Revisorsutredningen har föreslagit att det från och med 2015 (2017 i speciella fall) endast ska finnas en kategori revisorer – auktoriserade revisorer. Godkända revisorer med revisorsexamen blir då auktoriserade revisorer medan godkända revisorer som inte avlagt revisorsexamen blir av med sin titel. Utredningens förslag innebär en inskränkning i den rätt att utöva sitt yrke som godkända revisorer har med stöd av EG-rätten, skriver Jörgen Hägglund.
Utredningen om revisorer och revision har i sitt slutbetänkande (Revisorers skadeståndsansvar SOU 2008:79) i praktiken föreslagit ett yrkesförbud för godkända revisorer som inte avlagt revisorsexamen före 2015.
I dag finns det enligt utredningen cirka 1 170 godkända revisorer som inte avlagt revisorsexamen. Ett antal av dessa kan förväntas ha uppnått pensionsålder 2015 men enligt utredningens egna siffror är det cirka 700 av dessa som då inte fyllt 65 år. De yngsta av dessa revisorer kommer 2015 att vara mellan 40 och 45 år gamla och borde därför ha många år kvar som yrkesverksamma revisorer. För att fortsätta att utöva sitt yrke måste dessa avlägga revisorsexamen.
Varför föreslår utredningen detta? Utredningen pekar inte på några missförhållanden eller kvalitetsbrister bland de godkända revisorerna som inte avlagt revisorsexamen. Skälet är i stället att skapa ett likformigt system med endast en kategori revisorer. Det finns onekligen skäl för att endast ha en kategori revisorer. I dag finns det två kategorier revisorer – godkända och auktoriserade, eftersom godkända revisorer har olika behörighet att revidera större företag beroende på om de avlagt examen eller inte finns det i praktiken tre olika kategorier revisorer.
Dagens system är uppbyggt så att kraven för godkännande motsvarar minimikraven för att en person ska godkännas att utföra revision enligt EG :s revisorsdirektiv. Dessa krav är som bekant minst tre års teoretisk utbildning, minst tre års praktisk utbildning och avlagd revisorsexamen. När dessa regler infördes fanns inte någon statlig revisorexamen i Sverige, varken för auktorisation eller för godkännande. De som då var godkända eller auktoriserade revisorer (kravet på examen gällde inte heller dem som då var under utbildning för att bli kvalificerad revisor, kravet på teoretisk utbildning för godkännande höjdes dock omedelbart till tre års utbildning på högskolenivå) blev godkända att utföra lagstadgad revision enligt EG:s regler utan någon bortre tidsgräns för denna rätt att utföra revision. Revisorerna behöll sina tidigare titlar.
Någon motsvarighet till auktorisation finns inte i EG:s revisorsdirektiv och inte heller någon motsvarighet till den begränsning i behörighet att revidera större företag som i dag gäller för godkända revisorer som inte avlagt revisorsexamen. Auktorisationsreglerna är svenska nationella regler och det måste därför stå Sverige fritt att ändra dessa regler.
Utredningens förslag innebär därför inget annat än en inskränkning i den rätt att utöva sitt yrke som godkända revisorer har med stöd av EG-rätten. För att uppnå utredningens syfte att skapa en kategori revisorer är det dessutom onödigt. Hade utredningen i stället föreslagit att det i framtiden endast skulle finnas godkända revisorer skulle säkert ingen ens tänkt tanken att införa krav på revisorsexamen för de godkända och auktoriserade revisorer som inte avlagt denna tidigare. Det förslag som framfördes av FAR SRS representanter i utredningen, en icke tidsbegränsad övergångsperiod, löser problemet med yrkesförbud men innebär inte att det blir en kategori revisorer under en lång tid framöver. Detta är således inte heller någon bra lösning.
Den enda rimliga lösningen måste därför vara att alla kvalificerade revisorer ska arbeta under en titel i framtiden. Om denna titel sedan ska vara godkänd eller auktoriserad revisor är en intern svensk fråga. Jag har inget emot att titeln blir auktoriserad revisor förutsatt att detta inte innebär ett yrkesförbud för en stor grupp godkända revisorer. Som framgått ovan är titeln auktoriserad revisor en nationell svensk titel och det kan således inte finnas några hinder att slå samman de två titlarna till en utan krav på revisorsexamen.
Inte heller den begränsade behörigheten att utföra revision i stora företag för godkända revisorer är något hinder i sammanhanget eftersom detta också är interna svenska regler. (Denna fråga har noggrant utretts i Danmark. Där hade Registrerade Revisorer [motsvarar godkända revisorer] enligt äldre regler behörighet att revidera större företag än de Registrerade Revisorer hade som godkänts efter införandet av revisorsdirektivet.) För övrigt finns det ju inget som hindrar att alla revisorer har samma titel men att behörigheten att utföra revision i större företag begränsas på samma sätt som det i dag finns två grupper godkända revisorer med olika behörighet.
Frågan är dock om inte tiden är mogen att avskaffa dessa regler som ursprungligen utformades på 6o-talet då godkända granskningsmän arbetade deltid med revision och utbildningskraven låg på en helt annan nivå. Inget hindrar ju att en sådan rätt, i praktiken främst teoretisk, att revidera större företag kombineras med utbildningskrav inom ramen för den obligatoriska vidareutbildning som utredningen också föreslår.
Godkänd revisor Jörgen Hägglund är verksam vid Revisionskonsulterna J Hägglund AB i Halmstad.