Balans nr 8-9 2008

Ja till slopad plikt – nej till slopad förvaltningsrevision

Många remissinstanser vill att konsekvenserna utreds vidare

Justitiedepartementet har fått in många remissvar på delbetänkandet om slopad revisionsplikt i mindre företag. I ett stort antal av dessa förordas slopad revisionsplikt men vidare utredning om förvaltningsrevisionens vara eller inte vara. Den så kallade opt-in-lösningen – att bolag som undantas från revisionsplikten kan fortsätta med frivillig revision genom beslut vid stämma eller ändring i bolagsordningen – sågas av ett stort antal remissinstanser. Istället förordas en ordning där företagen aktivt väljer bort revision, opt-out.

Utredningen om slopad revisionsplikt för mindre företag sändes ut på remiss i våras. 8o-talet myndigheter och intresseorganisationer anmodades att läsa och begrunda. Remisstiden gick ut den 4 augusti. Då hade närmare 80 svar inkommit – ett tiotal var från enskilda och organisationer som inte var med på justitiedepartementets remisslista men som ändå skickat in sina kommentarer. Bland dessa fanns en revisionsbyrå – Adrian & partners i Göteborg samt en tidigare auktoriserad revisor, Ulf Gometz. Ingen av de större byråerna har svarat. Det gjorde dock FAR SRS och Sveriges redovisningskonsulters förbund (SRF).

På justitiedepartementet säger man att svarsfrekvensen är hög. Nästan alla instanser har ju svarat trots att många mindre organisationer ”har små administrativa resurser” och trots att remisstiden i huvudsak inföll under sommaren. Det som nu händer är att frågan ska beredas och så småningom bli en lagrådsremiss. Regeringen har sedan för avsikt att lämna ett förslag till riksdagen under 2009.

Ja till slopad plikt

Det stora flertalet av remissinstanserna säger ja till slopad revisionsplikt i små svenska företag. Allra mest positiva är Svenskt näringsliv, Företagarna, Företagarförbundet och en rad andra näringslivsorganisationer. Redovisningskonsulternas organisation SRF är också för förslaget och föreslår liksom flertalet av dessa att plikten slopas redan 1 juli 2009, och inte år 2010 som utredningen föreslår.

Svensk handel välkomnar förslaget att avskaffa revisionsplikten. Liksom ett antal intressenter från näringslivet så motsätter sig Svensk handel nya kontrollsystem för Skatteverket – som utredningen föreslagit. Det gäller dels att Skatteverket under löpande år ska kunna begära att få se ett företags bokföring, dels att företag i sin skattedeklaration ska lämna uppgift ifall man är underkastad lagstadgad revision och vem som i så fall upprättat årsbokslutet.

Svenska bankföreningen, Finansbolagens förening, Statskontoret, Kommerskollegium och Konkurrensverket är alla för slopad revisionsplikt å la revisorsutredningen. Konkurrensverket skriver bland annat att genom avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag ”öppnas en ny och mer konkurrensutsatt marknad för både revisorer och redovisningskonsulter/rådgivare”. Verket menar liksom utredaren att ”konkurrens på detta område med all säkerhet kommer att leda till såväl ett mer varierat utbud som ökad prispress”.

Finansinspektionen (FI) är en av de myndigheter som tillstyrker utredningens förslag till gränsvärden för lagstadgad revision. En brasklapp kastar FI dock in: ”Tillstyrkandet förutsätter att företag inom finans- och försäkringsmarknaden ska vara skyldiga att ha minst en kvalificerad revisor ...”

Ett antal myndigheter är annars negativa till att revisionsplikten avskaffas på det sätt som revisorsutredningen föreslagit. Några är dessutom så kritiska till utredningens analys av konsekvenser att man inte anser sig kunna ta ställning till bland annat slopad revisionsplikt. Det senare gäller i första hand Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

BRÅ går rakt på sak i sitt yttrande: ”Brå anser att det är för många osäkra faktorer att ta ställning till och föreslår därför att en kortare forskarinventering görs av vilken brottsförebyggande effekt som externa revisorer eller liknande kontrollsystem har.” Rådet menar att man inte kan göra en rimlig sammanvägning av argument för och emot slopad revisionsplikt: ”Det blir osäkra bedömningar, för att inte säga rena gissningar.”

Revisorn underskattad

Bolagsverket säger sig ”inte motsätta sig reformen i stort”. Verket anser att revisorernas roll i företagen underskattats. Samtidigt menar man att utredningen ”underskattat värdet av det nuvarande systemet och kostnaderna för de omställningar som företagen och deras intressenter, inklusive det allmänna, står inför om förslagen genomförs”. Med andra ord: Bolagsverket tror inte på så stora besparingar som utredningen pekar på. En åsikt som delas av många av remissinstanserna. Det samma gäller behovet av djupare analys och vidare utredning.

Ekobrottsmyndigheten (EBM) anser att en ny bolagsform borde ha utretts innan förslaget till slopas revisionsplikt lades fram. Generaldirektör Gudrun Antemar är inte nöjd med utredningsarbetet och skriver att ”revisorernas betydelse för att förebygga brott inte analyserats tillräckligt”. Hon tror inte heller att företagens kostnader kommer att sjunka betydligt om plikten slopas. EBM vill ha de lägre gränsvärden för slopad plikt som utredaren föreslår nämligen när två av följande värden uppnåtts: nettoomsättning 3 miljoner kronor, balansomslutning 1,5 miljoner kronor och tre anställda.

Åklagarmyndigheten håller i princip med EBM. Det samma gäller Tullverket, Kronofogdemyndigheten och Rikspolisstyrelsen. Den senare förklarar att det ”finns en risk för att skattefel, ekonomisk brottslighet och penningtvätt kan komma att öka om revisorernas gransknings- och anmälningsplikt avskaffas”. Ekonomistyrningsverket anser att det är ”anmärkningsvärt att ingen utredning har i uppdrag att göra en allsidig konsekvensutredning kring frågan om lämpligheten att avskaffa revisionsplikten för små företag.”

Väntad kritik från Skatteverket

Det är inte oväntat att Skatteverket är mycket kritiskt till utredningens förslag och att man anser sig behöva ”kraftigt utökade resurser” för att klara av den kontroll som revisionen idag svarar för. Verket skriver att ifall beslut fattas att slopa revisionsplikten så ”bör ett betydligt lägre gränsvärde sättas”. Och slopandet innebär hur som helst ”en ökning av såväl medvetna som omedvetna fel i företagens räkenskaper ...”.

Skatteverket och flera andra myndigheter är oroliga för att brottsligheten ska öka. En rad remissinstanser anser att revisorns anmälningsplikt vad avser misstanke om brott inte bör tas bort. EBM skriver: ”Det torde kunna konstateras att [när] anmälningar från revisorer kommer in i ett tidigt skede så ökar förutsättningarna att angripa sådan grövre brottslighet betydligt.”

Men alla är inte av samma åsikt: ”Farhågor som framförs om ökad brottslighet m.m. är överdriven. Av de svenska företagen bedrivs mer än två tredjedelar i andra företagsformer än aktiebolag och för dessa företag finns inte någon revisionsplikt. Den ekonomiska brottsligheten torde inte vara större bland dessa företagsformer än bland små aktiebolag ...” skriver Lantbrukarnas riksförbund i sitt remissvar.

Utred mer om förvaltningsrevision

Finansinspektionen säger nej till utredningens förslag att avskaffa lagstadgad förvaltningsrevision för företag under inspektionens tillsyn – utredningen föreslår att den slopas för samtliga svenska företag. På denna punkt är många remissinstanser överens. Till de som säger nej hör Riksbanken, Ekobrottsmyndigheten och så en rad med remissorgan som vill att frågan utreds vidare – särskilt med tanke på ansvarsfrihetsinstitutet. Till de senare hör bland annat Ekonomistyrningsverket, Bolagsverket, Nutek, Styrelseakademien och Riksrevisionen. Svensk näringsliv anser att förvaltningsrevisionen kan avskaffas men menar att ansvarsfrihetsinstitutet kan ifrågasättas i sin nuvarande utformning och bör prövas separat. Riksrevisionen är inte ensam om att påpeka att ”analysen av effekterna av förslaget tar sin utgångspunkt i de minsta företagen. Effekterna för de stora företagen berörs dock inte.”

Ytterligare en fråga där det råder relativt stor enighet bland remissinstanser är opt-in respektive opt-out. ”Revisorsnämnden förordar en s.k. opt-out-lösning” skriver man och tillägger att detta betyder att ”företag aktivt ska välja bort revision”. Till de som sågar utredningens förslag att alla aktiebolag ska anmäla ifall de vill ha revisor, den s.k. opt-in-lösningen hör förutom RN, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Svenska bankföreningen, Bolagsverket, SRF och Finansbolagens förening. Den senare påpekar att Danmark och Finland valt opt-out-lösningar. Revisionsbyrån Adrian & partners skriver: ”Vi anser att den föreslagna opt-in-lösningen leder till allt för stor osäkerhet om ett bolag har revisor samt om ett avtal föreligger mellan bolaget och revisionsbyrån. Det finns en risk att osäkerhet beträffande opt-in-lösningen leder till oönskad ökad administration.” En tung remissinstans säger ja till opt-in-lösningen, nämligen Svenskt näringsliv.

Det har blivit ”fel”

En rad remissinstanser pekar på konsekvenser som skapat ”fel”. Advokatsamfundet (som är för slopad plikt) förklarar att det blir dyrt för alla företag som slopar revision och därmed blir skyldiga att anmäla detta till Bolagsverket – till en kostnad av 800 kronor. Aktiespararna pekar på en olycklig konsekvens, nämligen att bolag vars aktier handlas på icke reglerade marknader, inte omfattas av plikt. Aktiespararna menar att de gränsvärden som utredningen förslår är allt för höga.

Nutek – som levererat mycket av det siffermaterial som revisorsutredningen presenterar – oroar sig vid ett slopande av revisionsplikten för ”tillgången på konsultkompetens i olika delar av landet”. Nutek anser att det finns en risk ”för en fördyring av tjänsterna för de företag som befinner sig t ex i Norrlands inland och som måste hämta konsulter/revisorer från kusten”.

Elisabeth Precht

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...