Balans nr 4 2007

Misstänkt brott inte alltid brott

”Redovisningskonsulter och revisorer är till stor hjälp”

Kriminalinspektör Marianne Cronebäck vid Ekobrottsmyndigheten, EBM, tar ofta hjälp av redovisningskonsulter för att ta fram fakta om ett företag vid misstanke om ekobrott. I många fall leder kontakten till bedömningen att det inte handlar om ett brott.

När ekorevisorn har gjort de ekonomiska utredningar som krävs och skrivit ett PM lämnas ärendet oftast över till en kriminalinspektör som arbetar vidare med fallet. Han eller hon förbereder och håller förhör med misstänkta personer och vittnen och sammanställer slutligen utredningsmaterialet i ett förundersökningsprotokoll. Under arbetets gång förs en kontinuerlig dialog mellan ekorevisorn och kriminalinspektören. Det händer också att ekorevisorn sitter med vid förhör när det handlar om komplicerade bokföringsbrott för att kunna ställa bokförings tekniska frågor.

Marianne Cronebäck är kriminalinspektör vid Ekobrottsmyndigheten, EBM. Hon säger att revisorer och redovisningskonsulter är till stor hjälp i arbetet med att utreda ett ärende och bedöma om ett brott har begåtts. För varje år som går blir revisorerna allt bättre på att anmäla misstanke om brott.

– Revisorerna känner till sin roll mycket väl, konstaterar hon.

Hon vill dock uppmana revisorerna att vara mer utförliga i sina ingångsanmälningar, exempelvis informera om vilka åtgärder som vidtagits. Detta skulle underlätta och snabba på hanteringen av ärendet, menar hon.

Marianne Cronebäck kontaktar ofta den redovisningskonsult som anlitats av det aktuella företaget för att reda ut om det skett några missförstånd och höra hur dialogen mellan företaget och konsulten har förts.

– Det är ofta en hel del som klarnar vid kontakten med redovisningskonsulten, säger Marianne Cronebäck.

I flera fall leder samtalet med redovisningskonsulten till bedömningen att det inte har begåtts något brott.

Redovisningskonsulternas anteckningar från kontakter med klienterna kan vara mycket värdefulla för en utredning.

– Något som gör mig glad är bokförare som verkligen har koll på vad de har sagt. Till exempel vilka företrädare för bolaget man har pratat med och vilket datum kon takten har skett. Konsulten kan till exempel ha pratat med någon som utgett sig för att vara ägare till företaget, men när man undersöker detta vidare så visar det sig att så inte är fallet, säger Marianne Cronebäck.

Hon betonar att EBM inte är ute efter att sätta dit redovisningskonsulterna för eventuella misstag de har gjort, utan att syftet är att ta fram uppgifter som talar för respektive mot den misstänkte.

– Det är ju inte heller redovisningskonsultens roll att ifrågasätta kunden, men om något verkar skumt så är det bra att göra anteckningar, säger hon.

Såväl revisorer som redovisningskonsulter får beröm för sin samarbetsvilja.

– De flesta hjälper gärna till. Det ligger väl i yrkets natur.

Information är ett bra sätt att förebygga ekobrott, enligt Marianne Cronebäck. Framför allt när det gäller så kallade oaktsamhetsbrott. Därför är det mycket viktigt att revisorer och redovisningskonsulter klargör för sina klienter vad som gäller och informerar dem om att de riskerar att hamna hos EBM om de slarvar och bryter mot lagen.

Marianne Cronebäck ser bekämpningen av ekobrott som en viktig del av en fungerande samhällsstruktur.

– Har vi inte en effektiv kontrollverksam het när det gäller ekonomisk brottslighet så får vi fler våldsbrott. Det finns ett samband. Möjligheten att tjäna pengar på bekostnad av andra gör att människor far illa, säger hon.

Pernilla Halling

Penningtvätt

En utredning om penningtvätt och terrorismfinansiering lämnar sitt slutbetänkande i månadsskiftet mars/april – efter denna tidnings pressläggning. Utredningen har sett över hur arbetet på detta område kan effektiviseras samt hur EG:s tredje penningtvättsdirektiv kan implementeras i svensk lagstiftning.

– En nyhet är att alla verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättslagens krav på att kontrollera sina kunder och vid misstanke rapportera till finanspolisen nu kommer att omfattas av tillsyn, förklarar Vibeke Sylten, sekreterare i utredningen.

Revisorsnämnden har hittills haft tillsynsrollen vad gäller revisorer och penningtvättslagen. Sedan 2005 – när lagen kom att omfatta även revisorer – har inte ett enda penningtvättärende inkommit till Revisorsnämnden.

Kontrollen (från identifiering till uppföljning) föreslås bli mer detaljreglerad. Allt i linje med att rätta till de brister i det svenska systemet som Financial Action Task Force (FAFT) påpekade i en utredning som offentliggjordes förra året.

För revisorernas del framgår det redan av utredningsdirektivet att 24-timmars-regeln (att revisorn inte får röja påbörjad granskning) slopas. Här är det EU som kräver en förändring. Per Eskilsson, Revisorsnämnden, har deltagit i utredningen som expert. Han påpekar att det i direktivet slås fast att den nya penningtvättlagen ska omfatta även icke-kvalificerade revisorer ”som utför en yrkesmässig revision”.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...