Nyheter som ska tillämpas i samband med upprättandet av bokslutet 2007

Förenklade redovisningsregler

De väsentligaste ändringarna i bokföringslagen som berör associationsformen aktiebolag är nedanstående:

• Språk vid upprättande av räkenskapsinformation

• Bokföring av gåva

• Arkiveringsregler för elektronisk mottagen räkenskapsinformation

I bokföringslagen införs en ny paragraf som reglerar vilket språk räkenskapsinformation som företaget själv upprättar får upprättas i. Enligt den nya paragrafen kan räkenskapsinformation upprättas på svenska, norska, danska eller engelska. Det kan även vara tillåtet med andra språk om det finns särskilda skäl. Det är Skatteverket som i dessa fall kan ge dispens alternativt Finansinspektionen för de företag som lyder under deras tillsyn. Företagen måste, även om de erhållit dispens, bekosta översättning av räkenskapsinformation i de fall det krävs för exempelvis Skatteverkets kontroller.

Mottagande av gåva behöver i den löpande bokföringen inte bokföras under förutsättning att det är i enlighet med god redovisningssed och att gåvans marknadsvärde är svårbestämbart men kan antas vara lågt. Hänvisningen till god redovisningssed är enligt lagstiftaren en möjlighet för att utvecklingen av praxis kan leda till riktlinjer. När man sedan upprättar årsredovisning ska ett eventuellt varulager värderas enligt de bestämmelser som gäller vid upprättande av årsredovisning. De verksamheter som berörs av denna undantagsmöjlighet torde vara insamling av begagnade kläder, möbler, husgeråd och liknande som mottagaren avser att sälja vidare.

För mottagande av elektronisk räkenskapsinformation som är upprättad i en form som företaget normalt inte bevarar på maskinläsbart medium har en möjlighet införts. Möjligheten innebär att denna räkenskapsinformation direkt kan överföras till annan form och att den mottagna elektroniska räkenskapsinformationen kan förstöras omgående. Exempelvis blir det aktuell i de fall ett företag normalt har en pappersbaserad fakturahantering och mottar en elektronisk faktura.

Nya upplysningskrav avseende ersättningar till ledande befattningshavare

I årsredovisningslagens 5:e kapitel 20 § och 22 § har införts nya krav på upplysningar för publika bolag. De nya kraven trädde i kraft den 1 juli 2006 och ska tillämpas för räkenskapsår som inleds denna dag eller senare. Upplysningar ska lämnas avseende det sammanlagda beloppet avseende räkenskapsårets löner, andra ersättningar, tantiem och därmed jämställd ersättning samt pensioner eller liknande förmåner (kostnader och förpliktelser) till samtliga personer i bolagets ledning. Med personer i bolagets ledning avses personer som ingår i ledningsgrupper eller liknande organ och chefer som är direkt underställda den verkställande direktören. Det är ett krav att ange hur många personer som ingår i denna grupp.

• Styrelse och vd

För denna grupp ska man lämna individuella upplysningar avseende ovanstående ersättningar. Motsvarande upplysningar ska även lämnas avseende före detta styrelseledamöter och före detta vd. Upplysningarna behöver inte lämnas avseende arbetstagarrepresentanter. I de individuella upplysningarna ska även inkluderas ersättningar och förmåner som dessa personer erhållit från andra koncernföretag. När det gäller upplysningar i koncernredovisningen behöver man inte lämna de individuella upplysningarna för dotterföretagens styrelser och vd:ar. Däremot ska de sammanlagda beloppen för dotterföretagens ersättningar och pensioner enligt ovan till dess styrelser och vd:ar inräknas i det totala beloppet för koncernen.

• Övriga ledande befattningshavare

För dessa personer lämnas ovanstående upplysningar sammanlagt, dvs inga individuella upplysningar krävs.

För noterade företag har även införts krav, i årsredovisningslagens 6:e kapitel 1§, att i förvaltningsberättelsen lämna information om de senaste beslutade riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i företagets ledning. Vidare ska i förvaltningsberättelsen lämnas en beskrivning av styrelsens förslag till riktlinjer som ska gälla fram till nästa årsstämma. När det gäller informationen om tidigare beslutade riktlinjer kan denna information alternativt lämnas i not, exempelvis personalnoten. Det ska då i förvaltningsberättelsen göras en hänvisning till den not där denna information lämnas.

Undantag från skyldighet att upprätta koncernredovisning

I ÅRL 7 kap. 2§ framgår reglerna för när ett moderföretag inte behöver upprätta en koncernredovisning. För att undgå att upprätta koncernredovisning finns krav på att koncernredovisningen ska vara upprättad och reviderad i enlighet med sjunde EG-direktivet med tillägget ”eller på ett likvärdigt sätt”. Genom denna skrivning kan ett moderföretag hänvisa till att koncernredovisningen upprättas av ett överordnat moderföretag som tillämpar IFRS i sin koncernredovisning men som inte lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det innebär att ett moderföretag kan hänvisa till att det och dess samtliga dotterföretag ingår i exempelvis ett överordnat ryskt moderföretags koncernredovisning, detta förutsatt att koncernredovisningen är upprättad i enlighet med IFRS. Nästa fråga är då hur likvärdigt sätt ska tolkas. Enligt propositionen 2005/06:116 får detta bedömas från fall till fall. Se vidare separat artikel i detta nummer av Balans (sid. 40–41), författad av Johanna Fellman och Thomas Jansson KPMG.

Upplysning om finansiella instrument

För företag som valt att inte värdera sina finansiella instrument till verkligt värde enligt ÅRL 4 kap. 14a§ och vars verkliga värdet på innehav i finansiella anläggningstillgångar understiger deras redovisade värden gäller nya upplysningskrav för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2007 eller senare. Upplysningar ska i dessa fall lämnas enligt ÅRL 5 kap. 4b§ andra stycket. Upplysningskravet berör kategorin större företag.

De finansiella anläggningstillgångar som omfattas av detta upplysningskrav är de finansiella anläggningstillgångar som får värderas till verkligt värde enligt ÅRL 4 kap. 14a–c§§. Det man ska upplysa om är det redovisade värdet och det verkliga värdet för tillgången i fråga och skälen till att tillgångarna i fråga inte skrivits ned och vilket stöd som finns att det redovisade värdet kommer att återvinnas.

Avgränsningen av ovanstående upplysningskrav till större företag är dock ett misstag från lagstiftarens sida. Upplysningskravet är egentligen tänkt att omfatta alla företag, större och mindre. Lagstiftaren har därför korrigerat det aktuella lagrummet i ÅRL 5 kap. 4b§ andra stycket till att gälla både större som mindre företag.

Lagändringen omfattar även en ändring avseende upplysningskrav för derivatinstrument. Upplysningskrav avseende derivatinstrument ska i stället endast omfatta större företag. Den distinktionen fanns inte i den tidigare lydelsen av ÅRL 5 kap. 4b§ första stycket, utan kravet berörde samtliga företag oavsett storlek. Ändringen innebär att större företag som inte värderar finansiella instrument till verkligt värde enligt ÅRL 4 kap. i4a§ ska lämna upplysningar avseende det verkliga värdet, för varje kategori av derivatinstrument, som om en värdering enligt ÅRL 4. kap. 14a§ hade utförts. Vidare ska information lämnas avseende omfattningen och typen av instrument.

Upplysningskraven och de efterföljande ändringarna gäller även större koncerner. Moderbolag i en mindre koncern behöver inte upprätta en koncernredovisning varför frågan inte är aktuell i dessa fall. Koncerner som upprättar koncernredovisning enligt IFRS omfattas inte av dessa upplysningskrav.

De två ovanstående lagändringarna som avser korrigeringar trädde i kraft den 1 maj 2007 och ska tillämpas på räkenskapsår som inleds denna dag eller senare.

Nya upplysningskrav i förvaltningsberättelsen

Genom att EU:s direktiv om uppköpserbjudande har implementerats i ÅRL har nya krav på tilläggsupplysningar i förvaltningsberättelsen tillkommit. Detta genom ett tillägg i ÅRL av en ny paragraf 2 a) i 6 kap. De nya upplysningskraven gäller för aktiebolag vars aktier är noterade på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller annan reglerad marknad. Ändringen ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas efter den 30 juni 2006.

Syftet med de nya tilläggsupplysningarna är att ge en samlad bild av faktorer som kan försvåra eller förhindra genomförandet av ett uppköpserbjudande. Upplysningar ska exempelvis lämnas om det totala antalet aktier i bolaget, antalet aktier av olika slag och, för varje aktieslag, vilka rättigheter aktierna ger i bolaget samt om begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelser i lag och bolagsordning. Vad gäller uppköp kan dessa påverkas av exempelvis avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna, väsentliga avtal som bolaget är part i och som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget förändras som följd av offentliga uppköpserbjudanden. Det kan vidare finnas avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktier i bolaget samt bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter.

Av förarbeten till lagtexten framgår att informationen ska lämnas i förvaltningsberättelsen, även i de fall informationen lämnas på annan plats i årsredovisningen.

Förenklade redovisningsregler

De väsentligaste ändringarna i årsredovisningslagen som berör associationsformen aktiebolag avser:

Bestämmelser om regelbunden finansiell information i Lagen om värdepappersmarknaden

Bolag som givit ut aktier, obligationer (vissa beloppsgränser gäller för dessa) eller skuldebrev, som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige eller i en annan stat inom EES, och som har sitt säte i Sverige, har Sverige som sin hemmedlemsstat. Dessa bolag omfattas av bestämmelserna om regelbunden finansiell information.

De bolag som omfattas av bestämmelserna om regelbunden finansiell information ska offentliggöra sin årsredovisning, och i förekommande fall, sin koncernredovisning så snart som möjligt och senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång. Revisionsberättelsen ska då inkluderas.

Av års- och koncernredovisningen ska det framgå vilken befattning de personer har som undertecknar års- och koncernredovisningen. De nya bestämmelserna ändrar inte i sak vilka som ska underteckna års-och koncernredovisningen. Undertecknarna ska vidare omedelbart före underskrifterna lämna en försäkran om att årsredovisningen:

• har upprättats i enlighet med god redovisningssed,

• ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat,

• att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.

Vad gäller koncernredovisningen ska undertecknarna omedelbart före underskrifterna lämna en försäkran att:

• Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder,

• ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat,

• att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Informationen ska offentliggöras så att den snabbt och på ett icke-diskriminerande sätt blir tillgänglig för allmänheten inom EES. Av föreskrifter som publicerats av Finansinspektionen, FFFS 1995:43 2 kap. 22§, framgår hur information publiceras på ett ickediskriminerade sätt.

BFN R 4 Uppgift om medelantalet anställda samt löner och andra ersättningar

Vissa punkter i BFN R 4 har upphävts från och med den 1 januari 2007. Det gäller punkterna som behandlar beräkningen av medelantalet anställda. I stället görs en hänvisning till BFNAR 2006:11 Gränsvärden.

BFNAR 2006:11 Gränsvärden

Som nämnts tidigare har ÅRL ändrat gränsvärden för indelning av företag i olika storlekskategorier. Detta är av intresse för att gränsvärden bland annat avgör vilka upplysningar som ska lämnas i de finansiella rapporterna, när man är skyldig att upprätta en finansieringsanalys respektive när man är skyldig att upprätta en koncernredovisning. Gränsvärdena utgörs av medelantalet anställda, balansomslutningen och nettoomsättningen. Bokföringsnämnden har gett ut ett allmänt råd med tillhörande vägledning som behandlar hur dessa gränsvärden ska beräknas. Se avsnitt ”Förenklade redovisningsregler” för mer detaljer kring gränsvärdena.

Vad avser medelantalet anställda förtydligar BFN att med ”vart och ett av de två senaste räkenskapsåren” avses de två räkenskapsår som närmast föregår det räkenskapsår som räkenskapshandlingarna avser. En konsekvens av detta blir enligt BFN att ett nystartat företag alltid klassificeras som mindre företag de två första åren. Det allmänna rådet anger en rad kriterier som ska beaktas vid beräkningen av medelantalet anställda. Beräkningen ska göras på individnivå och visa antalet heltidstjänster enligt de villkor som gäller på arbetsstället. Vid bedömningen av om en koncern är en större eller mindre koncern ska beräkningen av medelantalet anställda i koncernen utgöra summering av medelantalet anställda i de olika koncernföretagen.

Med begreppet balansomslutning avses det redovisade värdet av företagets tillgångar enligt balansräkningen. Vid bedömningen av om en koncern är större eller mindre slår man ihop de enskilda koncernföretagens sammanlagda tillgångar efter eliminering av koncerninterna fordringar och utgående internvinster.

Nettoomsättningen ska enligt ÅRL 3 kap. 12§ omfatta intäkter från försålda varor och tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen. Nettoomsättningen ska justeras om räkenskapsåret omfattar en annan tid än tolv månader. Vid bedömningen av om en koncern är större eller mindre summeras nettoomsättningen i de enskilda koncernföretagen efter eliminering av internförsäljning.

Ändringar i Red R1 Årsredovisning i aktiebolag

Denna rekommendation från FAR SRS baseras på de krav som finns i ÅRL och BFN:s allmänna råd och vägledningar för större företag och i korthet är de väsentliga ändringarna följande:

• Rekommendationen har anpassats efter de nya gränsvärdena som gäller från 1 januari 2007, se avsnitt ”Förenklade redovisningsregler ”.

• Kompletterande anvisningar har lagts till avseende redovisning av förvärv av tomträtt och av redovisning av förbättringsutgifter på annans fastighet.

• Avsnittet som behandlar förvaltningsberättelsen har fått en ny struktur med nya exempel, bl.a. har avsnittet kompletterats med ett exempel avseende upplysningar om icke-finansiella resultatindikationer som bl.a. miljö och personal.

• Ett klargörande att vinstdispositionen ska omfatta både balanserat resultat och fria fonder som exempelvis överkursfond och fond för verkligt värde.

• Klargörande avseende vilka företag som omfattas av krav på särredovisning av fordringar och skulder på koncernföretag. Enligt FAR SRS ska fordringar och skulder på ett utländskt moderbolag omfattas av kravet på upplysning på koncernföretag. Denna upplysning kan då lämnas direkt i balansräkningen eller i not.

Ändringar i övriga rekommendationer och uttalanden från FAR SRS

Red R6 Redovisning av fakturakredit och factoring har omarbetats för att anpassa begreppen. I sak har dock inga ändringar skett av denna rekommendation. Övriga rekommendationer och uttalanden har endast ändrats marginellt.

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar

Standarden är godkänd av EU och innehåller upplysningskrav avseende finansiella instrument. Standarden ersätter i sin helhet ”IAS 30 Upplysningar i finansiella rapporter för banker och liknande finansiella institut”. Stora delar av ”IAS 32 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificeringar” som behandlar upplysningskraven har utan några större förändringar flyttats till IFRS 7. IAS 32 innehåller efter denna ändring regler avseende klassificering av finansiella instrument. Upplysningskraven i IFRS 7 indelas i upplysningar avseende;

• betydelsen av finansiella instrument för företagets finansiella ställning och resultat samt

• karaktär och omfattning av risker som härrör från de finansiella instrumenten.

Betydelsen av finansiella instrument för företagets finansiella ställning och resultat

Upplysning ska lämnas i balansräkningen, eller i not, för finansiella tillgångar och skulder avseende redovisat värde per värderingskategori. Kategoriindelningen följer de i IAS 39 definierade värderingskategorierna. Vissa upplysningar ska även lämnas per klass, det innebär det sätt som företaget valt att redovisa sina finansiella tillgångar och skulder. Standarden anger att klassificeringen bör göras utifrån instrumentens karaktär. Företaget ska lämna tillräcklig information för att möjliggöra avstämning mot posterna i balansräkningen.

Standarden innebär inte enbart utökade upplysningskrav, det förekommer även vissa lättnader. Lättnader har givits avseende upplysningar om verkligt värde. Detta avser främst finansiella instrument där det redovisade värdet är en godtagbar approximation av verkligt värde. Detta avser exempelvis kundfordringar samt innehav av onoterade egetkapitalinstrument som redovisats till upplupet anskaffningsvärde.

Om ett företag har kreditförluster avseende sina finansiella tillgångar kan företaget välja att skriva ned tillgångens redovisade värde eller bokföra nedskrivningen på ett avsättningskonto för kreditförluster. Om redovisning sker mot ett avsättningskonto ska företaget specificera förändringarna på avsättningskontot per finansiell tillgångsklass.

Upplysning om nettovinst respektive nettoförlust ska lämnas separat per värderingskategori, antingen i resultaträkningen eller i not. Vidare ska upplysning lämnas om summa ränteintäkter och summa räntekostnader för finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen, provisionsintäkter och -kostnader, ränteintäkter från osäkra finansiella tillgångar. Om företaget redovisar nedskrivningsförluster ska dessa specificeras per klass av finansiell tillgång.

Ett företag ska i sammanställning över betydande redovisningsprinciper lämna upplysning om den värderingsgrund, eller värderingsgrunder, som tillämpats vid upprättande av de finansiella rapporterna och övriga tillämpade redovisningsprinciper som är relevanta för förståelsen av de finansiella rapporterna.

Avseende säkringsredovisning har även nya beloppsmässiga upplysningskrav tillkommit. De nya kraven omfattar beloppsmässiga upplysningar om ineffektivitet som redovisats i resultaträkningen avseende kassaflödessäkringar och säkringar av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet. Vidare ska upplysning lämnas om de belopp som redovisats i eget kapital under perioden samt de belopp som bokats från eget kapital till resultaträkningen och mot vilken post i resultaträkningen. Slutligen ska anges om bokning skett mot anskaffningsvärde i samband med att en säkring upphör. För verkligt värde säkringar ska upplysning lämnas om vinst/förlust på säkringsinstrumentet och den del i säkrad post som avser den säkrade risken.

Karaktär och omfattning av de finansiella instrumentens risker

Ett företag ska lämna upplysningar som gör det möjligt för användaren av de finansiella rapporterna att bedöma karaktär och omfattning av de risker som uppstår genom finansiella instrument och som företaget är exponerat för på balansdagen. Beskrivningen av dessa risker avser såväl kvalitativa som kvantitativa upplysningar. Upplysningskraven fokuserar på risker som härrör från finansiella instrument samt hur de använts. Dessa risker innefattar normalt, men är inte begränsade till, kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk.

Avseende de kvalitativa upplysningskraven har IASB satt fokus på att för varje typ av risk ska upplysning lämnas om exponering av risk och hur den uppkommer samt förändringar av risk under perioden. Vidare ska mål, policies och processer för att hantera risken och metoder för att mäta risken beskrivas. Även avseende detta ska förändringar under perioden beskrivas.

Om vi jämför IFRS 7 med motsvarande upplysningskrav i IAS 32 har de kvantitativa upplysningskraven omstrukturerats och förenklats. En nyhet är att upplysningarna ska baseras på den interna rapporteringen till nyckelpersoner i ledande ställning inom företaget.

Vad avser kreditrisk ska företaget lämna upplysning om maximal kreditriskexponering utan hänsyn till erhållna säkerheter eller andra former av kreditförstärkning. Vidare ska upplysning lämnas avseende kreditkvalitet på finansiella tillgångar som inte har förfallit till betalning samt inte heller är nedskrivna. Upplysningar ska vidare lämnas om finansiella tillgångar för vilka villkoren omförhandlats och som annars skulle redovisats som antingen förfallna till betalning eller nedskrivna.

Avseende likviditetsrisk ska företaget lämna en analys över återstående kontraktstid för de finansiella skulderna samt en analys av hur företaget hanterar den likviditetsrisk som finns i detta.

Företaget ska vidare upprätta en känslighetsanalys för varje typ av marknadsrisk (valutarisk, ränterisk och prisrisk). Känslighetsanalysen ska utvisa hur resultatet och eget kapital påverkats.

Ändring i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

IAS 1 har tillförts punkterna 124 A)- c). Syftet med de nya upplysningskraven är att användarna av den finansiella informationen ska kunna utvärdera ett företags mål, politik och sina metoder för att förvalta kapital.

Ett företag ska lämna kvalitativ information om sina mål, sin politik och sina metoder för kapitalförvaltningen. Ett minimikrav är att informationen ska innehålla en beskrivning av vad företaget förvaltar i form av kapital, om företaget är underställt externt påtvingade kapitalkrav, en beskrivning av dessa krav och hur dessa krav har införlivats i kapitalförvaltningen samt hur företaget uppfyller sina mål med kapitalförvaltningen. Förändringar jämfört med föregående period ska kommenteras. Det ska vidare lämnas sifferupplysningar i sammandrag över vad ett företag förvaltar i form av kapital samt eventuella förändringar jämfört med föregående period. Om det funnits externa kapitalkrav ska upplysningar lämnas om företaget följt de externt påtvingade kapitalkraven eller inte samt information om följderna av sådana överträdelser. De upplysningar som lämnas ska grundas på den information som meddelas internt till företagets ledningsgrupp.

IFRIC 7 Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt IAS 29, Redovisning i höginflationsländer

Tolkningsuttalandet tillämpas för räkenskapsår som inleddes den 1 mars 2006 eller senare och behandlar frågan hur ett företag ska justera sina finansiella rapporter det år som företagets funktionella valuta första gången konstateras vara en höginflationsvaluta. Uttalandet kräver att företaget justerar sina finansiella rapporter så att IAS 29, Redovisning i höginflationsländer, tillämpas som om den standarden alltid tillämpats. Det innebär att jämförelseår för den tidigaste period som presenteras i de finansiella rapporterna ska justeras. Justeringarna görs utifrån ett inflationsindex och genom beräkning av en justeringsfaktor som speglar bortfallet av köpkraften. För icke-monetära poster redovisade till historiska anskaffningsvärden justeras det historiska anskaffningsvärdet från anskaffningstidpunkten fram till utgående balansdag för den aktuella perioden med hjälp av en justeringsfaktor. Det aktuella årets justeringsfaktor används även för jämförelseperioden. Skulder justeras från den tidpunkt de uppstod.

Icke-monetära poster som omvärderas till verkliga värden justeras för inflationseffekterna från tidpunkten för värdering till verkligt värde fram till utgående balansdag för den aktuella perioden. Det aktuella årets justeringsfaktor används även för jämförelseperioden.

På uppskjutna skatter görs justeringar för effekter av hyperinflation på annat sätt. Det aktuella årets uppskjutna skatt i balansräkningen beräknas genom att inflations justera tillgången eller skulden enligt styckena ovan. Det inflationsjusterade värdet jämförs sedan med tillgångens eller skuldens skattemässiga värde, som inte har inflationsjusterats. Den temporära skillnad som föreligger multipliceras med den nominella skattesatsen på vanligt sätt.

IFRIC 8 Omfattning av IFRS 2

Detta tolkningsuttalande tillämpas för räkenskapsår som inleddes den 1 maj 2006 eller senare klargör att IFRS 2 är tillämplig i de fall där företaget inte specifikt kan identifiera erhållna varor och tjänster i utbyte mot en aktierelaterad ersättning. Att sådana arrangemang ska ligga inom tillämpningsområdet motiveras i uttalandet med att arrangemangen inte skulle vidtas om de inte på något sätt vore till fördel för företaget.

IFRIC 9 Omvärdering av inbäddade derivat

Enligt IAS 39 ska ett företag som ingår avtal som utgör hybridinstrument göra en bedömning om de inbäddade derivat som finns i hybridinstrumentet ska separeras från värdkontraktet och redovisas som fristående derivat. Fråga uppkommer, när och hur ofta ett företag ska bedöma, om ett kundkontrakt innehåller ett inbäddat derivat. Enligt IFRIC 9 som tillämpas på räkenskapsår som inleddes den 1 juni 2006 eller senare ska denna bedömning göras när företaget ursprungligen ingår ett avtal. Endast om det sker väsentliga förändringar av kassaflöden får en ny bedömning ske.

IFRIC 10 Delårsrapportering och nedskrivningar

Ett företag har värdenedgång på goodwill vid slutet av första kvartalet och gör en nedskrivning som redovisas i den första kvartalsrapporten. I slutet av andra kvartalet återhämtar sig värdet på goodwillposten men då IAS 36 Nedskrivning förbjuder återföring av nedskrivning av goodwill kan inte denna nedskrivning återföras. Enligt IAS 34, Delårsrapportering, ska inte rapportfrekvenser påverka det redovisade årsresultatet. Detta innebär att det finns en konflikt mellan de två standarderna. Det finns även motsvarande konflikt mellan IAS 34 och IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering, avseende nedskrivning av egetkapitalinstrument som kan säljas samt för finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde avseende återföring av nedskrivning.

IFRIC 10 tillämpas på räkenskapsår som inleddes den 1 november 2006 eller senare anger att förbuden mot återföring av en nedskrivning enligt IAS 36 och IAS 39 ska ha företräde före de mer allmänna reglerna i IAS 34. Det innebär att i exemplet ovan får inte nedskrivningen av goodwill återföras. Hade företaget endast avgivit en halvårsrapport hade ingen nedskrivning varit erforderlig och därmed påverkas årsresultatet av rapportfrekvensen i detta fall, vilket är i överensstämmelse med IFRIC 10.