Balans nr 3 2008

”Vår man i världen” har en fot kvar i Europa

Göran Tidström lägger 25 procent av sin tid på internationella uppdrag

Göran Tidström är välkänd i internationella revisorskretsar. ”Oh, yes Goran” utbrast IFAC:s ordförande Fermin del Valle när han besökte Stockholm och talade om kontakterna mellan den globala revisorsorganisationen IFAC och FAR SRS. Göran Tidström är representant för de nordiska länderna i IFAC:s styrelse. Han har tidigare varit ordförande för den europeiska revisorsorganisationen FEE och leder fortfarande EFRAG – European Financial Reporting Advisory Group. 2001 kallade Balans Göran Tidström för ”vår man i Europa”. Idag besöker han New York lika ofta som Bryssel och bör snarare kallas ”vår man i världen”.

Göran Tidström

är auktor revisor hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Stockholm.

Ålder: 61 år

Familj: Varannan-vecka-pappa till 15-årig son.

Fritidsintressen: Ishockeytränare för sonens lag. Har själv spelat hockey strax under elitnivå, gillar att ”skrota i naturen” och är ”sjömänniska”. Har nyligen köpt lantställe i Stockholms skärgård.

Förebild: Carl Henrik Witt, tidigare ledare för Öhrlings. ”Han var en stor visionär vad gällde branschens utveckling. Han var bland annat med och grundade Balans. Han förstod vad som skulle hända både inom branschen och i byråvärlden. Utan honom hade FAR aldrig blivit vad organisationen är idag.”

Hur kom det sig att du började engagera dig internationellt?

– När jag lämnade som ordförande för dåvarande FAR så behövdes en representant i FEE:s styrelse (council). Jag talade både engelska och lite franska och tyckte att det skulle vara roligt att börja jobba med Europafrågor.

Och så blev det.

I början lyssnade och bevakade han mest men med tiden växte engagemanget. När EMU och euron debatterades så var han FEE-ansvarig för ett projekt i ämnet och deltog på olika sätt i arbetet med att mobilisera revisorskåren att stödja näringslivet vid införandet av den gemensamma valutan. Han tyckte jobbet var roligt.

– Enda problemet var möjligen att jag inte, som mina europeiska kollegor, kunde referera till erfarenheter på hemmaplan, säger Göran Tidström med hänvisning till att Sverige ställde sig utanför valutaunionen.

Finansiell rapportering blev det område som Göran Tidström under de följande åren ägnade mest uppmärksamhet åt på Europanivå.

– Jag var med och grundade EFRAG. Först var jag FEE:s representant och idag sitter jag på neutralt/eget mandat.

European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) bildades 2001 som ett rådgivande organ till EU-kommissionen. EFRAG är Europas röst vad gäller påverkan på IFRS (International Financial Reporting Standards) och granskar dessa före implementering inom unionen.

Hur hamnade du sedan i IFAC :s styrelse?

– Det finns en viss arbetsfördelning mellan FEE och IFAC. Den europeiska organisationen arbetar exempelvis inte med utvecklingen av internationella revisionsstandarder, ISA. Å andra sidan finns det centrala frågor som dryftas i båda institutionerna. Det gäller bland annat etiska regler för professionen och oberoendefrågan.

– Under min tid i FEE argumenterade jag för större engagemang från europeisk sida i den globala organisationen. Som ordförande för en regional medlemsorganisation hade jag rätt att närvara vid IFAC:s styrelsemöten. Och det gjorde jag.

Att Göran Tidström representerar alla de nordiska länderna är unikt, förklarar han. Detta betyder för bl.a. Sverige att man trots att landet är litet har stort inflytande. Det finns ju bara 22 platser i styrelsen och nästan 160 medlemmar.

Språk- och kulturkännedom

Även i IFAC är språkkunskaperna avgörande för engagemanget:

– Goda kunskaper i engelska är en basförutsättning. Och så måste man ha förståelse för skillnader mellan olika kulturer.

Göran Tidström förklarar att det är extra stimulerande att få en grupp deltagare från olika delar av världen att fungera tillsammans. Det gäller både regionalt och globalt.

Men att arbeta med olika internationella organisationer måste ta mycket tid?

– Jag arbetar nog totalt 2 300 timmar om året – restiden inte inräknad.

Hälften av tiden ägnar Göran Tidström åt arbete med klienter. Resterande tid delar han lika mellan sitt internationella engagemang och sin ledande funktion inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Vilka frågor står högt på den globala dagordningen?

– Frågan om att säkerställa etiska stan darder är viktig. Liksom det så kallade clarity-projektet.

Det senare ska inom ramen för IFAC och IAASB (International Auditing and Assurance Standards Board) förenkla de internationella revisionsstandarderna, ISA. Eller som Göran Tidström säger: ”Skapa färre men bättre regler.”

–Just för ögonblicket gör IFAC en översyn av hur regelverken slår. Vi studerar effekterna. Som vi vet är det ju lätt att ropa efter fler regler som motvikt till ökat tryck från marknaden i en global ekonomi.

– Det är viktigt att EU godkänner ISA som europeisk standard, påpekar han.

Något som ännu inte skett. Men Göran Tidström säger att steg togs i rätt riktning när amerikanska tillsynsorganet SEC och EU i höstas kom överens om att fortsättningsvis arbeta för samsyn och samverkan i europeiska respektive amerikanska standarder för noterade bolag på redovisningsområdet, dvs. US GAAP och IFRS.

Europa vs. USA

Amerikanerna har med hjälp av en generös budget steg för steg skaffat sig en stark position vad gäller tekniskt kunnande om IFRS, förklarar Göran Tidström:

– Det är viktigt att Europa är säker på att man i ett tidigt skede kan vara med och påverka IFRS. Det måste vara balans i inflytandet. Det är viktigt för att skapa politisk acceptans.

Kvalitetskontroll är nästa fråga som har hög prioritet i ett globalt perspektiv.

– Det är angeläget att olika tillsynsmyndigheter ställer identiska krav. Det är viktigt att tillsynen fungerar för att skapa för troende för de internationella standarderna.

Inte minst viktig i detta sammanhang är utbildning. Det gäller alla länder men kanske framför allt stater i utveckling.

– Exempelvis Ryssland och Kazakhstan är en utmaning.

Ökat intresse

Han menar att intresset för internationella revisionsstandarder ökat markant under senare år. Inte bara i kretsen av revisorer, utan även bland andra intressenter, exempelvis tillsynsmyndigheter.

– Det är viktigt att globala standarder utformas av professionen – genom IFAC.

Göran Tidström säger att fler och fler numera accepterar att revisorn arbetar i allmänhetens intresse (public interest). Men vad betyder detta konkret?

IFAC jobbar för ögonblicket med en definition som passar in i det globala mönstret, berättar Göran Tidström. Han räknar upp ytterligare frågeställningar som engagerar IFAC:s ledning: Vad kan professionen göra i tider av kreditåtstramning? Vad kan göras för att skapa större säkerhet när värderingar enligt IFRS gått mot verkligt värde? Och när det blir allt mer uppenbart att SME och större företag särbehandlas; vilka nya bestyrkanderapporter kan det bli frågan om?

Vad diskuteras just nu på europeisk nivå?

– En reform av systemet med ansvars försäkring, svarar Göran Tidström utan att blinka.

Han säger att många diskussionsämnen är de samma på europeisk och global nivå. Huruvida andra än revisorer ska få äga revisionsbyråer är just nu på tapeten.

– Den här debatten är inte odelat positiv men vi måste vara beredda att disku tera frågan.

Han tror inte på revisionsbyråer ägda av utomstående:

– Jag tror att externt kapital skulle kräva så hög riskpremie att det inte skulle bli något kvar till revisorerna/partners.

Kommer revisionsbranschen i framtiden att kunna behålla nationella särdrag?

– Nej, är Göran Tidströms koncisa svar. Han tillägger:

– Men visst kommer synen på exempelvis oberoende att kunna variera något lite.

Han tror att branschen inom fem år har nått dithän att man till 80 procent arbetar med globala standarder och regelsystem.

Kommer globaliseringen av yrket att öka förväntningsgapet?

Göran Tidström säger att visst kan globaliseringen innebära att svenska revisorer får arbeta på ett sätt som inte stämmer med svensk tradition, exempelvis checklistor.

– Men förhoppningsvis undviker professionen att fastna i ett kvalitetstänkande som betyder formalia – eftersom man tror att det är det enda som man klarar av att bedöma. Vi i Sverige har ett högt interna tionellt renommé och vi måste göra vår röst hörd.

Det samma gäller debatten om självreglering eller lagstiftning. Göran Tidström menar att svenska revisorer aktivt ska vara med och definiera vad exempelvis internkontroll innebär.

– Det hänger på oss själva!

Elisabeth Precht

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...