Balans nr 4 2007

Utsläppsrätter – så funkar det!

EU:s främsta verktyg för att minska utsläppen av koldioxid

Taket för utsläpp av koldioxid inom EU:s handel med utsläppsrätter påverkar vilka utsläppsminskningar som systemet resulterar i. För att uppnå målet om minskade utsläpp har kommissionen kommit med restriktivare riktlinjer för tilldelning av utsläppsrätter under perioden 2008–2012, skriver Åse Bäckström.

I Kyotoprotokollet under FN:s klimatkonvention slås fast att alla industrialiserade länder ska minska sina utsläpp av växthusgaser med fem procent fram till 2012 jämfört med 1990 års nivå. EU har gått något längre och åtagit sig att minska de totala koldioxidutsläppen med åtta procent. För att uppnå detta finns olika förslag och färdiga direktiv, varav ett handlar om att alla EU-länder ska öka andelen energi från förnyelsebara källor till tolv procent år 2010 och till tjugo procent år 2020.

EU:s huvudsakliga verktyg för att minska utsläppen av koldioxid är systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Det innebär att ett tak fastställs för hur stora de totala utsläppen av koldioxid får vara under en viss period för de företag och anläggningar som omfattas av systemet. En utsläppsrätt ger innehavaren rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Målet är att skapa en effektiv europeisk marknad för utsläppsrätter med minsta möjliga påverkan på ekonomisk utveckling och sysselsättning samtidigt som koldioxidutsläppen minskar. Handeln regleras genom ett särskilt handelsdirektiv och omfattar alla medlemsländerna.

Under 2005 inledde EU handeln med utsläppsrätter. Under den första handelsperioden, till och med 2007, omfattar systemet cirka 11500 fasta anläggningar inom industri och energiproduktion, varav cirka 700 i Sverige. Det innebär att handeln med utsläppsrätter för närvarande omfattar cirka 40 procent av EU-ländernas totala utsläpp av koldioxid.

Systemet innebär att alla medlemsländer inför varje handelsperiod anger hur många utsläppsrätter som ska fördelas till respektive företag och anläggning. Det sker genom en nationell fördelningsplan som ska godkännas av EU-kommissionen. Den svenska fördelningsplanen för den kommande handelsperioden, 2008–2012, är ännu inte godkänd.

Tanken med systemet är att åtgärder ska kunna genomföras i det land och i de företag där det kostar minst att minska utsläppen. Företag med höga kostnader för att minska utsläppen kan köpa utsläppsrätter från företag med lägre kostnader. Företag som släpper ut mindre koldioxid än det antal utsläppsrätter som de förfogar över kan spara utsläppsrätterna under handelsperioden eller sälja överskottet till andra företag.

Taket för de totala utsläppen av koldioxid påverkar vilka utsläppsminskningar systemet kommer att resultera i. Det totala antalet utsläppsrätter som delas ut i handelssystemet påverkar även priset på utsläppsrätterna. EU-kommissionen har lagt fram riktlinjer för en mer restriktiv tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2008–2012 jämfört med innevarande period. Sänkningen bedöms behövas för att EU ska kunna fullfölja åtagandet om minskade utsläpp enligt Kyotoprotokollet.

Åse Bäckström, senior manager KPMG och ordförande i FAR SRS referensgrupp för hållbar utveckling

Fakta om utsläppsrätter

I slutet av 2006 offentliggjorde EU-kommissionen ett förslag rörande flygets inträde i handelssystemet. Målet är att flyget ska införlivas senast 2011.

Svenska företag har fått samtliga sina utsläppsrätter kostnadsfritt av staten.

Svenska anläggningar som omfattas av handeln tilldelas efter ansökan ett antal utsläppsrätter som sedan kan säljas eller vid behov köpas från företag eller anläggningar med överskott. Handeln kan ske bilateralt, via börser eller via särskilda mäklare.

Handel med utsläppsrätter kan göras vid fem börser i Europa, bland annat Nord Pool.

Våren 2006 var kostnaden för en utsläppsrätt cirka 30 euro. I februari 2007 hade priset för att släppa ut ett ton koldioxid sjunkit till cirka 1,20 euro.

Den 31 mars varje år ska företag och anläggningar som omfattas av systemet rapportera sina utsläpp för det föregående året. Rapporterna ska verifieras av en oberoende, ackrediterad kontrollör. Den 30 april ska företag och anläggningar visa upp ett innehav av utsläppsrätter som motsvarar de aktuella anläggningarnas utsläpp.

I redovisningen klassificeras utsläppsrätter i allmänhet som immateriella tillgångar.

Vem som helst kan delta i handeln med utsläppsrätter. Utsläppsrätter kan till exempel köpas via Naturskyddsföreningens hemsida.

Den kritik som riktats mot systemet har främst varit inriktad mot att priset per utsläppsrätt varit för lågt eller att företag kunnat tjäna pengar på att sälja utsläppsrätter. Orsaken är att taket för de totala utsläppen av koldioxid under den första handelsperioden varit för högt, det vill säga utbudet av utsläppsrätter har varit större än efterfrågan.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...