Innehåll

Balans nr 5 2008

Debatt: Revisorn är den som ger bäst råd!

”Slopad revisionsplikt är en lättnad för branschen” ansåg Steve Ribbestam, tidigare auktoriserad revisor och nu styrelseordförande i ett företag inom redovisningsbranschen, i ert debattartikel i Balans nr 3/2008. Revisorn Karl-Johan Kjöllerström håller inte med. Han menar att kravet på revisionsplikt hår överdrivits ”då det finns andra bolagsformer att driva verksamhet i”. Införs revisorsutredningens förslag så kommer endast, två av hans nittiotalet kunder att ha kvar lagstadgad revision.

En utredning har lagts fram om avskaffande av revisionsplikten för främst mindre bolag. Detta sägs vara en del i ett led att minska administrativa bördor för dessa bolag.

Från Svenskt näringsliv m.fl. har framförts att vi revisorer är en samhällsekonomisk kostnad. För att en sådan beräkning överhuvudtaget skulle kunna göras krävs ett beaktande av alla de rättelser som sker pga. vår revision – rättade bokslut, inkomst- och skattedeklarationer som inte syns i den offentliga statistiken eller i årsredovisningar och revisionsberättelser. Åtskilliga fel rättas årligen av oss revisorer som kunder och redovisningskonsulter missat. Tack vare oss blir kvaliteten på den ekonomiska informationen och årsredovisningarna högre. Vi ser också till att det under året blir högre kvalitet på löpande resultatrapportering (som många gånger brister) som ger ett bättre beslutsunderlag. Hittills har respektive företag fått bära sin del av kostnaden. De som framöver inte vill ha någon revision riskerar däremot att övervältra den kostnaden på samhället.

Kravet på revisionsplikt har överdrivits då det finns andra bolagsformer att driva verksamhet i. Vill man inte ha någon revisor måste man ju inte det. När nu riksdagen sagt att just en form av företag kräver revisorer (bl.a. kopplat till drivande av verksamhet utan personligt ansvar men med krav på revision) är det inte konstigare än att det exempelvis krävs körkort för bil men inte för cykel. Att sedan många vill driva aktiebolag är inte vårt fel!

Många av oss revisorer har av naturliga skäl känt en oro inför förändringarna. Själv driver jag en egen byrå utan anställda. Undantas företag från revisionsplikt enligt EU:s maximigräns (balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsättning 83 miljoner kronor och 50 anställda) kan det innebära att jag i dagsläget endast får två (av ett nittiotal) kunder kvar! Det känns ju onekligen som en spännande framtid. Men bara för att plikten försvinner, försvinner ju inte behovet av ekonomisk information som går att förlita sig på. Och det är något vi revisorer är bäst på. Visst förekommer det fel i revisionsberättelser och visst dyker det upp skandaler, men med tanke på att det lämnas cirka 300 000 revisionsberättelser varje år, så får nog sägas att antal fel är få.

Utredaren och fler med honom anser att oron för ökad ekonomisk brottslighet vid avskaffad revisionsplikt är överdriven och att småföretagen är seriösa och ägnar stor del av sin tid åt företaget. Det hoppas jag också, men den skattefelskarta som Skatteverket tagit fram är inte direkt någon rolig läsning. Mikroföretagen (definieras som företag med lönesummor under 1 mkr) skattefelar för mer än små/medelstora och stora företag tillsammans! 52 mdkr respektive 51 mdkr. Det framräknade skattefelet uppgår för mikroföretagen till 62 procent av fastställd skatt. Motsvarande för små/medelstora företag och stora företag uppgår till 10 respektive 7 procent. I Skatteverkets rapport ”Svartköp och svartjobb i Sverige” har undersökts skillnader i bl.a. branscher och företagsformer. I denna konstateras att undersökningens resultat klart antyder att enskilda näringsidkare har större underrapportering av inkomster än företagare som driver verksamheten i bolagsform. Av rapporten framgår att kalkylerad dold inkomst, uttryckt som påslag på vit redovisning, uppgår för enskilda näringsidkare till 115 (!) procent och för mikrobolag till 36 procent. För bolag med lönesummor upp till 5 mkr respektive över 5 mkr är motsvarande siffror 8 respektive 0,5 procent. Således en betydande skillnad mellan enskilda näringsidkare och bolag.

Vår primära uppgift är förvisso inte att förhindra ekonomisk brottslighet, men alla typer av fel som bedöms som väsentliga och påverkar årsredovisningens rättvisande bild ingår i vår uppgift att försöka hitta och rätta till. Jag påstår inte att det är revisionen som förklarar hela skillnaden, men de som påstår att den inte har någon effekt alls på bl.a. rapportering av inkomster är inte trovärdiga.

Sveriges redovisningskonsulters förbund (SRF) och andra konsulter är på hugget och vill flytta fram sina positioner för att ta över den rådgivningsroll som revisorerna har idag. Även Steve Ribbestam (i Balans nr 3/2008) är inne på samma linje där han menar att slopad revision skulle innebära en lättnad. Han skriver bl.a. att revisionen hindrar rådgivning och inte ger något mervärde.

Jag menar att tack vare revisionen kan vi bistå med kvalificerad rådgivning. Det finns snarare en risk för de företag som väljer bort revisionen, att kunskap om företagen försämras. För att kunna ge bra råd måste man förstå verksamheten, sätta sig in i styrelsens intentioner m.m. Det gör vi genom att ställa (och våga ställa) en mängd frågor om rutiner, kunder, leverantörer, IT, personal, hot, risker etc. Genom vår kunskap kan vi bidra med goda råd. I de allra flesta frågor kan vi bidra med, och gör det givetvis redan idag, revisionsnära rådgivning utan att det påverkar vår roll som revisor. I just vår roll som revisor kan råd ges med djup kunskap om företaget, dess styrka och brister.

Det finns en mängd frågor där vi kan bidra med råd. Det kan röra t.ex. förbättrade rutiner som kostnadskontroll och annan ökad intern kontroll, IT-säkerhet, se över behovet av försäkringar och avtal, bättre resultatrapportering för säkrare beslutsunderlag, aktivera styrelsearbetet, skatterådgivning m.m. I de fall vår roll hindrar oss, kan röra värderingsfrågor etc. som kan påverka vårt oberoende, innebär ju inte att företag blir utan råd. Vi kan då se till att en utomstående revisor eller konsult bidrar, vilket bara är positivt. Kombinationen av revision som ger värdefull kunskap om företaget ger tillbaka kvalificerad rådgivning till företaget.

Karl-Johan Kjöllerström är auktoriserad revisor och driver egna bolaget K-J Kjöllerströms Revisionsbyrå AB

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...