Innehåll

Balans nr 6–7 2006

Debatt: Internationell erfarenhet – en bromskloss för revisorer?

Sedan Handelskamrarnas tid har fem års praktisk erfarenhet varit ett krav för att få söka auktorisation. Genom att inte godkänna utlandstjänstgöring som praktisk erfarenhet har Revisorsnämnden (RN) klargjort att lagstiftaren, till skillnad från de stora revisionsbyråerna, inte ser något värde i internationell erfarenhet.

I 5 § 2 och 6 § 2 förordningen (1995:665) om revisorer, framgår kravet på fem års praktisk erfarenhet under handledning av auktoriserad revisor för att få avlägga högre revisorsexamen. RN har utifrån denna förordning konstaterat att min praktiska erfarenhet om ca sex år inte är tillräcklig då 19 månader avser tjänstgöring i Storbritannien. De 19 månaderna avsåg uteslutande revision utifrån en global revisionsmetodik, men under handledning av en chartered accountant och inte en auktoriserad revisor. Förordningen ger inte RN utrymme för annat än en bokstavlig tolkning av titlarna, vilka inte helt förvånansvärt skiljer sig åt i en polyglottisk värld, varför jag får avslag på min ansökan.

RN är professionens väktare. De har en uttalad uppgift att bevaka den internationella utvecklingen inom revisorsområdet och säkerställer kompetensen hos morgondagens revisorer. Till sin hjälp har de alltså en förordning från 1995 (året för inträdet i EU), som exemplifierar definitionen på en paradox. Hade jag nämligen varit verksam på 70–talet, låt oss säga innan internationaliseringens vindar började blåsa över Sverige, hade min utlandserfarenhet med största sannolikhet godkänts. Detta då 6 § Kommerskollegiets revisors kungörelse (KFS 1977:23) innehöll möjlighet för den sökande att under två av de fem åren utöva ”annan kvalificerad verksamhet av redovisningsmässig natur”.

I dag investerar alla större revisionsbyråer i ”Mobilityprogram”, där deras medarbetare uppmuntras att skaffa sig internationell erfarenhet. Detta som en reaktion på de förändringar redovisningen och revisorsyrket genomgått de senaste åren, där International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Standards on Auditing (ISA) bara är några exempel.

Min situation är självfallet inte unik, men skrämmande nog är min reaktion det. Jag har blivit införstådd med att övriga ”hemvändare”, som mötts av beslut utifrån rådande förordning, istället för att överklaga valt att anta erbjudande om andra utmaningar utanför revisorsyrket. Detta kan omöjligt vara i professionens intresse, än mindre ett bevakande av den internationella utvecklingen.

Jag försöker se det komiska i att internationell erfarenhet verkar som en bromskloss för revisorer, när Revisionsstandard i Sverige bygger på ISA och högre revisorsexamen innehåller kvalificerade frågor om IFRS, men jag ser endast det absurda. Förordningen har obegripligt nog accepterats i elva år – det är hög tid att förändra den!

Jonas Nihlberg är godkänd revisor och verksam vid KPMG.

Fotnot

Balans har bett Revisorsnämnden att kommentera artikeln. Men RN avböjer på grund av att sakfrågan ligger i domstol.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...