Skatt: Se upp med underskotten i deklarationen!

Deadline för deklarationsinlämnandet närmar sig med stormsteg och ett antal viktiga frågeställningar dyker upp. Förutom den omsorg som de rent materiella frågorna kräver, har deklarationsblanketten för bolag vid taxeringen 2008 bytt utseende rejält.

Ett område där riskerna i deklarationen, många gånger helt förbises eller underskattas, är redovisningen av skattemässiga underskott. De materiella reglerna kring begränsningar av underskott kan vara tillräckligt besvärliga, men även själva Uppgiftslämnandet avseende befintliga underskott kräver uppmärksamhet och eftertanke.

Bakgrunden är, kraftigt förenklad, reglerna om i vilken utsträckning ett företags skattemässiga underskott från tidigare år får dras av från senare års uppkomna vinster och koncernbidrag efter en ägarförändring. De olika typer av spärrar som kan uppkomma är beloppsspärr, koncernbidragsspärr och fusions- eller fissionsspärr. Detaljerna kring dessa materiella regler beskrivs inte i denna artikel. Tillämpningssvårigheterna kan dock inte nog poängteras!

Redan vid taxeringen 2006 förekom olika uppfattningar hos Skatteverket, rådgivare och skattskyldiga hur underskott, som av någon anledning temporärt fallit bort, helt eller delvis, skulle redovisas i deklarationen. Deklarationsblankettens utformning medgav inte en tydlig redogörelse för olika begränsningar av underskott som kunde uppkomma med anledning av ägarförändringar av s.k. underskottsföretag. Därtill var anvisningarna i deklarationsbroschyren mycket kortfattade vilket medförde att ett stort antal företag rullade vidare tillfälligt spärrade underskott. Skrivningen ”Underskott som faller bort på grund av begränsningar redovisas som tillkommande post under kod 641” i deklarationsbroschyren kunde uppfattas som att endast underskott som permanent fallit bort (beloppsspärrat eller genom ackord) skulle justera årets skattemässiga vinst eller förlust. Det vill säga, koncernbidragsspärrade underskott skulle inte återläggas. Många företag som rullat vidare koncern- eller fusionsspärrade underskott fick nedslag på sin redovisning av underskott. En del påfördes även skattetillägg. Skatteverket backade dock vanligtvis vad gällde skattetilläggen med anledning av de otydliga anvisningarna i blanketten och i deklarationsbroschyren.

Vid senare års taxeringar har Skatteverket arbetat för att tydliggöra redovisningen av underskott i deklarationen eftersom blankettens tidigare utformning uppenbarligen åsamkat många företag problem. Skatteverket såg dessutom att den egna kontrollen över spärrade underskott med stöd av deklarationsblanketten var otillfredsställande. Föreliggande spärrar av underskott har ju även betydelse t.ex. vid överlåtelser av tillgångar till underpris.

Vid en första anblick kan man få intrycket att det inte är särskilt svårt att redovisa skattemässiga underskott korrekt i deklarationen. Det förutsätter dock att man har god förståelse för de materiella reglerna och kunskap om de faktiska förhållandena. Att enbart fylla i deklarationsblanketten mekaniskt kan många gånger leda till att resultatet blir fel. Ett enkelt exempel får illustrera detta:

Ett företag har en redovisad vinst som uppgår till 3 MSEK (något koncernbidrags som bokats över resultaträkningen finns ej) och ett outnyttjat underskott från tidigare år om 7 MSEK. Av det totala underskottet är 5 MSEK koncernbidragsspärrat och kan endast utnyttjas mot egna vinster. Vid mekaniskt ifyllande av deklarationsblanketten blir resultatet följande:

I detta exempel har hela den spärrade delen av underskottet återlagts (kod 4.13b). Företaget har därmed missat att dra av den delen av det spärrade underskottet som kan utnyttjas mot egna upparbetade vinster. Med tillämpning av de materiella reglerna ska företaget i exemplet ovan redovisa ett beskattningsbart resultat som uppgår till 0 (kod 4.14) och ett spärrat underskott att föra vidare till nästa år uppgående till 4 istället för 5. Hur kommer man dit?

För att förstå vilket belopp som ska återläggas vid kod 4.13b krävs att den som deklarerar förstår att ospärrade underskott som uppgår till 2 + 1 av de spärrade kan dras av från årets vinst. Kvar blir 4 av de spärrade.

Det finns naturligtvis ett stort antal varianter på temat i exemplet ovan. Säkert är dock att det inte längre går att räkna med den tidigare välvilliga inställningen hos Skatteverket vad gäller skattetilläggen i denna fråga. Väl formulerade kompletterande upplysningar måste till för att minimera riskerna för skattetillägg.

I vår roll som rådgivare och revisorer kan vi stötta våra klienter i detta grannlaga arbete!

Eva Jigvall är skattejurist hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Representanter för FAR SRS skattesektion skriver i varje nummer av Balans under denna vinjett.