Jag har en god vän. En skattekonsult på en av de fyra stora revisionsbyråerna. Han assisterade häromdagen en kund vid förpackningen av en internetadress, en så kallad domän, i ett eget bolag för vidareförsäljning till en mediekoncern för ett åttasiffrigt belopp på den högre delen av skalan.
Att domäner säljs för höga belopp är i och för sig anmärkningsvärt. Men när ett ynka litet ord på fem bokstäver som råkar följas av ”.se” får ett eget aktiebolag, ja då har vi väl passerat gränsen för verklighetsförankring? Eller? Vad är det som egentligen avgör en tillgångs ”förpackningsbarhet” ?
Från ett bolagsrättsligt perspektiv torde det inte finnas några hinder för att förpacka mer eller mindre udda tillgångar. De aktiebolagsrättsliga riktlinjerna är begränsade till att verksamhetens föremål ska anges i bolagsordningen och där vara bestämd till sin art. Verksamhetens syfte, som i praktiken kan vara vad som helst inom lagens gränser, ska vara att bereda aktieägarna vinst om inget annat framgår av bolagsordningen.
Vad gäller de skattemässiga avvägningarna gäller endast att verksamheten ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och varaktigt. Inga hinder här heller alltså.
Beträffande själva överlåtelsen från privatperson till eget bolag/dotterbolag ska denna göras till ett värde som inte överstiger marknadsvärdet. Vid en reguljär ”förpackning” sker överlåtelsen oftast till underpris, så marknadsvärdet torde inte spela någon roll i detta sammanhang. Däremot är det viktigt att samtliga andelar i företaget är kvalificerade.
Överlåts tillgången från ett bolag till ett annat gäller att det ska finnas koncernbidragsrätt mellan bolagen. Saknas sådan måste minst en hel verksamhetsgren överlåtas, det vill säga en sådan del av rörelsen som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.
I övrigt torde endast fantasin sätta gränser för vad kunden kan förpacka inför en vidareförsäljning. Ett frimärke? Ett patent? Ett manus? Ett salongsmöblemang från tsartiden?
Frågor som rör förpackning och strukturering är ju allt som oftast på tapeten. När ett företag, litet eller stort, förvärvar eller säljer tillgångar och verksamheter är givetvis skattekostnaden en stor fråga. Ibland går media in och förstorar upp eller förvränger saken, ibland förlöper skattemässiga överväganden i det tysta från början till slut. Kring de riktigt stora affärerna ligger ofta ett skimmer av mystik som ger upphov till gissningar och spekulationer.
Ett av de mest intressanta företagsförvärven i svensk nutidshistoria måste vara Ebays förvärv av Skype, den svenskdanska pionjären för röstsamtal över internet. Skrönan gör gällande att Ebay, i samma stund som köpet av Skype blev klart i slutet av 2005, insåg att man förköpt sig och att man betalt ett avsevärt högre pris (19 miljarder svenska kronor) än vad som var motiverat. Eftersom koncernen vid detta tillfälle fortfarande arbetade med att finslipa den skattemässiga förvärvsstrukturen, blev den naturliga frågan då i vilken jurisdiktion man skulle placera Skype?
Ursprungligen hade tanken varit att placera Skype i ett lågskatteland. Men om det var så att en nedskrivning skulle göras, ja då borde man väl i stället placera Skype i ett högskatteland för att dra nytta av det höga skattemässiga avdrag som skulle bli följden av en nedskrivning i en jurisdiktion med hög skattesats?
Samtidigt diskuterades marknadens reaktioner på denna placering. Hur skulle börskursen påverkas genom ett så uppenbart medgivande av en felinvestering genom valet av ”fel” jurisdiktion för inkorporering av förvärvet?
Enligt skrönan vann till slut börskursen över nyttan av ett skattemässigt avdrag, och Skype placerades i en jurisdiktion med låg skattesats. Och cirka 18 månader senare skrevs värdet ned med 6 miljarder.
Nåväl, det finns värre saker i livet än att skriva ned tillgångar med 6 miljarder.
Det är jag säker på.
Det har jag hört.
Jag tänker på den där byggjobbaren i Alaska som rasade ett par hundra meter från en byggställning och fastnade med baken i en gran. Mitt i prick så att säga. Satt där och dinglade till dess att någon kom förbi och sågade ner honom. Jag brukar tänka på den killen när jag har en tung dag och i jämförelse bleknar de flesta bekymmer man kan ha.
Till och med en nedskrivning om sex miljarder.
Jenny Rydhström är skattespecialist hos Ernst & Young och är detta nummers representant för FAR SRS skattesektion.