Innehåll

Balans nr 2 2008

Förväntningsgapet: ”Revisorns roll inte så enkel att förklara”

Den som anser att en kvalificerad revisor inte har utfört sitt arbete på ett korrekt sätt kan anmäla detta till Revisorsnämnden (RN). Vanligtvis är det klienter, konkursförvaltare eller myndigheter som anmäler en revisor. RN gör en prövning av huruvida revisorn har åsidosatt sina skyldigheter och om så är fallet beslutar RN om en så kallad disciplinär åtgärd – en erinran, en varning eller ett upphävande av godkännandet, auktorisationen eller registreringen. Varje år inkommer runt 120 anmälningar. RN kan även på eget initiativ öppna disciplinärenden.

Ungefär 60 procent av alla disciplinärenden avskrivs på grund av att RN bedömer att det inte finns några brister i den granskade revisorns eller det granskade revisionsbolagets verksamhet.

– Här har vi ett uttryck för att det finns ett förväntningsgap, säger Peter Strömberg, direktör på Revisorsnämnden.

Särskilt stort verkar förväntningsgapet vara hos bostadsrättsföreningar som anlitar en extern revisor. I flera av anmälningarna som inkommit till RN har föreningsmedlemmar ansett att revisorn borde ha agerat mot styrelsen, inte bara påpekat fel och brister. Ett annat typfall är att ett bolag har gått i konkurs och de som förlorat pengar är missnöjda och gör en anmälan mot revisorn. I flera sådana fall har RN:s granskning visat att det inte fanns saklig grund för kritik. Ett tredje område är bolag som blivit upptaxerade av Skatteverket och där ledningen anser att revisorn borde ha upptäckt felet och påtalat detta för bolagets ledning. Det är alltid styrelsen som har ansvar för upprättandet av årsredovisningen och i dessa ärenden ligger förväntningsgapet i att man inte känner till ansvarsfördelningen mellan revisorn och bolagets styrelse.

– Det finns en felaktig uppfattning att revisorn ska styra bolaget och att granskningsuppdraget innebär att revisorn ska gå in i alla detaljer. Många ser inte heller någon skillnad mellan en revisor och en redovisningskonsult, säger Peter Strömberg.

Är förväntningsgapet ett stort problem?

– Ur vårt tillsynsperspektiv är det inte ett jätteproblem. Däremot är det ett problem för enskilda revisorer som blir exponerade för förväntningsgapet och kanske hängs ut i media utan att de har begått något egentligt fel, säger Peter Strömberg.

Han fortsätter:

– Det skulle bli ett stort problem om förväntningsgapet blev så djupt att det inte längre finns något förtroende för själva revisionen och revisionsberättelsen. Men så verkar inte vara fallet. Samtidigt som det finns ett förväntningsgap så är ju förtroendet för revisorn stort.

Vad beror förväntningsgapet på – är revisorn dålig på att förklara sin roll?

– Revisorns roll är inte så enkel att förklara. Det är en intellektuell process som inte är helt lätt att greppa och därför uppstår ett förväntningsgap, säger Peter Strömberg.

Vad kan RN göra för att minska förväntningsgapet?

– Vår uppgift är att sakpröva på ett riktigt sätt. Men visst skulle vi kunna delta mer i den allmänna debatten, men det efterfrågas inte av media. Vem vill veta mer om allmänna revisionsfrågor när det inte har skett någon skandal?

Som rutinerna ser ut idag skriver RN ytterst sällan motiverade avskrivningsbeslut i de disciplinärenden som avskrivs.

– Det är möjligt att fler motiverade avskrivningar skulle kunna bidra till att minska förväntningsgapet. Men om vi ska göra det så ska det i så fall vara i ärenden där vi har något väsentligt att föra ut, säger Peter Strömberg.

Han förklarar att det finns ett problem förknippat med motiverade avskrivningsbeslut och att det vore olyckligt att hamna i en situation där samtliga avskrivningsbeslut ska motiveras skriftligt. Exempelvis kan det vara så att RN anser att revisorn inte har utfört sitt arbete på ett helt igenom bra sätt, men att det inte räcker för en erinran.

– Vi måste antingen kunna säga att det var bra eller att det var dåligt. Vi vill inte hamna i en situation där vi säger att det visserligen inte var bra, men att det inte räcker för en disciplinär åtgärd. Ingen rök utan eld kanske en del skulle tänka och så blir den revisorn ”dömd”.

Anser du att förväntningsgapet ökar eller minskar?

–Jag tror att det har en tendens att öka. Ett av skälen är den allt större regelmassan. Revisorsyrket har blivit alltmer reglerat och intressenterna blir fler och fler. Varje redovisnings-eller företagsskandal tenderar att sätta sina spår i regelverket och ju större ett regelverk är, desto lättare är det att man missar en föreskriven åtgärd. Och då blir utomstående oroliga trots att det kanske inte alls inverkar på revisionen som helhet. Därför tror jag att förväntningsgapet ökar i takt med att regelmassans komplexitet ökar, säger Peter Strömberg.

Pernilla Halling

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...