Balans nr 2 2008

Förväntningsgapet: ”Snart får vi ett Ryanair i revisionsbranschen”

Entreprenör tycker att revisorn är viktig – men vill ha viss nyordning

Monica Lindstedt är entreprenör och grundare av städ- och serviceföretaget Hemfrid. Hon är styrelseledamot i flera bolag. När Monica Lindstedt talar med blivande företagare så ger hon rådet att man bör skaffa sig en bra bankkontakt och en bra revisor. Att revisorn är intresserad av och förstår affärerna är enligt henne A och O. Samtidigt är Monica Lindstedt på flera punkter kritisk till revisionsbranschen. Hon menar att för ett växande företag så är revisionen ofta allt för dyr i förhållande till vad man får. Hon tror att det snart kommer att komma ett Ryanair inom revisionsbranschen. ”Det händer förr eller senare i alla konservativa branscher.” Det blir ett revisionsföretag som inte är partnerägt, med en flexibel organisation som kan ge alla kunder vad de vill ha – till ett rimligt pris.

Monica Lindstedt är civilekonom i botten och forskare med inriktning på organisationsteori. Hon startade sitt första egna företag 1984. Då var hon organisationskonsult. Affärerna gick bra och hennes dåvarande revisor rådde henne att expandera genom köp av en annan firma. Nu blev det inte så eftersom tidningen Folket i Eskilstuna – det var där hon bodde – lockade över henne till jobbet som vd.

– Revisorn i mitt eget företag kände mig och kunde företaget lika bra som jag. På Folket var det A-pressens revisionsteam från Stockholm som kom in. De kunde revision men inte alltid verksamheten.

– Jag kan bli tokig på revisorer som älskar vackra sifferserier mer än verksamheten. Det hjälper ju inte om siffrorna ser bra ut ifall företaget i grunden går dåligt. En revisor måste förstå vad som är sjukt och friskt i ett företag, bortom all bokföringskosmetika.

I det egna konsultföretaget skötte Monica Lindstedt själv bokföringen och säger att kontakterna med revisorn var givande.

– Revisorn hade många kontakter i stan. Jag fick uppdrag genom honom och vice versa.

Hon diskuterade allt och inget med revisorn.

I Hemfrid har hon haft samma revisor sedan starten 1996 – BDO. Hon är nöjd med samarbetet och menar att revisorn betytt mycket för Hemfrids tillväxt från starten för drygt tio år sedan till 600 anställda idag.

– Han vet hur jag tänker och förstår vår affär. Han är också kund hos oss vilket betyder att han förstår affärerna ännu bättre. Han ger goda råd, säger Monica Lindstedt och förklarar i samma andetag att de inte alltid är av samma åsikt.

– En entreprenör är per definition mer riskbenägen än en revisor. Men man måste mötas någonstans.

Vad gäller Svensk kod för bolagsstyrning så föreskrivs i den att vd och styrelse ska försäkra att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag och att lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena. Monica Lindstedt säger att det är en självklarhet men att revisionsbyråerna, efter Enron och andra företagsskandaler, försöker friskriva sig från sitt eget ansvar och det gillar hon inte.

Skulle hon slopa revisionen i Hemfrid ifall den inte var lagstadgad?

– Nej. Vi har som kvalitetskrav på oss själva att ha samma ordning och reda i bokföringen som i ett börsbolag. Det ger oss konkurrensfördelar.

Hon förklarar att för Hemfrid var det viktigt att från första början vara ett seriöst företag eftersom städbranschen vid mitten av 1990-talet ofta ansågs både oseriös och suspekt. Idag är det annorlunda. Efter att skatteavdrag införts 2007 för hushållsnära tjänster är denna bransch i övrigt som alla andra.

– Numera kontaktar vi ofta revisionsbyrån om moms- och skattefrågor, svarar Monica Lindstedt på frågan om vad man idag exempelvis rådfrågar revisorn om.

Hon säger sig ”i stora drag” vara nöjd med vad revisorer i allmänhet levererar – det gäller både hennes erfarenheter som egen företagare och som styrelseledamot i andra bolag. Dock inte vad gäller kostnaderna för revisionsbyråernas arbete. Särskilt stora byråer har en oflexibel prissättning, anser hon.

– Jag får ibland en känsla av att de debiterar så mycket som behövs för att få [den egna] verksamheten att gå runt. Men vad är det som säger att en revisor måste kosta x antal tusen kronor i timmen? Det är en sak vad en expert kostar och hur professionellt organisationen i övrigt uppträder. Det gäller allt från kundtjänst till ekonomiavdelning.

– Man måste ha en organisation i samma klass som de tjänster man levererar.

Monica Lindstedt tycker inte att all granskning som idag krävs är vettig.

– Enligt Koden ska alla företag göra en riskanalys. Men det kan bli nästan fånigt. Som ägare eller ledare av ett företag måste man ju överväga vad företaget har råd med.

Hon berättar att när Hemfrid för ett par år sedan bytte till ett nytt affärssystem så ville revisorn göra en IT-revision för att kartlägga riskerna.

– Men vi kände ju redan till riskerna och denna extra revision kostade för mycket för oss just då.

– Som entreprenör är jag intresserad av att riktningen är den rätta, inte om det ska vara 7,2 eller 7,3. Men det är förstås en personlighetsfråga.

Hur kommer det sig att hon anser att revisorns tjänster är dyra medan branschen anser sig vara dåligt betald?

– Det beror på vem man jämför sig med. Om det är stjärnadvokaters arvoden eller övriga konsultbranschen. Jag tror revisionsbyråerna kan bli mer effektiva. Lönsamhet är ju inte bara en fråga om intäkter och höga arvoden utan lika mycket en fråga om intern effektivitet och låga kostnader.

– Här hos oss har vi en debiteringsgrad för personalen som är 90 procent. Och vi tar ungefär 300 kronor i timmen för våra tjänster, inklusive moms. Om revisionsbyråerna funderade på att organisera sig på ett annat sätt så skulle både lönsamhet och priserna för tjänsterna kunna se annorlunda ut.

Hon är övertygad om att vi snart kommer att få se en motsvarighet i revisionsbranschen till börsmäklarnas Avanza och flygets Ryanair, dvs. någon som gör affärer på ett nytt mer flexibelt sätt och därmed lyckas leverera till lägre priser.

– I konservativa och traditionella branscher dyker det förr eller senare upp någon som ser att här kan man göra affärer.

Monica Lindstedt säger att revisorn bör anpassa sig och sitt utbud till var i tillväxtkurvan ett företag befinner sig. Man ska varken överfakturera eller överleverera.

– Revisorn måste vara lyhörd.

Revisorn framställs ofta som tråkig. Stämmer denna bild?

– Revisionens hela affärsidé går ut på att hålla ordning och reda. Det kan kanske bidra till att revisorer blir lite formalistiska. Men jag tror inte revisorer är tråkigare än andra, svarar Monica Lindstedt och funderar vidare:

– De kvinnliga revisorerna blir ju fler och fler. Det blir intressant den dag kvinnorna är lika många som männen. Då brukar det ju hända saker i en bransch.

Det hon i första hand syftar på är ”bättre relationsskapande ”.

– Det är oerhört viktigt för en revisor att ha goda relationer med kunderna. Att revisorn bryr sig om. Och det gör kvinnor.

Elisabeth Precht