Innehåll

Balans nr 10 2008

Debatt: Lösningen är inte en enda rapport!

I framtiden kommer revisorn sannolikt att lämna olika uttalanden – med olika grad av säkerhet – på olika delar av årsredovisningen och till delvis olika mottagare, skriver Åse Bäckström och Jenny Fransson i denna replik om hållbarhetsredovisning på Henrik Dahlströms debattartikel i Balans nr 8–9/2008.

Henrik Dahlström, Electrolux, skriver att granskning av hållbarhetsredovisningar i framtiden bör vara en del av den ordinarie revisionen av årsredovisningen. Detta är en utveckling som välkomnas av revisionsbyråbranschen.

Företag som Scania och Green cargo integrerar sin hållbarhetsredovisning i förvaltningsberättelsen. Andra företag som Sandvik, SAS, SKF lämnar separata hållbarhetsredovisningar inkluderade i det dokument där den formella årsredovisningen finns. Granskningen av Scanias och Green cargos hållbarhetsredovisningar avrapporteras inte i en separat bestyrkanderapport utan omfattas av respektive revisionsberättelse. Granskningen av Sandviks, SAS och SKF:s hållbarhetsredovisningar avrapporteras i de oberoende bestyrkanderapporter som bifogas till respektive hållbarhetsredovisning. Skillnaderna mellan dessa två former av avrapportering är att det i det första fallet inte framgår vilka granskningsinsatserna har varit medan detta framgår tydligt i det andra fallet.

Granskningen av ett företags årsredovisning, koncernredovisning och bokföring samt styrelsens och vd:s förvaltning utförs på aktieägarnas uppdrag och slutsatserna presenteras i revisionsberättelsen som avges till årsstämman. Format och innehåll är vidare reglerat i lag samt via internationellt fastställda normer. Granskningen av en hållbarhetsredovisning sker normalt på företagsledningens uppdrag och kan då inte avrapporteras i revisionsberättelsen, utan rapporteringen sker på annat sätt. Detta är närmast en fördel eftersom rapporteringen kan utformas på ett sätt som ökar värdet för läsaren. FAR SRS rekommendation RevR 6 om oberoende granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning är grund för de granskningar av hållbarhetsredovisningar som görs i Sverige. Rekommendationen förespråkar oberoende bestyrkanderapporter med uttalanden med begränsad säkerhet. Samtidigt bygger rekommendationen på den internationella standarden ISAE 3 000 som även möjliggör uttalanden med hög men inte absolut säkerhet, dvs. revision.

Det arbete som utförs vid granskning av hållbarhetsredovisningar är i stor utsträckning resultatet av samarbete mellan ordinarie revisionsteam och specialister som granskar hållbarhetsredovisningen. I många fall utgår arbetet från en gemensam riskanalys där revisionen av årsredovisningen och granskningen av hållbarhetsredovisningen samordnas för att få effektivitetsvinster. Det är således ingen utopi att i framtiden uppnå ”full integration” i granskningen och revisionen.

I dag saknas både praxis och rekommendationer för hur en revisor ska avrapportera granskningen av en hållbarhetsredovisning som är integrerad i förvaltningsberättelsen. Ska detta göras i revisionsberättelsen – och i så fall hur – eller ska även detta ske i en separat oberoende bestyrkanderapport?

Henrik Dahlström pekar på att företagens arbete med hållbarhetsfrågor är affärsdrivet och värdepåverkande och att en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen är viktig för trovärdigheten gentemot intressenterna. Han nämner också att granskningen får en positiv bieffekt genom att driva på företagens interna utveckling. Detta stämmer väl med våra erfarenheter där vi ser att kvaliteten i interna styrsystem och processer ökar som ett resultat av en extern granskning.

Som ett resultat av att revisionsplikten försvinner så kommer revisorernas marknad i större utsträckning än tidigare att styras av kundens behov. Det innebär att revisorns ramverk, tjänsteutbud och avrapportering ytterligare måste anpassas till det arbete som efterfrågas av företagen och dess intressenter. I framtiden kommer sannolikt revisorn, utifrån det arbete som utförs av integrerade revisionsteam, att lämna olika uttalanden på olika delar av årsredovisningen och till delvis olika mottagare med olika grad av säkerhet. Detta är en utveckling helt i linje med Henrik Dahlströms önskemål.

Åse Bäckström och Jenny Fransson är båda specialister verksamma vid KPMG.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...