Bokföringsnämnden (BFN) vill ha mer pengar till verksamheten. Det framgår av nämndens budgetunderlag till regeringen. ”Redovisningsregler är ett nödvändigt inslag i ett väl fungerande marknadsekonomiskt system och en förutsättning för företagens kapitalförsörjning och beskattningen av företag” skriver BFN. Nämnden menar att väl utformade regler blir än viktigare när revisionsplikten för mindre företag tas bort. Men, fortsätter BFN, man behöver ytterligare två miljoner kronor (totalt 10,3 miljoner) för att driva arbetet framåt i önskvärd takt. En anledning är att bokföringslagen i framtiden kan bli en mer strikt ramlagstiftning som förutsätter kompletterande normgivning och då är det viktigt att nämndens regelpaket har hunnit arbetas fram. Annars står företagen utan vägledning.
För de extra pengarna vill BFN bland annat rekrytera en redovisningsexpert inom IFRS-området.
BFN har under de senaste åren inte förbrukat det anslag man fått. Hur går detta ihop med krav på mer pengar?
BFN:s utgifter består väsentligen av lön och det är ytterligare fast anställda nämnden anser sig behöva. Detta har inte kunna göras ”dels eftersom nämnden inte långsiktigt varit tilldelad anslag som ger utrymme för ytterligare anställningar, dels eftersom nämndens framtida arbetsuppgift varit oklar”.
Hittills har BFN löst situationen med hjälp av inlånad personal och tillfälliga konsulter. En nackdel med detta är enligt nämnden att kompetens försvinner när projekten avslutas. Att både ha råd med fler fast anställda och konsulter vore enligt BFN den optimala lösningen.