Innehåll

Balans nr 3 2008

Debatt: Slopad revisionsplikt en lättnad för branschen

De revisorer som redan idag arbetar med rådgivning, borde jubla över borttagande av revisionsplikten, skriver Steve Ribbestam. Revisorer i allmänhet och yngre revisorer i synnerhet kommer enligt honom att få en betydligt bättre arbetssituation när de inte längre tvingas sitta på två stolar i sin arbetsutövning, dvs. som granskare och som rådgivare.

Ett flertal inlägg har publicerats i Balans och Dagens Industri angående revisionspliktens borttagande i mindre företag. Företrädare för revisionsbranschen skrämmer med skatterazzior och gryningsräder för företagen och påminner samtidigt om hur det gick under finanskrisen i början av 90-talet när snabba förändringar med avregleringar gjordes. (DI 19/1 2008, Gryningsräder hotar utan revisionsplikt, av auktor revisor Bo Åsell, PricewaterhouseCoopers)

Att tala om snabba förändringar och att branschen behöver tillvänjning är knappast sanningsenligt utan snarare vilseledande. Revisionens borttagande har diskuterats mycket ingående de senaste 6–7 åren och ett allmänt ifrågasättande av revisionens nytta i de allra minsta företagen under ett antal år dessförinnan. Jävsfrågor i dessa företag har dessutom varit föremål för diskussion sedan 80-talet; primärt angående revisorns arbete med biträde vid upprättande av bokslut. Att inte revisorn kan upprätta bokslut och vara företaget behjälpligt i andra redovisningsfrågor, och i vissa fall även skattefrågor, i samband härmed har varit känt sedan länge och är redan gällande lagstiftning. Att borttagande av revisionsplikten i de mindre företagen skulle vara en ”snabb” förändring som skulle leda till ödesdigra konsekvenser, som författaren vill påstå, vill jag därför inte hålla med om.

Definitionen av vad mindre företag innebär och var gränsen för revisionsplikt kommer att gå är ännu inte bestämd men att det kommer att röra sig om ett inte oansenligt antal bolag som berörs torde stå helt klart. Det finns dock gott om alternativ på marknaden för att ta hand om det ”kunskapsbortfall” som företagen drabbas av när revisorn försvinner. Inte minst på revisionsbyråerna men även bland landets många redovisningskonsulter.

Efter nästan 30 års erfarenhet från revisionsbranschen är jag övertygad om att branschen skulle må bättre av att revisionsplikten tas bort. Revisorer i allmänhet och yngre revisorer i synnerhet kommer att få en betydligt bättre arbetssituation när de inte längre tvingas sitta på två stolar i sin arbetsutövning. Idag måste de antingen sätta stopp när de ser att rådgivningen går för långt eller bryta mot gällande lagar och regler. Det senare leder ofta till sömnlöshet och en olustig arbetssituation. Ingen mår bra av att i en professionell yrkesutövning inte följa gällande lagstiftning. Den förändring som sker med revisionspliktens borttagande gynnar därför såväl revisorer som de företag det berör.

Revisorns kompetens är bevittnat hög och ska denna resurs användas på rätt sätt till de mindre företagens nytta så måste revisionsplikten i dessa företag bort. Revisorn behövs, men inte revisionen. Revisioner ger oftast inget mervärde i dessa företag och skulle den göra det får man ju ha den kvar även i framtiden om man vill.

De företag vi talar om har inte sällan samma person/familj som ägare, styrelse och/eller vd. Kontrollaspekterna i dessa företag med ett fåtal eller inga anställda är oftast redan uppfyllda genom en daglig närvaro i detaljfrågor. Annan kompetens än just revisionskontroll kan tillföras dessa företag vilket gör att de kan blomstra vidare.

De revisorer som idag redan till mycket stor del arbetar med rådgivning, borde jubla över borttagande av revisionsplikten i dessa företag. Jävsfrågor och oberoendefrågor försvinner. Revisorernas kompetens inom företagsrådgivning och inte minst skattefrågor kan både vidmakthållas och utvecklas i stället för som nu hämmas och försämras, i synnerhet i den yngre generationen som utgör framtiden. En ordning där revisorerna får jobba med något som tillför företagen ett mervärde gynnar såväl revisorer som vårt näringsliv och hör en marknadsekonomi till.

Steve Ribbestam är styrelseordförande i Matrisen AB, ett företag inom redovisningsbranschen. Han har ett förflutet som auktor revisor och var nordenchef och vd i Ernst & Young i Sverige fram till 2002.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...