Innehåll

Balans nr 8-9 2007

Skatt: Vad har vi lärt oss av Marks & Spencer-målet?

Den 3 december år 2005 avgjordes ”Marks & Spencer-målet” i EG-domstolen. I målet behandlades frågan om EG-rätten möjliggör resultatutjämning genom koncernavdrag över gränserna. Utgången blev – som de flesta av oss vet – att det är möjligt att med skatterättslig verkan möjliggöra förlustutjämning under vissa förutsättningar. Utslaget från EG-domstolen ger utrymme för mycken tolkning och har givit upphov till många artiklar och kommentarer, inte minst här i Sverige.

Den svenska inkomstskattelagen Stadgar JU att rätt till avdrag för koncernbidrag, mellan svenska företag, föreligger under vissa förutsättningar. Kärnfrågan är sålunda hur detta villkor ställer sig till EG-rättens grundpelare om den fria rörligheten m.m. mot bakgrund av utgången i Marks Se Spencer-målet.

I skrivandets stund har undertecknad studerat nio stycken förhandsbesked som lämnats av Skatterättsnämnden under perioden september 2006 t.o.m. juli månad 2007. Av de nio beskeden har koncernbidragsrätt medgivits, under vissa förutsättningar, i fyra avgöranden och motsatsen, dvs. icke medgiven koncernbidragsrätt i fem avgöranden. Samtliga avgöranden har överklagats av Skatteverket, antingen som begäran om fastställelse av beslut eller som överklagande av beslut.

Nedan angivna är de nio studerade ärendena som prövats i Skatterättsnämnden:

Förhandsbesked 29 september 2006; Dnr 206-04/D, Förhandsbesked 29 september 2006; Dnr 193-04/D, Förhandsbesked 8 november 2006; Dnr 205-04/D, Förhandsbesked 1 mars 2007; Dnr 176-05/D, Förhandsbesked 1 mars 2007; Dnr 77-05/D, Förhandsbesked 1 mars 2007; Dnr 204-04/D, Förhandsbesked 1 mars 2007; Dnr 64-06/D, Förhandsbesked 28 maj 2007; Dnr 46-o6/D, Förhandsbesked 28 maj 2007; Dnr 6-06/D.

De slutsatser som jag dragit av utgången i de angivna målen samt av nämndens resonemang i respektive motivering är:

  • att det är förutsättningarna i Marks Se Spencer-målet som sätter ramarna, dvs. det är endast under dessa villkor avdrag medges utöver vad det svenska regelsystemet stipulerar dvs. EG-avgörandet medger inte en generell utökning av tillämpligheten av de svenska skattereglerna för koncernbidrag,

  • att avdragsrätt medges, direkt/indirekt, från svenskt moderbolag till dotterbolag inom EES-området,

  • att samtliga möjligheter ska vara uttömda för ett inhemskt utnyttjande av förlusten under beskattningsåret eller framöver,

  • att maximalt belopp – vid en beräkning av underskotten – utgörs av det lägsta av framräknade belopp enligt det svenska respektive det utländska landets regelsystem,

  • att avdragsrätt inte kräver skattskyldighet för det mottagande bolaget; jämför svenska regler för koncernbidrag med skatterättslig verkan,

  • att alla avgöranden i Skatterättsnämnden har utformats med Marks & Spencer-målet som mall. Nämnden har i sina avgöranden inte avvikit en tum från de förutsättningar som angivits i EG-domen, dvs. endast godtagit avdrag för koncernbidrag mellan moder- och dotterföretag.

Vid en genomgång av de ovan refererade rättsfallen framstår det som marknaden försöker analysera den praktiska tillämpligheten av Marks & Spencer-målet ur svensk beskattningssynpunkt. Uppmärksamheten kring Marks & Spencer-målet och den debatt som följt kring dessa avgöranden har fungerat som en väckarklocka för svenska företag som nu till fullo insett rättsverkan av EG-domstolens utslag och eventuella nytta av denna nya ledstjärna även om Marks Se Spencer-avgörandet avser mellanhavanden mellan skattskyldiga i andra medlemsländer.

Det är därför inte orimligt att tänka sig att inhemska företag fortsättningsvis kommer att vara mer aktiva vad gäller tillämplighet av EG-rätten och praxis för att därigenom uppnå en mer förmånlig beskattning än den som det svenska skattesystemet medger vid gränsöverskridande transaktioner. För att få svar på frågan hur långt det svenska regelsystemet kring koncernbidragsrätt – med skatterättslig verkan – kan utsträckas kanske det kunde vara en idé att, frikopplat från Marks & Spencer-målet, i en ny begäran om förhandsavgörande i EG-domstolen pröva huruvida de svenska koncernbidragsreglerna är förenliga med EG-rättens krav på fri rörlighet även i de fall då koncernbidrag ges exempelvis horisontellt mellan systerföretag.

Det synes också som om Skatteverket genom sitt agerande – dvs. konsekvent överklagande samt en snäv inställning – försöker få till stånd en någorlunda klar praxis hur EG-rätten ska påverka vårt inhemska system. Är detta ett nytt sätt att ”stifta lag” med utgångspunkt från gällande EG-rätt som vi får se mer av framöver?

Peter Bäckström är skattekonsult och arbetar hos SET Revisionsbyrå i Stockholm. Olika medlemmar i skattesektionen skriver i varje nummer av Balans under denna vinjett.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...