Balans nr 5 2008

Gästkrönikan

Balans bäddar för sans!

Nu pågår vårens bolagsstämmor. Nu är det dags att höja rösten. Idag äger mer än nittio procent av alla svenskar aktier. Direkt på börsen eller indirekt via fonder i premiepensionen. Makten har naturligtvis de stora ägarna men det betyder inte att besluten är ointressanta för oss många små ägare.

Obalansen i könsfördelningen i börsbolagens styrelser och ledningar är en demokratifråga som har bäring långt utanför bolagens årsredovisningar. Därför har den också haft sin plats i den politiska debatten. Länge fungerade ett hot om lagstiftning som drivkraft i en ökning av andelen kvinnor. I och med regeringsskiftet försvann hotet och det blir naturligt att ställa frågan – vad händer nu?

De svenska börsbolagens styrelser består till mer än åttio procent av män. På tio år har det inte blivit fler kvinnor i näringslivstoppen. Den här sneda könsfördelningen resulterar i att bolagen tappar både nödvändig och önskvärd kompetens och man når inte upp till sin fulla lönsamhetspotential. Flera undersökningar pekar på att det är dålig business med enfald i ledning och styrelse.

I höstas presenterades den så kallade EVA-rapporten, finsk forskning som visade att bolag med en kvinnlig vd är ungefär tio procent mer lönsamma.

Det ligger helt i linje med tidigare rapporter från bland annat det amerikanska forskningsinstitutet Catalyst som vid en studie av 353 företag fann att de med högst andel kvinnor i ledningen hade 35 procent högre avkastning på egna kapitalet jämfört med de minst jämställda bolagen. En granskning av USA:s 215 största bolag som gjorts vid Pepperdineuniversitetet i Kalifornien visar att de 25 bolag som varit bäst på att lyfta fram kvinnorna på höga poster hade mellan 18 och 69 procent högre vinst än det genomsnittliga bolaget (Aftonbladet 3 mars 2008).

Alla aktieägare borde vara bekymrade. Inte alls bara av rättviseskäl, utan också av lönsamhetsskäl. Grupper med en balanserad sammansättning av män och kvinnor är mer kreativa och fattar bättre beslut. Med bättre balanserade styrelser och ledningar skulle börsbolagen vinna mark hos såväl kunder som hos sina anställda.

Många börsbolag uppvisar idag en kraftfull konservatism när det gäller att våga välja – eller snarare att inte våga välja – nya kandidater till styrelserna. Såväl styrelse- som ledningsposter rullar runt på samma begränsade gäng män som idag styr svenskt näringsliv. De få kvinnor som får tillträde blir ofta männens gisslan, och har svårt att hävda annorlunda intressen än de rådande. Forskning klassificerar 30 procent som en minoritet, och minoritetssituationen gör att kvinnor – för att överleva – agerar lojalt med män.

Varje enskilt företag som stelnar i strukturerna går en lönsamhetsmässigt dyster framtid till mötes. Det har vi inte råd med. Varken enskilda aktieägare, företag, näringslivet som helhet eller samhället i stort. Delad makt ger faktiskt dubbel kunskap.

De som menar att mansdominans bäst tryggar långsiktighet och lönsamhet får en allt tyngre bevisbörda. Fler borde kräva bättre balans!

Gudrun Schyman, frilansfeminist

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...