Innehåll

Balans nr 5 2008

Debatt: Positivt för alla parter med efterfrågestyrd revision

”I grunden är jag positiv till efterfrågestyrd revision och tror att det på sikt kommer att vara positivt för Sveriges företagare” skriver Hans Börsvik. Han menar att ”revisionen har ett så stort värde och nytta att den egentligen inte behöver vara lagstadgad”. Han tror vidare att en bättre samverkan mellan revisorer och redovisningskonsulter skulle gagna alla parter – inte minst företagen.

Enligt förslaget från utredaren Bo Svensson kommer cirka 97 procent av de svenska aktiebolagen inte längre vara föremål för lagstadgad revision efter den 1 juli 2010. I grunden är jag positiv till en efterfrågestyrd revision och tror att det på sikt kommer att vara positivt för Sveriges företagare. För revisionsbranschens del förenklas kundrelationen av att vi tillhandahåller en tjänst som uppdragsgivaren efterfrågar. Och jag tror på ”produkten”. En undersökning som Länsförsäkringar nyligen presenterade visar att 8 av 10 företagare helst vänder sig till revisorn för råd och stöd när det gäller det egna företaget. Det visar på ett starkt förtroende för revisorn och de tjänster som vi som revisorer och rådgivare kan erbjuda landets företagare och gör mig än mer övertygad om att efterfrågestyrd revision är bra – revisionen har ett så stort värde och ger en sådan nytta att den egentligen inte behöver vara lagstadgad.

I debatten efter att utredningen lades fram den 3 april har flera företrädare för företagarna klivit fram och uttalat sig. Svenskt näringlivs Carl-Gustaf Burén menar att förslaget är mycket bra eftersom företagarna nu kan välja de tjänster ”de verkligen behöver”. Företagarnas

Anna-Stina Nordmark Nilsson säger ”det här är en förändring som kan ge stora kostnadsbesparingar”. Men var är rösterna från de många enskilda företagarna? Kan det vara så att åtskilliga av företagarna inte ser revisionen som särskilt betungande, varken tids- eller kostnadsmässigt? Vi vet att många företagare av tidsskäl åsidosätter det egna företagets långsiktiga planering. Det är positivt för företagaren att någon gång per år sätta sig ner och fundera över företagets framtid tillsammans med revisorn som genom sitt uppdrag har en djup insikt i förutsättningarna för verksamheten. De framåtriktade råd och tips som är sprungna ur revisionsinsatsen upplevs av många företagare som en ”kreditnota”. Revisionen resulterar ofta i ”lönsamma” samtal om allt från prissättningsfrågor till kostnadseffektivitet, kapitalbindning och rekryteringsfrågor. Företagare som gjort sina stämmor hörda i media har bland annat förklarat att ”kostnaden för revisionen är redan idag väldigt lig i förhållande till omsättningen, och vi kommer inte göra några förändringar”. En annan menade att ”vår revisor har varit ett ovärderligt stöd och hjälp för företagets utveckling och jag har inte ens reflekterat över att säga upp min revisor ”.

Revisionsplikten avskaffades I Danmark 2006 och där har man ännu inte kunnat konstatera någon påtaglig effekt av förändringen. Och om de svenska företagen själva får bestämma bör kravet på revision finnas kvar – det visar en forskarrapport gjord av Tobias Svanström vid Umeå universitet. Hans studie visar att 77 procent av företagen frivilligt skulle välja revision även om inte den lagstadgade plikten finns kvar. De hänvisar till att revisionen ger kunskaper till företaget och är till hjälp för intern styrning och kontroll, och att den är till nytta för företagets intressenter. Studien från Umeå ger inte något stöd för att företagen skulle uppfatta att revisionen är en ekonomisk börda eller en onödig tidsåtgång för företagsledningen. Inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har nyligen gjorts en undersökning om revisionspliktens avskaffande bland kunder där resultaten sammanfaller med Svanströms studie.

Även om mycket indikerar att företagarna själva ser värdet av revisionen måste riskerna med ett avskaffande beaktas, i synnerhet när vi talar om de höga nivåer som utredaren föreslår. Vad händer om företagen släpper på den egna kvaliteten och den interna kontrollen? Vad händer i näringsliv och samhälle som har vant sig vid att ha tillgång till kvalitetssäkrad finansiell rapportering? Att tunga remissinstanser – Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Kronofogden till exempel – visar att de känner en oro inför vad avskaffandet av revisionsplikten kan innebära är en indikation på att detta måste tas på allvar.

”Slopad revisionsplikt medför oundvikligen en ökning av såväl medvetna som omedvetna fel i förtetagens räkenskaper” skriver Skatteverkets representanter i ett särskilt yttrande till revisorsutredningen. Lennart Francke, rådgivare i Handelsbanken och Bankföreningens expert i utredningen förespråkar i en tidningsintervju (Input nr 1/08) att utredningen genomförs i två steg där de minsta bolagen omfattas först och att man senare går vidare till EU-direktivets nivå. Både för företagens skull men också för bankerna som behöver tid att förbereda sig.

När det gäller framtiden för revisionsbranschen känner jag mig tämligen lugn. Många byråer har sedan flera år tillbaka genomgått ett omställningsarbete – med satsning på redovisning samt rådgivnings- och skattetjänster.

Det som är viktigt att fokusera på nu är att vi får en övergång till efterfrågestyrd revision som inte skapar bekymmer och krångel för hela näringslivet. Även om jag kan se fördelarna med att sätta en hög nivå från start, finns det ändå mycket som talar för att avskaffandet av revisionsplikten bör genomföras i två steg. Därigenom får man en möjlighet att utvärdera effekterna. Väljer man en högre gräns från början kommer det förmodligen innebära att fler väljer frivillig revision. Men landar vi på nivåer där 97 % av Sveriges företagare inte längre ska vara föremål för lagstadgad revision finns risken att den effekt man vill uppnå – förenklingar för de mindre företagen – kan bli den motsatta. När det gäller förenklingar för småföretagen så finns det dock mycket annat att göra. Till exempel hoppas jag att utredaren i fas tre föreslår förenklade och bättre anpassade jävs- och oberoenderegler för de mindre och medelstora företagen.

Avslutningsvis vill jag också poängtera att även om det finns likheter mellan yrkesgrupperna revisor och redovisningskonsult så har dessa olika roller och uppgifter och jag är övertygad om att båda behövs. En bättre samverkan mellan de båda yrkesgrupperna tror jag skulle gagna alla parter, inte minst de mindre och medelstora företagen.

Hans Börsvik är vice vd på Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Han har arbetat med familjeföretag i över 30 år.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...