Balans nr 5 2008

Förvaltningsrevisionen borta för gott?

Utredningens förslag ger långtgående konsekvenser

Utredningen om revisorer och revision har i sitt nyligen lämnade delbetänkande SOU 2008:32 föreslagit att obligatorisk förvaltningsrevision avskaffas för alla aktiebolag oavsett storlek. Urban Engerstedt och Peter Åkersten beskriver här konsekvenserna av förslaget. Bl.a. kommer revisorns skyldighet att uttala sig om ansvarsfrihet inför bolagsstämman att tas bort.

I ett läge där företagen inom EU anses befinna sig i ett underläge i förhållande till företag från andra delar av världen ligger det enligt utredningen, nära till hands att förespråka att betungande svenska särbestämmelser om företagens administration avskaffas. Utredningen anser att särsvenska lösningar som innebär förhöjda kostnader måste kunna motiveras med att de tillför de svenska företagen värden som minst motsvarar kostnadsökningarna eller framstår som nödvändiga för att främja viktiga samhällsintressen. De bolag som önskar behålla den nuvarande ordningen får välja revisor som ska utföra dels räkenskapsrevision, dels avtalsmässig förvaltningsrevision. Mot denna bakgrund framstår det enligt vår mening som angeläget att något närmare beskriva konsekvenserna av ett avskaffande av förvaltningsrevisionen.

Aktiebolaget som företagsform

Aktiebolaget utgör en företagsform som karaktäriseras av att ägarna inte svarar för bolagets förpliktelser. Vid frånvaro av personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser skyddas borgenärernas intressen genom att bolaget måste ha ett bundet kapital bestående av aktiekapital och bundna fonder. Kravet på att aktiebolaget ska ha ett bundet kapital kompletteras med särskilda kapitalskyddsregler om t.ex. värdeöverföringar, låneförbud och skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning. Vid sidan av kapitalskyddsreglerna finns det bestämmelser som syftar till att skydda minoritetsintressen.

Det följer av grundläggande aktiebolagsrättsliga principer att regler som syftar till att skydda minoritetsintressen kan åsidosättas om samtliga aktieägare samtycker till detta, medan regler som syftar till att skydda det bundna kapitalet inte kan sättas åt sidan i sådan ordning, Av detta följer bl.a. att revisorn inte är skyldig att i revisionsberättelsen anmärka om t.ex. aktiebolagslagens (ABL) regler om kallelse till bolagsstämma i helägda dotterbolag inte efterlevts, medan han eller hon är förpliktigad att anmärka på t.ex. överträdelser av ABL:s låneförbudsregler.

Konsekvenser av utredningens förslag

Utredningens förslag innebär dels att 9 kap. 3 § första stycket ABL ändras så att det framgår att revisorn (inom ramen för den lagstadgade revisionen) bara ska granska bolagets årsredovisning och bokföring, dels att 9 kap. 33 § ABL upphävs i sin helhet. De omedelbara konsekvenserna av förslaget är att revisorn inte längre blir skyldig att i revisionsberättelsen anmärka på om någon styrelseledamot eller vd företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget eller om en styrelseledamot eller vd på något annat sätt har handlat i strid med ABL eller bolagsordningen. Förpliktelsen att anmärka mot överträdelser av tillämplig lag om årsredovisning kvarstår, om än inte i samma form. Därmed innebär förslaget att revisorn inte blir skyldig att i revisionsberättelsen göra något uttalande till ledning för årsstämmans beslut om ansvarsfrihet eller anmärka på överträdelser av ABL eller bolagsordningen.

Ansvarsfriheten

Ansvarsfrihetsinstitutet bärs upp av tanken att bolagets styrelseledamöter och vd inte ska behöva oroa sig för risk för skadeståndskrav inför den fortsatta förvaltningen av bolagets angelägenheter. Med denna bakgrund fattar aktieägarna årligen beslut om ansvarsfrihet. Förslaget om att avskaffa förvaltningsrevisionen innebär att aktieägarna – om det inte beslutas om frivillig förvaltningsrevision – inte kommer att kunna basera sitt beslut i ansvarsfrihetsfrågan på rekommendation från bolagets revisor. Omvänt betyder detta att revisorn inte kommer att vara förpliktigad enligt lag att i revisionsberättelsen till ledning för årsstämmans beslut om ansvarsfrihet informera om sådana åtgärder inom ramen för vd och styrelsens förvaltning som hade kunnat föranleda avstyrkande av ansvarsfrihet. Se närmare om detta i Gunilla Eklöv Alanders och Carl Svernlövs artikel i Balans nr 1/2008.

Vi konstaterar alltså att utan förvaltningsrevision blir det ingen revisorsrekommendation om ansvarsfrihet. Utan en sådan rekommendation urholkas värdet av ett eventuellt stämmobeslut or ansvarsfrihet. Det finns därmed en uppenbar risk att ansvarsfrihetsinstitutet kan komma att upphöra. Detta leder till en ny situation för styrelseledamöters och vd:ars ansvar och riskexponering. Vi förutsätter att detta är en fråga som kommer att få stor uppmärksamhet framöver.

Beträffande ansvarsfrihetsinstitutet kan det också finnas anledning att påminna om att frågan om ansvarsfrihet prövas för respektive juridisk person och att revisorn därmed som regel inte kan avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen i ett moderbolag om han eller hon identifierat bolagsskadliga förvaltningsåtgärder i ett dotter bolag oavsett om styrelsen i moderbolaget är identisk med styrel sen i dotterbolaget. I situationer där moderbolaget lidit indirekt skada på grund av vårdslösa förvaltningsåtgärder i dotterbolag – som exempel på sådan skada kan nämnas sådan värdeminskning av aktier och andelar i dotterbolaget som uppkommit genom förvaltningsåtgärder vidtagna av dotterbolagets styrelse – kanske man ändå kan tänka sig att revisorn avstyrker ansvarsfrihet även för styrelseledamöterna i moderbolaget. Detta under förutsättning att vårdslösheten även kan läggas dem till last vid deras förvaltning av moderbolagets angelägenheter.

Styrelsens förvaltning

Det ankommer enligt ABL bl.a. på styrelsen att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation samt att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Vidare finns reglering i ABL som innebär att styrelsen inte får fatta beslut om inte, såvitt möjligt, samtliga styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Utredningens förslag innebär att revisorn inom den lagstadgade revisionen inte kommer att anmärka på bristfällig efterlevnad av dessa regler. En sådan granskning och rapportering är emellertid enligt vår mening väsentlig som grund för årsstämmans beslut om ansvarsfrihet.

Kapitalskyddet

Beloppsspärren och försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § ABL är exempel på kapitalskyddsregler som inte kan åsidosättas med samtliga aktieägares samtycke. Överträdelser av dessa bestämmelser föranleder som regel anmärkning i revisionsberättelsen. Detta innebär exempelvis att förekomst av förskottsutdelningar, dvs. utdelning av upparbetad vinst som inte fastställts i balansräkning, enligt utredningens förslag inte ska leda till anmärkning i revisionsberättelsen inom ramen för den lagstadgade revisionen. Detsamma gäller värdeöverföringar som inkräktat på det bundna kapitalet eller värdeöverföringar som skett i förtäckt form utan samtycke av samtliga aktieägare.

Låneförbudet

Låneförbudsreglerna i ABL bärs upp av fiskala intressen och hänsyn till borgenärerna. Det borgenärsintresse som skyddas är bl.a. att aktieägare, som är fysiska personer, inte ska blanda ihop den egna ekonomin med bolagets ekonomi genom upplåning av bolagets medel Dessa regler är så väsentliga att de tillhör de få regler i ABL som förenats med straffrättslig sanktion vid överträdelse. Utredningens förslag innebär därmed att revisorn inte kommer att vara förpliktigad att i revisionsberättelsen anmärka på överträdelser av låneförbudsbestämmelserna. Revisionsberättelsen kommer inte heller att innehålla anmärkningar om sådana ”lån” som aktiebolagsrättsligt är att anse som värdeöverföringar i strid med belopps spärren och/eller försiktighetsregeln.

Kontrollbalansräkning

Även reglerna om upprättande av kontrollbalansräkning vid kapi talbrist tillhör de kapitalskyddsregler som vid överträdelser i princip föranleder anmärkning i revisionsberättelsen. Sanktionen är att bolagets styrelseledamöter kan komma att få ett med bolaget solidariskt ansvar för bolagets förpliktelser. Utredningens förslag innebär i detta avseende att revisorn inte kommer att vara skyldig att anmärka i revisionsberättelsen om styrelsen underlåtit att upprätta kontrollbalansräkning när så skulle ha skett.

Minoritetsskyddet

Vid sidan av kapitalskyddsreglerna finns det bestämmelser i ABL som syftar till att skydda en aktieägarminoritets intressen. Som exempel kan nämnas de bestämmelser som innebär att styrelse eller bolagsstämma inte får vidta åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare (likabehandlingsprincipen). Utredningens förslag innebär att den lagstadgade revisionen inte heller kommer att innefatta granskning eller rapportering beträffande överträdelser av dessa bestämmelser. En revisor kommer således inte att vara skyldig att i revisionsberättelsen t.ex. lämna anmärkning om aktieägarmajoriteten beslutar att överlåta bolagets verksamhet till ett av dem helägt bolag för att på så sätt – som ett led i konflikt mellan ägargrupperingar – utestänger minoritetsaktieägarna.

Frivillig förvaltningsrevision?

När det gäller utredningens förslag om att förvaltningsrevision ska kunna utföras utan krav i lag inställer sig bl.a. följande frågor:

Ska omfattningen av frivillig förvaltningsrevision vara underkastad avtalsfrihet? Kan ett bolag besluta att förvaltningsrevisionen ska innefatta att revisorn ska lämna ett uttalande till ledning för årsstämmans beslut om ansvarsfrihet, men inte om bolagets efterlevnad av kapitalskyddsreglerna?

Innebär gällande regler om tystnadsplikt att revisorn kommer att vara förhindrad att delge borgenärer/enskilda aktieägare resultatet av den frivilliga förvaltningsrevisionen?

Bör ett bolag i årsredovisningen ange huruvida förvaltningsrevision utförts eller inte? Bör utfallet av förvaltningsrevisionen offentliggöras?

Utredningen har motiverat sitt förslag om att förvaltningsrevisionen ska avskaffas med kostnadsbesparingar och avskaffande av konkurrensbegränsningar. Det kan slås fast att ”förmånstagarna” av förvaltningsrevisionen inte är bolagen själva, utan deras aktieägare och borgenärer. Utifrån denna iakttagelse anser vi att utredningens förslag inte blivit tillräckligt utrett eller underbyggt och därmed inte utgör ett tillfredställande underlag för fortsatta överväganden om förvaltningsrevisionens framtida inriktning och omfattning.

Urban Engerstedt är chefsjurist hos FAR SRS. Peter Åkersten är bolagsjurist hos KPMR.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...