Innehåll

Balans nr 11 2007

Redovisning: Rättvisande redovisning – i princip?

I föregående krönika skrev jag om varför IFRS ser ut som det gör, och varför det kan vara nödvändigt med principbaserad reglering vid global tillämpning. Nästa fråga blir hur tillämpningen lokalt i Sverige går till. Detta har debatterats på senare tid. I Balans nr 10/2007, exempelvis, ställs frågan om IFRS (International Financial Reporting Standards) är en tickande bomb, med tanke på att redovisningen till verkligt värde kan ge kraftiga resultatfluktuationer och att notupplysningarna ofta är svåra att förstå.

Begreppet principbaserad redovisning är inte tydligt definierat, men jag kan se åtminstone två helt olika slags företeelser som skulle kunna kallas principbaserade:

  1. IASB (International Accounting Standards Board) anger prin ciper för redovisningen och de redovisande företagens roll blir att implementera IASB :s principer, samt att tolka hur standar derna ska omsättas i företagets egen situation.

  2. IASB lämnar vissa områden oreglerade, och företagen får själva bestämma hur de ska redovisa, det vill säga de får själva utveckla interna redovisningsprinciper.

De båda fallen kommer att få olika effekter i årsredovisningen. I det första fallet kommer redovisningen, i alla fall i teorin, att bli jämförbar mellan företag. Idén med detta sätt att reglera är att redovisningen ska avspegla företagens egen unika situation, men två företag som är i exakt samma situation bör komma till samma slutsats vad gäller redovisningen. De ska tillämpa en allmän princip på likadana situationer och då borde det inte uppstå någon skillnad i redovisningen. Det förutsätter dock att företagen gör likartade tolkningar.

I det andra fallet kommer det att kunna bli stora skillnader i redovisningen mellan företag och jämförbarheten försämras. Även två företag som är i samma situation kan välja att redovisa på olika sätt.

Båda fallen förekommer i IFRS, även om det första fallet är i särklass vanligast. Ett exempel på när företag ska tillämpa IASB:s principer är IFRS 3, punkt 45 och 46. Dessa handlar om identifiering av immateriella tillgångar i samband med företagsförvärv. Den allmänna principen är att samtliga immateriella tillgångar ska redovisas skilt från goodwill om vissa villkor är uppfyllda (att tillgången kan värderas tillförlitligt, samt att den antingen är avskiljbar eller baserad på juridiska rättigheter, såsom ett avtal). Tillämpning av de punkterna i IFRS 3 kräver många bedömningar hos de redovisande företagen. Men, om den principbaserade redovisningen fungerar så borde förvärv av liknande företag och inom samma bransch (som därmed har likadana tillgångar), resultera i identifiering av ungefär samma tillgångar i redovisningen.

Det finns ett antal exempel på att så förmodligen inte är fallet. Företagen kommer fram till mycket olika fördelning av övervärdet på specifika immateriella tillgångar, trots att det kan röra sig om förvärv i samma bransch. Inom en bransch borde de olika immateriella tillgångarna ha ungefär samma värde. Det kan naturligtvis vara så att de olika företagen befinner sig i olika situationer, men en troligare förklaring är att företagen helt enkelt har tolkat standarden på olika sätt. Detta ger intryck av att principbaserad redovisning inte fungerar som det var tänkt. Istället försvåras jämförbarheten mellan företag.

Ett exempel på ett oreglerat område är hur ränta på pensionsskulder ska presenteras i resultaträkningen. Räntan kan antingen ingå i rörelsekostnader eller i finansiella kostnader. Det som gör frågan intressant är att IASB uttryckligt anger i IAS (International Accounting Standards) 19, punkt 119 att frågan inte är reglerad, utan att företagen får göra som de själva vill och att IASB inte eftersträvar någon jämförbarhet på området.

Hur redovisar då svenska företag i ett sådant läge? En genomgång av några IFRS-årsredovisningar visar att flertalet inkluderar räntekostnader i finansiella kostnader. Förmodligen beror detta på att det överensstämmer med tidigare svensk praxis, snarare än på ett genomtänkt försök att tillämpa de allmänna principerna i IASB:s Föreställningsram eller IAS 1. Ett principbaserat resonemang skulle kunna vara att om vi ser räntekostnaden som en del av pensionskostnaden, så ska den inkluderas i rörelsekostnader. Ser vi däremot pensionsskulden som ett slags finansiering av företaget, så ska kostnaden visas som finansiell kostnad. Kopplat till denna fråga är en viktig aspekt av IFRS : Praxis har en betydligt svagare ställning än vad den har i svensk god redovisningssed. Snarare anges principer som primära tolkningsunderlag i både IAS 1 och IASB:s Föreställningsram.

Sammanfattningsvis finns det skäl att vara kritisk till hur IFRS implementeras i svenska företag. Det verkar inte finnas en beredskap hos svenska noterade företag för principbaserad reglering så som den tar sig uttryck i IFRS. Huruvida detta beror på att utformningen av IFRS är feltänkt och inte lämpar sig för praktisk tillämpning, eller om det beror på att det krävs en längre inlärningstid är något som framtiden får utvisa!

Jan Marton är ekonomie dr vid Handelshögskolan i Göteborg samt arbetar med redovisningsfrågor på KPMG i Göteborg jan.marton@kpmg.se

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...