Balans nr 6–7 2006

EG:s åttonde bolagsdirektiv viktig fråga för FAR-grupp

”Hittills har vi sett över revisorns skadeståndsansvar”

FAR:s nya referensgrupp för revisions- och bolagsrätt leds av Peter Åkersten, KPMG. Den fråga som gruppen hittills ägnat mest tid åt är hur det är möjligt att avgränsa revisorns ansvar med utgångspunkt i ansvarsfördelningen mellan bolagets styrelse och revisor. Det gruppen främst kommer att syssla med är frågor med anknytning till aktiebolagslagen. EG:s åttonde bolagsrättsliga direktiv blir en av framtidsfrågorna, tror Peter Åkersten.

Vår främsta uppgift hittills har varit att biträda FARs generalsekreterare och en projektgrupp inom Nordiska Revisorsförbundet i arbetet med att reda ut revisorns skadeståndsrättsliga ansvar, berättar Peter Åkersten, ordförande för FARs referensgrupp för revisions- och bolagsrätt.

– Vi har tittat på olika alternativ hur det är möjligt att avgränsa revisorns ansvar med utgångspunkt i ansvarsfördelningen mellan bolagets styrelse och revisor.

Gruppen har funnits i mindre än ett år och har hittills träffats tre gånger. Huvuduppgifterna för referensgruppen är bland annat att följa utvecklingen av FARs regelverk inom revisions- och bolagsrätt, utarbeta underlag för remissvar och att ta fram förslag till vägledningar till FARs styrelse i frågor som rör revisions- och bolagsrätt, förklarar Peter Åkersten som själv är bolagsjurist hos KPMG i Stockholm.

Övriga ledamöter i gruppen är både jurister och revisorer: Helena Adrian, auktoriserad revisor hos Adrian & Partners, Elisabeth Granhage, skattekonsult Ernst & Young, Marcus Näslund, bolagsjurist hos Ernst & Young, John Osser, auktoriserad revisor hos BDO och Anders Strömqvist, bolagsjurist hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers. FARs föreningsjurist Urban Engerstedt är adjungerad till gruppen.

– Det vi främst arbetar med i referensgruppen är frågor med anknytning till aktiebolagslagen. Vi kommer till exempel att avge ett remissyttrande med anledning av ett PM från justitiedepartementet om förändringar i den nya aktiebolagslagen.

EG:s åttonde bolagsrättsliga direktiv (se även sidan 22–23 i denna tidning) är en av de stora frågor som Peter Åkersten menar att referensgruppen kommer att arbeta med i framtiden.

– Det gäller revisorns oberoende som är centralt för branschen men också exempelvis ansvarsfördelningen vid koncernrevision, säger Peter Åkersten.

Han förklarar att enligt åttonde direktivet så kommer sannolikt moderbolagets revisor att få betydligt mer ansvar jämfört med dotterbolagens revisorer.

– I ett externt perspektiv framstår nog detta som önskvärt eftersom det skapar ett tydligare ansvar.

Peter Åkersten menar att ur revisionsbyråbranschens synvinkel är frågan inte lika enkel.

Vad gäller revisorns oberoende så menar han att det förslag från regeringen som nyligen presenterats (proposition 2005/06:97) är mindre omfattande än befarat, även om förslaget alltjämt kan få stora effekter. I propositionen föreslås en skärpt jävsregel för revisorer i aktiebolag som enligt aktiebolagslagen ska ha minst en kvalificerad revisor med revisorsexamen. En sådan revisor ska enligt förslaget ”inte kunna vara verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder aktiebolaget vid bokföringen”. Totalt kommer färre än 3 procent av alla aktiebolag att omfattas av den nya regeln som är tänkt träda i kraft 1 januari nästa år.

På tal om den nya aktiebolagslagen så säger Peter Åkersten att den är bättre än den gamla, ”mer lättillgänglig” även om detta kanske inte gäller för just revisorns olika granskningsuppdrag, här finns det många paragrafhänvisningar.

– Men då har man en enorm hjälp av FAR:s Samlingsvolym Del 2.

Den använder han – och det är hans viktigaste verktyg – i arbetet hos KPMG där en av huvuduppgifterna är att ge juridisk support till revisorer och konsulter.

– Det gäller ofta kopplingen mellan aktiebolagslagen och utformningen av revisionsberättelser, t.ex. hur man formulerar överträdelser i ABL avseende exempelvis låneförbudet eller hur man hanterar ett bolag som är försenat med årsredovisningen.

Peter Åkersten får också internt frågor om revisorns oberoende.

– Den vanligaste frågan är om revisorn kan åta sig ett visst uppdrag vid sidan om revisionsuppdraget. Oftast gäller det bolag där personen redan är revisor och klienten hört av sig och frågat om han eller hon kan åta sig att exempelvis upprätta ett intyg som ska användas i en upphandling. Eller kanske vill kunden ha synpunkter på internkontrollen. Frågorna är ofta uppkomna mot bakgrund av det existerande revisionsuppdraget där revisorn har skaffat sig kunskap om bolaget, vilket föranleder bolaget att vända sig till sin revisor när det önskar hjälp i allehanda frågor.

Vad svarar Peter Åkersten?

– En revisor bör vara försiktig med att uttala sig om sådant som senare kan återkomma inom ramen för revisionen. Men i allmänhet kan revisorn vara bollplank och svara på frågor så länge som det är kunden som bär ansvaret för beslut och implementering. Det är dock alltid viktigt att komma ihåg att använda analysmodellen för analys och dokumentation.

Elisabeth Precht

Åttonde direktivet äntligen antaget

Beslutsvägarna inom EU är emellanåt vindlande. Detta gäller inte minst beslutet att anta ett nytt åttonde bolagsdirektiv, som ersätter det tidigare direktivet från 1983. Beslutet att anta ett nytt direktiv har risats och rosats flera gånger om långt innan beslutet formellt hade fattats. Detta har skapat förvirring. Balans har bl.a. tagit hjälp av riksdagens EU-upplysning för att reda ut begreppen:

Beslut om det nya direktivet har tagits enligt det så kallade medbeslutandeförfarandet – en beslutsgång som tillkom för att ge Europaparlamentet större makt. Förfarandet innebär att både parlamentet och ministerrådet är med och beslutar och måste vara överens för att ett direktiv ska börja gälla.

Europaparlamentet beslutade den 28 september 2005 om ändringar i förslaget till det åttonde direktivet. Den 11 oktober sammanträdde ministerrådet för ekonomiska och finansiella frågor och godtog de ändringar som Europaparlamentet föreslagit. Rådet beslutade att ' direktivet skulle antas av ett kommande ministerrådet efter att det slutgranskats av juristlingvister. Detta innebär att även om man var överens om helheten i direktivet i oktober 2005 så fattades inget formellt beslut vid den tiden (det är kring detta som förvirring uppstått). Så skedde först på ett ministerrådsmöte den 25 april år.

Nästa steg för att direktivet ska träda i kraft är att det publiceras i EU:s officiella tidning, vilket sannolikt sker under maj eller juni månad. Från den dagen har medlemsstaterna två år på sig att införa reglarna i sina respektive regelverk.

Innehåll

Åttonde direktivet innebär bl.a. att en revisionskommitté eller liknande blir obligatorisk i organisationer av allmänt intresse, t.ex. börsnoterade företag. Principer för offentlig tillsyn i alla medlemsstater läggs fast. Direktivet innebär harmoniserade regler beträffande revisorers oberoende i heta EU.

Direktivet är också inriktat på att internationella revisionsstandarder (ISA) ska användas inom EU.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...