Bo Svensson föreslår att plikten avskaffas i ett steg – den 1 juli 2010
Varken teori eller praktisk erfarenhet från andra länder talar för att revisionsplikten bör avskaffas stegvis. Det menar utredaren Bo Svensson. Nej, han föredrar en big bang som inträffar den 1 juli 2010. Då ska 96 procent av alla svenska aktiebolag undantas från revisionsplikten. Å andra sidan, förklarar han, är detta inte någon prestigefråga för honom. Och han blir inte förvånad ifall gränsvärdena för revisionsplikten i slutändan sänks under EU:s maxnivå.
Bo Svensson är övertygad om marknadskrafternas positiva inverkan på landets företagande. Att öka svenska småföretags konkurrenskraft har varit en ledstjärna för honom i utredningsarbetet. Han menar att man ska se slopad revisionsplikt i detta ljus. Att revisionsplikten, som den infördes 1988 för alla svenska aktiebolag, är exempel på den tidens socialdemokratiska ingenjörskonst dvs. en tilltro till att man på lagstiftningsvägen kan lösa allehanda problem.
– När jag var ung trodde jag lagstiftaren kunde nå stora resultat med hjälp av lagstiftning. Det tror jag inte längre. Människor anpassar sig blixtsnabbt och försöker kringgå bestämmelser som de inte gillar, säger Bo Svensson och tillägger med glimten i ögat:
– Få saker styr mänskligt beteende som skattelagstiftning!
Regeringens uppdrag till utredaren var att föreslå hur revisionsplikten kan avskaffas för de små företagen. Bo Svensson berättar att han under arbetets gång ändrat inställning till vilka gränsvärden som bör fungera bäst.
– Från början trodde jag att nettoomsättning 3 mkr, balansomslutning 1,5 mkr och tre anställda, ungefär som i Danmark och Finland och i enlighet med vad FAR SRS föreslog, var den naturliga lösningen. Med denna gräns skulle 56 procent av alla svenska aktiebolag undantas från revisionsplikt. Redan det kunde uppfattas som ett djärvt förslag! säger Bo Svensson och tillägger:
– Men ett företag med tre anställda har nått en kritisk massa och anser sig ofta behöva en revisor. Och ju större företagen är ju mer angelägna är de att ha revisor. Betänkligheterna mot att avskaffa revisionsplikten avtar därför, paradoxalt nog, ju större företagen blir för man kan räkna med att de ändå frivilligt kommer att välja revisor.
Nästa gränsvärde Bo Svensson tittade på var EU-kommissionens förslag till vad som är ett mikroföretag, dvs. att två av följande värden uppnåtts: nettoomsättning 9,4 mkr, balansomslutning 4,7 mkr och tio anställda eller fler. 70 procent av de svenska aktiebolagen skulle undantas från revisionsplikt med en sådan lösning.
– En mycket stor grupp, säger Bo Svensson och berättar att detta väckte frågan om det fanns skäl att stanna där eller om man skulle våga ta steget fullt ut och dra gränsen vid EU-direktivets maxvärden – nettoomsättning 83 mkr, balansomslutning 41,5 mkr och 50 anställda.
– De företag som ligger i skiktet mellan 11 och 49 anställda är så stora att man kan räkna med att nästan alla frivilligt kommer att välja revisor om revisionsplikten avskaffas. För den högsta tillåtna gränsen talade också att den används i exempelvis Storbritannien, Holland och Tyskland. Och det har ju gått bra för dessa länder, säger Bo Svensson och tillägger:
– I Europa och USA går utvecklingen alltmer mot en markerad tudelning mellan små och stora företag – bl.a. vad gäller redovisning och revsion.
Bo Svensson tror att om Sverige inte utnyttjar undantagsmöjligheterna i EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv så kommer företagen snart att gå under i konkurrensen med företag i andra länder med mindre betungande regler eller flytta till något av dessa länder.
– Mitt förslag innebär bara en återgång till vad vi hade före 1988. Dessutom anpassar vi oss till resten av Europa.
– Jag har exempelvis frågat Skatteverket om de har siffror som visar att skattefelen minskade märkbart när revisionsplikten för alla aktiebolag infördes för 20 år sedan. Men man har inte något att visa upp.
Han pekar på att 70 000 icke aktiva aktiebolag idag behöver revideras.
– Det är en helt onödig kostnad i bolag som inte driver någon rörelse, utbrister han.
Var regeringens förslag till gräns för företag som ska undantas från revisionsplikten i slutändan hamnar beror på remissomgången. Bo Svensson hoppas att han med sitt förslag lockar ut alla intressenter ”på banan”.
Men, han säger sig inte bli förvånad ifall regeringen i slutändan föreslår en lägre gräns än EU:s maxvärden. En proposition i ämnet kan behandlas av riksdagen tidigast nästa vår och skulle, i alla fall i teorin, kunna träda ikraft 1 juli 2009.
Men du föreslår ju att revisionsplikten avskaffas från 1 juli 2010 och detta i ett slag?
– Näringslivet vill att plikten avskaffas den 1 juli 2009. Men bl.a. Skatteverket anser att man behöver mer tid inför förändringen. Och så blir det nog.
Slopad förvaltningsrevision
Förvaltningsrevision förekommer bara i Sverige och Finland. Bo Svensson föreslår nu att denna försvinner för samtliga aktiebolag.
– Av konkurrensskäl bör vi i görligaste mån avstå från särsvenska lösningar.
Dessutom, påpekar han, kostar förvaltningsrevisionen cirka tio procent av revisionsarvodet.
– När förvaltningsrevisionen tas bort för svinner också bestämmelserna om att revisorn ska uttala sig om huruvida bolagsled ningen bör beviljas ansvarsfrihet. Så har man det idag i Danmark.
Han ser inte några problem med denna lösning.
Opt-in eller opt-out?
I utredningen föreslås en så kallad opt-inlösning, dvs. att företag som inte omfattas av revisionsplikten ska ha möjlighet att välja frivillig revision. I Danmark och Finland har man dock opt-out-lösning, dvs. att företag som befrias från revisionsplikten måste ändra sina bolagsordningar och besluta på bolagsstämma att bolaget inte ska revideras.
FAR SRS, Skatteverket (SV) och Ekobrottsmyndigheten förespråkar opt-out. Varför föredrar Bo Svensson opt-in?
– Det är konstigt om man tar bort revisionsplikten för små företag för att ge dem möjlighet att spara in på revisionsarvodena men samtidigt ställer upp villkor som gör det svårt för småföretagarna att utnyttja sparmöjligheten. Det är att krångla till det i onödan om aktiebolagen måste ändra bestämmelserna i bolagsordningen om revision innan de kommer ur revisionsplikten. I exempelvis Danmark har man opt-out-lösningen och det har skapat problem. Där ska det skrivas in i årsredovisningen ifall man inte har revision. Många företag missar detta och måste sedan ändå välja revisor...
Höga revisionskostnader
Bo Svensson säger att man i näringslivet anser att kostnaderna för revision är för höga och att revisionsplikten bör avskaffas så snart som möjligt för så många företag som möjligt.
– Många småföretagare vill inte ha ett fyra årigt revisionspaket när man kanske bättre behöver exempelvis mer kvalificerad redo visningshjälp och skatterådgivning, förklarar han och talar om ett smörgåsbord av tjänster anpassade till företagens krav.
Detta är en av hans käpphästar: att företagarna på frivillig väg ska kunna välja den rådgivning som de anser att företaget bäst behöver. Och med ökad konkurrens mellan revisorer och redovisningskonsulter så tror han att priserna för dessa tjänster kommer att sjunka.
Som egen företagare drömmer han om att samma person/byrå ska kunna sköta exempelvis bokföring, ekonomiska rapporter och ge en försäkran om att årsredovisningen ger en rättvisande bild av företaget. Detta fungerar inte idag på grund av krav på revisorns oberoende.
Oberoende och byråjäv blir en av de stora frågorna för Bo Svensson att utreda i revisorsutredningens tredje och sista etapp som ska redovisas 10 september i år. Han säger att visserligen så ”går utredningsdirektiven inte åt detta håll” men han tror ändå att verkligheten pekar i den riktningen. Han hänvisar till Danmark och Storbritannien som förebilder.
Minskade kostnader – förlorade jobb?
Med utredningens förslag kommer kostnader för revision att minska med 5,8 miljarder kronor om året ifall alla företag som har möjlighet att avstå från revision också gör det. Detta är siffror som NUTEK:s undersökningar.
Bo Svensson tror att 50–60 procent av småföretagen till att börja med kommer att behålla revision. Och att den slutgiltiga siffran nog kommer att ligga kring 50 procent.
– 47 procent av bolagen som inte måste ha revision före 1988 hade det ändå, argumenterar han.
Kampen mot ekobrott
Ett skäl till att revisionsplikten infördes på 1980-talet var kampen mot ekonomisk brottslighet. Nu föreslår Bo Svensson att revisorn inte längre ska ”granska och rapportera om revisionsklientens hantering av skatter och avgifter”. Revisorn ska inte heller i samma utsträckning som tidigare agera vid misstanke om brott. Bestämmelser om skyldighet att anmäla misstanke om bestickning och mutbrott, som bygger på internationella åtaganden, införs dock i revisorslagen.
På skattesidan föreslås två nya instrument som ”ersätter” revisorernas kontroll eftersom revisionen ”har en mycket begränsad betydelse för skatteuppbörden”.
Utredningen föreslår att Skatteverket under löpande år kan begära att få se ett företags bokföring.
– Det är inte frågan om gryningsräder utan att Skatteverket sänder ut ett brev och ber företaget komma till dem eller att Skatteverket kommer till företaget.
Utredningen föreslår också att företag i sin skattedeklaration lämnar uppgift ifall man är underkastad lagstadgad revision och vem som biträtt vid upprättande av årsbokslut.
– Om man har revisionsplikt för alla aktiebolag kan revisorn ses som statens förlängda arm med uppgift att granska revisionsklienten också med hänsyn till samhällets intressen. Med revisionplikt är det möjligt att föreskriva att revisorn ska anmäla revisionsklienten till skattemyndigheten eller åklagare om revisorn upptäcker missförhållanden. Men med frivillig revision kan man inte rimligtvis ålägga revisorn någon anmälningsplikt för då vill få ha revision.
Bo Svensson menar att datoriseringen gett Skatteverket helt nya möjligheter till kontroll. Är det något som förvånat Bo Svensson under arbetet med utredningen ?
– Ja, jag tycker inte att FAR SRS hållit en konsekvent linje. Visserligen har man hela tiden arbetat för att begränsa reformen genom krav på låga gränsvärden, ikraftträdande i två steg och en opt-out-lösning.
Till att börja med drev man också linjen att en lagstadgad revision måste innefatta den nuvarande anmälningsskyldigheten för revisorn, därför att denna skyldighet var ett starkt argument för fortsatt revisionsplikt. När det stod klart att utredningen skulle föreslå vad FAR SRS kallar big bang bytte man fot och tillstyrker nu att anmälningsskyldigheten avskaffas. Jag uppfattade det också så att FAR SRS gärna såg att revisorn slapp att uttala sig i frågor om ansvarsfrihet eftersom dessa uttalanden kunde vändas mot revisorn i mål om skadestånd på grund av försummelse. När jag sedan föreslår att förvaltningsrevisionen ska tas bort och därmed kravet på att revisorn ska uttala sig beträffande ansvarsfrihet för styrelsen, så är det fel! suckar Bo Svensson som annars säger sig vara nöjd med utredningen.
Det stora antalet särskilda yttranden ser han inte som ett problem. Han menar att det här rör plånboksfrågor både för företag och revisionsbranschen. Och myndigheter, ja de vill gärna växa.
Elisabeth Precht