Innehåll

Balans nr 11 2008

Gästkrönika: Finanskrisen börjar och slutar i USA

Att analysera den pågående ekonomiska krisen är lite som att försöka rita en karta mitt under en jordbävning. Det enda man vet är att terrängen kommer att se helt annorlunda ut lite senare.

Kriser beror ofta på en sak, och utlöses av en annan. Den svenska krisen 1989-94 brukar karaktäriseras som en fastighetskris. Och visst var den en fastighetskris. Men i själva verket berodde den främst på illa skötta avregleringar och vikande svensk konkurrenskraft. Det som blev utlösande var problemen på fastighetsmarknaden som slog in i Gota och Nordbanken.

Den nuvarande krisen utlöstes av de amerikanska subprimelånen, dvs. att finansinstitut lånat ut pengar till människor som inte kunde betala tillbaka. Samt att de fördelat riskerna i komplicerade instrument som i sin tur paketerats i andra instrument och sålts vidare. När den första byggstenen rasade föll hela bygget.

Incitamenten har – lätt att konstatera efteråt – varit felaktiga. På samma sätt som bankernas lokalkontor fick poäng för att öka sin utlåning i slutet av 80-talet i Sverige tjänade amerikanska lånesäljare pengar på varje underskrift. Minns någon LO-lånen? LO-medlemmar fick hem en färdigtryckt blankett, behövde bara sätta kryss för lånebeloppet och skriva under så fanns pengarna några dagar senare på kontot. Kreditvärderingen ”LO-medlem” var nog trots allt något bättre än den som gjordes för många av dem som tecknade lån för att köpa hus – första tiden ränte- och amorteringsfria.

Fastighetslånen utlöste krisen. Men den grundläggande orsaken är en annan: USA:s konsumenter har drivit världsekonomin på lån. I årtionden har USA haft stora bytesbalansunderskott – men har i stort som smått – från statens krig till individens nya bil – lånat till konsumtion. Sparkvoten har varit negativ. I längden är det ohållbart. Och det höll heller inte.

Det finns en massverkan i besluten, snabbt etableras nya normer för vad som är säkerhet och rimlighet. Detta är sannolikt förklaringen till varför exempelvis inte revisorer slagit larm. Nu etableras snabbt nya normer och en ny rimlighet. När väl överriskerna på husmarknaden kom upp i dagen började alla kreditgivare över hela världen omvärdera alla risker. Och därmed gick kreditsystemet i baklås.

Jag förmodar att vi i skuggan av giganternas fall får se stora problem vad gäller kontokortsskulder och leasing. Amerikanerna har fler kreditkort än människor i andra länder och dubbelt så stora underskott på dessa som konsumenterna i Europa. Det har varit möjligt att gå in i en amerikansk bilaffär, skriva på ett papper och köra ut med en fulltankad bil – låne- och amorterings-fritt de första åren.

Finanskrisen löser rimligen upp sig så småningom. Men i dess spår kommer konsumenternas reaktion – som är att minska sina lån och dra ner på sin konsumtion. Även om kreditinstituten börjar vilja låna ut så kommer det att dröja innan brända medborgare vill öka sina lån på nytt. Och låg konsumtion leder till låg produktion – och därmed också minskande beställningar från exempelvis Indien och Kina. Den nedåtgående spiralen har börjat.

Systemet i USA stimulerar dock till snabb återhämtning. Viktigt är att det inte finns en generell borgen. Den som överbelånat sitt hus mister huset, men blir inte kvar med skulden. Bristen på skyddsnät – som är socialt och ekonomiskt negativt – tvingar människor att snabbt ta nya jobb, med lägre lön eller på en annan ort. I Europa bromsar oftast konjunkturen något långsammare, eftersom arbetslöshetsförsäkring och sjukpenning fungerar som ”automatiska stabilisatorer”; människor kan behålla sin standard och ta lite tid på sig att söka nytt jobb. I USA tvingas människor reagera snabbt, byta bostad, flytta dit jobben finns. Därför verkar det sannolikt att USA reser sig relativt snabbt.

Den ekonomiska krisen började i USA. Förmodligen startar också återhämtningen där.

Olle Wästberg är generaldirektör på Svenska institutet och medlem i regeringens Globaliseringsråd. Han har varit svensk konsul i New York och statssekreterare i finansdepartementet under den förra finanskrisen i Sverige.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...