Balans nr 8-9 2007

Noteringar: Avhandlingar som väcker debatt

En rad avhandlingar på det ekonomiska området har presenterats under våren och försommaren.

I en av dessa avhandlas hur Konjunkturinstitutet använder sig av en konjunkturdefinition som skiljer sig ifrån internationell praxis. Det är ekonomie doktor Louise Holm som skriver i ämnet. Hon föreslår i sin avhandling ”A Non-Stationary Perspective on the European and Swedish Business Cycle” en metod som daterar hög- och lågkonjunktur enligt en internationellt vedertagen standard. Detta innebär att de svenska konjunkturerna blir jämförbara med omvärldens. ”Eftersom konjunkturen är ett sammanfattande mått på det ekonomiska läget är datering av konjunkturen viktig för att förbättra framtida prognoser. Om man kan förutspå kommande lågkonjunkturer kan en minskning av BNP möjligen undvikas” förklarar Louise Holm i ett pressmeddelande från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Utredd rabatt

Vad är det som driver den så kallade investmentbolagsrabatten och finns det någon möjlighet för företagen att påverka den?

Frågan ställs av Tomas Hjelström i en avhandling från Handelshögskolan i Stockholm: ”The Closed-End Investment Company Premium Puzzle.”

Avhandlingen visar att ägarstrukturer och diversifiering påverkar rabatterna mest. En koncentrerad ägarstruktur, formellt inflytande, särskilt med aktier med rösträttsskillnader, förefaller öka rabatten. Bred diversifiering verkar dock inverka negativt på värdet av investmentbolagen eftersom individer har olika uppfattning om värdet på enskilda aktier.

– Beträffande diversifiering så måste portföljen vara kraftigt koncentrerad för att minska rabatten, kommenterar Tomas Hjelström.

Diversifiering är negativt för värdet om det inte är så att investmentbolaget är ägarmässigt kontrollerat av en begränsad grupp av individer. Diversifieringens inverkan på rabattens storlek är med andra ord beroende av ägarstrukturen.

Investmentbolagens lönsamhet är dock av marginell betydelse för rabattens storlek.

Svensk lag eller EU-rätt?

Hur går det till när svenska och andra nationella domstolar i EU ska tillämpa EG-rätten?

Johan Lindholm visar i sin avhandling ”State Procedure and Union Rights: A Comparison of the European Union and the United States” att det finns få garantier för att Sverige och andra medlemsstater kan behålla kontrollen över sina domstolar. Dessutom kan medlemsstaternas inflytande över den rättsliga processen vara problematiskt. Genom att ställa höga processuella krav på den som vill hävda en EG-rättslig rättighet kan medlemsstaterna förhindra individer från att utnyttja EG-rätten i den utsträckning som det ursprungligen var tänkt.

– Det nationella inflytandet över processrätten är också ett hot mot EG-rättens lika tillämpning. EG-rätten gäller lika i alla medlemsstater, dvs. de rättigheter och skyldigheter som slås fast i EG-rätten ska vara detsamma i Sverige och i England, säger Johan Lindholm.

– Genom att de processuella reglerna bestäms på nationell nivå är det ofrånkomligt att de kommer att skilja sig från land till land.

Genom att jämföra hur man löser motsvarande problem i USA konstaterar Lindholm att man i EU lägger stor vikt vid unionsrättens effektivitet och att detta går ut över konkurrerande intressen. Framförallt har frågan om gränserna för unionens makt fått mycket mindre uppmärksamhet i EU än i USA.

Främja innovationer

I avhandlingen ”Innovation in New Firms: Examining the role of knowledge and growth willingness” beskriver Alexander McKelvie, Jönköpings universitet, hur det kommer sig att en del nystartade företag står för innovation och andra inte. Han analyserar data från cirka 300 företag.

”The detailed findings help to open up the ’black box’ relationships among different capabilities and types of knowledge (e.g. market and technological) in order to explain innovation, as well as how growth willingness and environmental dynamism affect these relationships” skriver Alexander McKelvie.

Han ger bland annat svar på frågan hur entrepenörer på ett effektivt sätt kan främja det innovativa klimatet i företaget.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...