanske viktigaste budskapet i URA 47 är en förklaring till begreppet ”reserver” . I svensk praxis har det ju stått för ett antal poster, reservfond, uppskrivningsfond, verkligt värdefond osv. Innebörden i IAS 1 är en helt annan. Även om det inte framgår direkt av IAS 1 är det Akutgruppens bedömning att med reserver avses de intäkter och kostnader som redovisas direkt mot eget kapital exempelvis de differenser som uppkommer vid omräkning av utländska dotterföretag.
Det handlar alltså om intjänade vinstmedel men som till skillnad från övriga vinstmedel inte redovisats över resultaträkningen och därför inte utgör en del av de balanserade vinstmedlen. För att krångla till det finns det ett undantag från den här regeln. Det gäller de aktuariella vinster och förluster som med stöd av punkt 93A i IAS 19, Ersättningar till anställda, redovisats direkt mot eget kapital. Dessa ska inte redovisas som en del av reserverna utan ingå i balanserade vinstmedel.
Varför? Jag har ingen förklaring. Gemensamt för de aktuariella vinsterna och förlusterna, omräkningsdifferenserna och de övriga intäkter och kostnader som redovisats mot eget kapital är ju att det för alla posterna handlar om så kallade other comprehensive income (OCI) det vill säga sådana poster som IASB inom ramen för sitt ”Performance-projekt” anser ska redovisas i resultaträkningen men efter det normala årsresultatet.
Några av remissinstanserna har önskat att Akutgruppen tydliggör hur ett antal mer specifika transaktioner ska redovisas. Akutgruppen har valt att bara kommentera en av dem, nämligen redovisningen av eget – kapitalandelen av obeskattade reserver.
Av uttalandet framgår att den utgör en del av de balanserade vinstmedlen. Hur andra transaktioner som exempelvis återköp av egna aktier ska redovisas berörs inte. Förklaringen är den balansgång som Akutgruppen måste göra mellan att å ena sidan underlätta för företag att redovisa vad som kan anses vara ”särsvenska” företeelser och att å andra inte trampa in på det som är IFRIC:s område, dvs. den grupp som har till uppgift att tolka IFRS. När det gäller just återköp av egna aktier kan exempelvis StoraEnsos årsredovisning för 2005 ge viss vägledning.
Där redovisas aktiekapital och överkursfond på två rader varefter följer en rad för treasury shares, dvs. återköpta aktier. Beloppet uppgår till € 260M. av en not framgår IB, inköp under året, dödade aktier med en motpost i aktiekapital, aktier öronmärkta för ett optionsprogram samt utgående balans. StoraEnso använder inte beteckningen ”reserver” i sin balansräkning utan other comprehensive income på en rad och omräkningsdifferenser på en annan. Som framgår av Akutgruppens uttalande är OCI med tillägg för omräkningsdifferenserna och reserver synonyma begrepp. Om man väljer det ena eller andra är därför en smaksak. Dock tycker jag det är lite förvirrande att göra den uppdelning som bolaget gjort.
Ett par av remissinstanserna har också kommenterat terminologin i uttalandet. Som framgår av noter till uttalandet skiljer den sig på några punkter från den officiella översättning som återfinns i Internationell redovisningsstandard i Sverige 2005. I första hand gäller det punkten 97 a) i IAS 1. I den officiella översättningen har den följande utformning: ”belopp avseende transaktioner med innehavare av andelar som agerat i sin egenskap av innehavare av andelar, där fördelningen på innehavare av andelar redovisas separat”.
Bisatsen är obegriplig. Vad man kan få intryck av är att företaget ska redovisa en aktieägarförteckning men det är ju uppenbarligen orimligt. Intressant är att ingen av remissorganen reagerat, inte heller undertecknad som skrivit en del av underlaget. I ett sent skede såg dock en av gruppens ledamöter att det i originaltexten står ”showing separately distributions to equity holders”.
En annan tveksamhet gäller punkt 75e där originaltexten skiljer mellan paid-in capital, share premium and reserves. I den officiella översättningen står ”inbetalt eget kapital, överkurser och annat eget kapital”. Möjligen kan det ha varit så att översättarna reagerat mot att balanserade vinstmedel inte tagits med i uppräkningen. Det borde dock i så fall ha kommenterats i en fotnot. Slutligen finns problemet i originaltexten där man talar om issued capital, paid-in capital, share premium och contributed capital utan att klargöra skillnaderna. I uttalandet har Akutgruppen valt att genomgående tala om aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital samt övrigt eget kapital.
Särskild löneskatt
I det utkast som publicerades i december föreslog Akutgruppen att de företag som redovisar aktuariella vinster och förluster direkt mot eget kapital ändå ska redovisa den särskilda löneskatten över resultaträkningen. Sju organisationer kommenterade utkastet. Endast en av dem delade Akutgruppens uppfattning, i vart fall delvis. Fyra ansåg att skatten skulle redovisas på samma sätt som de aktuariella vinsterna och förlusterna, dvs, mot eget kapital. Ett av de argument som anförts är att löneskatten kan anses utgöra en del av de administrationskostnaderna och därmed ingå som en del av den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna.
Argumentet är inte lätt att förstå. Att hävda att en löneskatt på pensionskostnader skulle vara en administrationskostnad framstår som konstruerat. En betydligt mer närliggande tanke är att säga att löneskatten är en del av pensionskostnaden som ska redovisas på samma sätt. Det är den lösning som Norge valt, även om man där talar om arbetsgivaravgifter och inte om löneskatt.
Den enda organisation som uttryckt viss förståelse för Akutgruppens förslag är Watson Wyatt, ett av de företag som arbetar med rådgivning inom pensionsområdet. W W anser att det i vart fall bör vara tillåtet att redovisa hela löneskatten över resultaträkningen i enlighet med Akutgruppens förslag. Deras huvudalternativ, uppenbarligen inspirerat av diskussionerna inom IASB om hur en ny resultaträkning ska ställas upp är dock att pensionskostnaden ska delas upp i tre poster, nämligen:
For those companies that do wish to allocate the change in the ”särskild löneskatt” provision during the year between operating cost, financial cost, and plan experience, the following allocation would seem appropriate, and has been used in practice:
the portion of the ”särskild löneskatt” accrual that arose during the year due to employees earning one more year of service would be taken through the P&L in the same way as the IAS 19 service cost, as an operational item. Similarly, if benefits are improved and a prior service cost arises the increase in the ”särskild löneskatt”, accrual would be treated as a P&L operational item.
the portion arising due to interest on the liabilities and expected return on the assets would be taken through the P&L as a financial item, in the same way as the IAS 19 interest cost and expected return on assets.
Any remaining portion of the increase in the ”särskild löneskatt” provision (which could be either positive or negative) would be purely due to actuarial gains and losses that arose during the year – ie experience – and should therefore be taken though the SoRIE.
Med SoRIE avses statement of recognized income and expenses, dvs. den rapport som kommenterats ovan i anslutning till redovisning av eget kapital. I praktiken handlar det alltså om en sådan redovisning mot eget kapital som övriga remissinstanser förordar.
Sammanfattningsvis är det Akutgruppens uppfattning att remissinstanserna inte kommit med några övertygande argument för varför löneskatten ska redovisas mot eget kapital. Samtidigt har Akutgruppen noterat att remissinstanserna inte godtagit argumentet att definitionen av aktuariella vinster och förluster i IAS 19 inte inkluderar särskild löneskatt och att skatten därför ska redovisas över resultaträkningen. Akutgruppen har därför vänt sig till IFRIC med en fråga om de är beredda att ta upp ärendet på sin agenda.
Rolf Rundfelt är docent i företagsekonomi. rolf.rundfelt@telia.com