Bara 17 procent av de största aktieägarna känner till de nya internationella redovisningsprinciperna, IFRS. Det framkommer i en undersökning om årsredovisningens betydelse och användning.
Anna-Clara af Ekenstam, auktoriserad revisor och styrelseledamot i FAR SRS (ordförande för sektionen Stora företag), har under några år undersökt olika aspekter av de stora bolagens styrelsearbete. Den här gången är det årsredovisningen som satts under luppen. 130 aktieägare och 30 analytiker har fått svara på frågor om hur de läser och värderar olika delar av årsredovisningen.
Det visar sig att den traditionella, tryckta årsredovisningen står sig väl i konkurrensen från digitala alternativ och företagens information på internet. Däremot råder en utbredd okunskap/ointresse för årsredovisningens nya delar: bolagsstyrnings- och internkontrollrapporten samt i viss mån hållbarhetsredovisningen. Här har branschen en viktig uppgift att påverka utvecklingen till nytta för aktieägare och andra intressenter, menar Anna-Clara af Ekenstam. Det gäller även International Financial Reporting Standards, IFRS, som trots mycket uppmärksamhet och debatt inte verkar ha fått fullt genomslag ute bland marknadsaktörerna.
– Bara 17 procent av de största aktieägarna känner till IFRS. Bland analytikerna är det 93 procent, men borde inte alla analytiker känna till IFRS?, frågar Anna-Clara af Ekenstam retoriskt.
IFRS syftar till att ge en likartad redovisning ur ett internationellt perspektiv, vilket ökar jämförbarheten och därmed nyttan av informationen i årsredovisningen.
– Vi revisorer har en viktig uppgift att fylla här, våra uppdragsgivare är ju aktieägarna och vi behöver jobba tillsammans med näringslivet för att öka förståelsen för IFRS och IASB (International Accounting Standards Board).
Konkurrens från media
Mer än åtta av tio aktieägare tycker att rapporteringen i dags- och affärspressen är viktigare än årsredovisningen för deras bedömning av ett bolag.
– Men det framkommer också att årsredovisningen fortfarande är den mest använda produkten för att få en samlad bild av historiska data. Impulsen till ett köp- eller säljbeslut kommer kanske från massmedia, men vid en större investering går man tillbaka till årsredovisningen, säger Anna-Clara af Ekenstam.
Inte oväntat är skillnaderna stora mellan hur analytiker och aktieägare inhämtar och värderar information. Analytikernas svar visar att de inte är speciellt beroende av massmedierna. De går på analytikerträffar och har direkta kontakter med CFO och vd. I gruppen större aktieägare är affärskontakter viktiga, medan de mindre aktieägarna i högre grad är hänvisade till indirekt information.
Samtliga analytiker och drygt åtta av tio aktieägare läser årsredovisningen och hälften av dessa tycker att årsredovisningen är en mycket värdefull informationskälla. Analytikerna läser vissa delar noggrannare än aktieägarna, men i princip har de samma topp tre-lista (sifferdelen, vd-ordet och texter om strategier och mål). Sämre ser det ut för de tre nya delarna.
– När det gäller de tre nya delarna måste jag säga att de inte är särskilt uppmärksammade, säger Anna-Clara af Ekenstam.
Läsarnas bristande intresse går tillbaka på att företagen själva kanske inte förstått nyttan med dem.
– Jag tror att det delvis är fråga om att företagen inte har tagit till sig de nya delarna. Det har kommit nya regelverk och man följer dem allra pliktskyldigast, men man har inte jobbat på att göra dem säljande.
Kan göras roligare
Bolagsstyrningsrapporten skulle kunna göras mycket roligare med intervjuer och bilder på styrelseledamöter och texter om hur de jobbar – här finns det möjlighet att profilera sig, tipsar Anna-Clara af Ekenstam.
Nästan nio av tio aktieägare har inte läst internkontrollrapporten, vilket är särskilt anmärkningsvärt med tanke på att den sedan den 1 april i år dessutom är lagstiftad.
– FAR SRS har varit med och tagit fram mallen och det verkar ha blivit lite ”copy paste” bland bolagen när det gäller den här delen. Det tyder på att det varit för litet diskussion om syftet med internkontrollrapporten. Här måste vi revisorer ifrågasätta vad den ger för värdefull information till läsarna och hur vi tillsammans med bolagen kan bidra till att utveckla den.
rl