Den 3 december år 2005 avgjordes ”Marks & Spencer-målet” i EG-domstolen. I målet behandlades frågan om EG-rätten möjliggör resultatutjämning genom koncernavdrag över gränserna. Utgången blev – som de flesta av oss vet – att det är möjligt att med skatterättslig verkan möjliggöra förlustutjämning under vissa förutsättningar. Utslaget från EG-domstolen ger utrymme för mycken tolkning och har givit upphov till många artiklar och kommentarer, inte minst här i Sverige.
Den svenska inkomstskattelagen Stadgar JU att rätt till avdrag för koncernbidrag, mellan svenska företag, föreligger under vissa förutsättningar. Kärnfrågan är sålunda hur detta villkor ställer sig till EG-rättens grundpelare om den fria rörligheten m.m. mot bakgrund av utgången i Marks Se Spencer-målet.
I skrivandets stund har undertecknad studerat nio stycken förhandsbesked som lämnats av Skatterättsnämnden under perioden september 2006 t.o.m. juli månad 2007. Av de nio beskeden har koncernbidragsrätt medgivits, under vissa förutsättningar, i fyra avgöranden och motsatsen, dvs. icke medgiven koncernbidragsrätt i fem avgöranden. Samtliga avgöranden har överklagats av Skatteverket, antingen som begäran om fastställelse av beslut eller som överklagande av beslut.
Nedan angivna är de nio studerade ärendena som prövats i Skatterättsnämnden:
Förhandsbesked 29 september 2006; Dnr 206-04/D, Förhandsbesked 29 september 2006; Dnr 193-04/D, Förhandsbesked 8 november 2006; Dnr 205-04/D, Förhandsbesked 1 mars 2007; Dnr 176-05/D, Förhandsbesked 1 mars 2007; Dnr 77-05/D, Förhandsbesked 1 mars 2007; Dnr 204-04/D, Förhandsbesked 1 mars 2007; Dnr 64-06/D, Förhandsbesked 28 maj 2007; Dnr 46-o6/D, Förhandsbesked 28 maj 2007; Dnr 6-06/D.
De slutsatser som jag dragit av utgången i de angivna målen samt av nämndens resonemang i respektive motivering är:
att det är förutsättningarna i Marks Se Spencer-målet som sätter ramarna, dvs. det är endast under dessa villkor avdrag medges utöver vad det svenska regelsystemet stipulerar dvs. EG-avgörandet medger inte en generell utökning av tillämpligheten av de svenska skattereglerna för koncernbidrag,
att avdragsrätt medges, direkt/indirekt, från svenskt moderbolag till dotterbolag inom EES-området,
att samtliga möjligheter ska vara uttömda för ett inhemskt utnyttjande av förlusten under beskattningsåret eller framöver,
att maximalt belopp – vid en beräkning av underskotten – utgörs av det lägsta av framräknade belopp enligt det svenska respektive det utländska landets regelsystem,
att avdragsrätt inte kräver skattskyldighet för det mottagande bolaget; jämför svenska regler för koncernbidrag med skatterättslig verkan,
att alla avgöranden i Skatterättsnämnden har utformats med Marks & Spencer-målet som mall. Nämnden har i sina avgöranden inte avvikit en tum från de förutsättningar som angivits i EG-domen, dvs. endast godtagit avdrag för koncernbidrag mellan moder- och dotterföretag.
Vid en genomgång av de ovan refererade rättsfallen framstår det som marknaden försöker analysera den praktiska tillämpligheten av Marks & Spencer-målet ur svensk beskattningssynpunkt. Uppmärksamheten kring Marks & Spencer-målet och den debatt som följt kring dessa avgöranden har fungerat som en väckarklocka för svenska företag som nu till fullo insett rättsverkan av EG-domstolens utslag och eventuella nytta av denna nya ledstjärna även om Marks Se Spencer-avgörandet avser mellanhavanden mellan skattskyldiga i andra medlemsländer.
Det är därför inte orimligt att tänka sig att inhemska företag fortsättningsvis kommer att vara mer aktiva vad gäller tillämplighet av EG-rätten och praxis för att därigenom uppnå en mer förmånlig beskattning än den som det svenska skattesystemet medger vid gränsöverskridande transaktioner. För att få svar på frågan hur långt det svenska regelsystemet kring koncernbidragsrätt – med skatterättslig verkan – kan utsträckas kanske det kunde vara en idé att, frikopplat från Marks & Spencer-målet, i en ny begäran om förhandsavgörande i EG-domstolen pröva huruvida de svenska koncernbidragsreglerna är förenliga med EG-rättens krav på fri rörlighet även i de fall då koncernbidrag ges exempelvis horisontellt mellan systerföretag.
Det synes också som om Skatteverket genom sitt agerande – dvs. konsekvent överklagande samt en snäv inställning – försöker få till stånd en någorlunda klar praxis hur EG-rätten ska påverka vårt inhemska system. Är detta ett nytt sätt att ”stifta lag” med utgångspunkt från gällande EG-rätt som vi får se mer av framöver?
Peter Bäckström är skattekonsult och arbetar hos SET Revisionsbyrå i Stockholm. Olika medlemmar i skattesektionen skriver i varje nummer av Balans under denna vinjett.