I delbetänkandet av utredningen om revisorer och revision (SOU 2008:32) ifrågasätts aktiebolagslagens regler om tvångslikvidation vid kapitalbrist (ABL 25 kap. 13–20 §§). Grunden för detta är bl.a. utredningsdirektivet till utredningen om ett enklare aktiebolag, om sänkning av lägsta aktiekapital för privata aktiebolag.
Utredaren Carl Svernlöv ska i kommande etapp undersöka om förslaget till sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag behöver kompletteras med åtgärder som säkerställer borgenärsskyddet eller som begränsar eventuella andra icke önskvärda effekter av sänkningen. Ett exempel på en sådan åtgärd som beskrivs i utredningsdirektivet är att införa ett oaktsamhetsansvar som i ökad utsträckning gör det möjligt att vid konkurs eller företagsrekonstruktion utkräva betalning från de personer som drivit verksamheten. I Storbritannien gäller bestämmelser av det slaget (liability for wrongful trading).
Det är med andra ord inte uteslutet att aktiebolagets ”nödbroms”, kontrollbalansräkningen, kan komma att försvinna och ersättas med något annat. Detta ”något annat” blir i så fall en intressant utmaning för branschen att utveckla. Av FAR SRS yrkesetiska regler framgår det att branschens grundläggande uppgift är att bidra till förtroendet för företagens ekonomiska information genom att bl.a. aktivt medverka till att utveckla de system som ligger till grund för denna. Jag ser behovet av ett databaserat program som gör det möjligt för företagen att prognostisera sin likviditet på ett så pass tydligt och tillförlitligt sätt, att detta kan ersätta kontrollbalansräkningens nödbromsfunktion. Ett program för likviditetsanalys i vilken man sammanställer uppgifter om bl.a. kapitalbindning, historiska in- och utbetalningsflöden o.d. skulle kunna ge företagen erforderliga signaler inför en förestående obeståndssituation.
Programmet skulle även komma väl till hands när det gäller att ta ställning till ett företags förmåga att bedriva sin verksamhet vidare. Principen om fortsatt drift är grundläggande när årsredovisningen upprättas (ÅRL 2 kap. 4 §). Enligt denna princip redovisas tillgångar och skulder med den förutsättningen att företaget kommer att kunna realisera sina tillgångar och betala sina skulder inom ramen för den normala affärsverksamheten. Till grund för denna bedömning ligger bl.a. en analys av företagets betalningsförmåga. Även om det är styrelsens ansvar att ta ställning till huruvida förutsättningar för fortsatt drift är uppfyllda så har såväl redovisningskonsulten som revisorn i förekommande fall, i sin yrkesutövning att ta ställning till principen om fortsatt drift. Att bidrag till utvecklingen av en sådan programvara kan bli en av många spännande utmaningar för revisions- och redovisningsbranschen i denna, förändringens tidevarv.
Bengt Skough är godkänd revisor och SME/SMP-ansvarig inom FAR SRS. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till bengt.skough@farsrs.se