Innehåll

Balans nr 1 2009

Debatt: Förslaget om yrkesförbud för godkända revisorer från 2015 bryter mot EG-rätten!

Revisorsutredningen har föreslagit att det från och med 2015 (2017 i speciella fall) endast ska finnas en kategori revisorer – auktoriserade revisorer. Godkända revisorer med revisorsexamen blir då auktoriserade revisorer medan godkända revisorer som inte avlagt revisorsexamen blir av med sin titel. Utredningens förslag innebär en inskränkning i den rätt att utöva sitt yrke som godkända revisorer har med stöd av EG-rätten, skriver Jörgen Hägglund.

Utredningen om revisorer och revision har i sitt slutbetänkande (Revisorers skadeståndsansvar SOU 2008:79) i praktiken föreslagit ett yrkesförbud för godkända revisorer som inte avlagt revisorsexamen före 2015.

I dag finns det enligt utredningen cirka 1 170 godkända revisorer som inte avlagt revisorsexamen. Ett antal av dessa kan förväntas ha uppnått pensionsålder 2015 men enligt utredningens egna siffror är det cirka 700 av dessa som då inte fyllt 65 år. De yngsta av dessa revisorer kommer 2015 att vara mellan 40 och 45 år gamla och borde därför ha många år kvar som yrkesverksamma revisorer. För att fortsätta att utöva sitt yrke måste dessa avlägga revisorsexamen.

Varför föreslår utredningen detta? Utredningen pekar inte på några missförhållanden eller kvalitetsbrister bland de godkända revisorerna som inte avlagt revisorsexamen. Skälet är i stället att skapa ett likformigt system med endast en kategori revisorer. Det finns onekligen skäl för att endast ha en kategori revisorer. I dag finns det två kategorier revisorer – godkända och auktoriserade, eftersom godkända revisorer har olika behörighet att revidera större företag beroende på om de avlagt examen eller inte finns det i praktiken tre olika kategorier revisorer.

Dagens system är uppbyggt så att kraven för godkännande motsvarar minimikraven för att en person ska godkännas att utföra revision enligt EG :s revisorsdirektiv. Dessa krav är som bekant minst tre års teoretisk utbildning, minst tre års praktisk utbildning och avlagd revisorsexamen. När dessa regler infördes fanns inte någon statlig revisorexamen i Sverige, varken för auktorisation eller för godkännande. De som då var godkända eller auktoriserade revisorer (kravet på examen gällde inte heller dem som då var under utbildning för att bli kvalificerad revisor, kravet på teoretisk utbildning för godkännande höjdes dock omedelbart till tre års utbildning på högskolenivå) blev godkända att utföra lagstadgad revision enligt EG:s regler utan någon bortre tidsgräns för denna rätt att utföra revision. Revisorerna behöll sina tidigare titlar.

Någon motsvarighet till auktorisation finns inte i EG:s revisorsdirektiv och inte heller någon motsvarighet till den begränsning i behörighet att revidera större företag som i dag gäller för godkända revisorer som inte avlagt revisorsexamen. Auktorisationsreglerna är svenska nationella regler och det måste därför stå Sverige fritt att ändra dessa regler.

Utredningens förslag innebär därför inget annat än en inskränkning i den rätt att utöva sitt yrke som godkända revisorer har med stöd av EG-rätten. För att uppnå utredningens syfte att skapa en kategori revisorer är det dessutom onödigt. Hade utredningen i stället föreslagit att det i framtiden endast skulle finnas godkända revisorer skulle säkert ingen ens tänkt tanken att införa krav på revisorsexamen för de godkända och auktoriserade revisorer som inte avlagt denna tidigare. Det förslag som framfördes av FAR SRS representanter i utredningen, en icke tidsbegränsad övergångsperiod, löser problemet med yrkesförbud men innebär inte att det blir en kategori revisorer under en lång tid framöver. Detta är således inte heller någon bra lösning.

Den enda rimliga lösningen måste därför vara att alla kvalificerade revisorer ska arbeta under en titel i framtiden. Om denna titel sedan ska vara godkänd eller auktoriserad revisor är en intern svensk fråga. Jag har inget emot att titeln blir auktoriserad revisor förutsatt att detta inte innebär ett yrkesförbud för en stor grupp godkända revisorer. Som framgått ovan är titeln auktoriserad revisor en nationell svensk titel och det kan således inte finnas några hinder att slå samman de två titlarna till en utan krav på revisorsexamen.

Inte heller den begränsade behörigheten att utföra revision i stora företag för godkända revisorer är något hinder i sammanhanget eftersom detta också är interna svenska regler. (Denna fråga har noggrant utretts i Danmark. Där hade Registrerade Revisorer [motsvarar godkända revisorer] enligt äldre regler behörighet att revidera större företag än de Registrerade Revisorer hade som godkänts efter införandet av revisorsdirektivet.) För övrigt finns det ju inget som hindrar att alla revisorer har samma titel men att behörigheten att utföra revision i större företag begränsas på samma sätt som det i dag finns två grupper godkända revisorer med olika behörighet.

Frågan är dock om inte tiden är mogen att avskaffa dessa regler som ursprungligen utformades på 6o-talet då godkända granskningsmän arbetade deltid med revision och utbildningskraven låg på en helt annan nivå. Inget hindrar ju att en sådan rätt, i praktiken främst teoretisk, att revidera större företag kombineras med utbildningskrav inom ramen för den obligatoriska vidareutbildning som utredningen också föreslår.

Godkänd revisor Jörgen Hägglund är verksam vid Revisionskonsulterna J Hägglund AB i Halmstad.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...