Gruppen politiker ligger sämst till av de ”minoriteter” som är underrepresenterade i börsbolagens styrelser.
– Sämre än kvinnor och invandrare, jag trodde inte att det var möjligt, säger Ulf Adelsohn, före detta landshövding i Stockholm och numera styrelseproffs.
Han är ett undantag. Färre än vart tionde större bolag på Stockholmsbörsen har en styrelseledamot som valts in på grund av sin politiska kompetens, enligt en undersökning som PricewaterhouseCoopers gjort på uppdrag av Almi. Bland de medelstora börsbolagen var andelen 7 procent och bland de minsta 5 procent. Kort sagt, ju mindre bolag desto färre politiker i styrelsen. Slående få tycker Eva Lagbo Bergqvist, partner och verksam inom Komrev vid PricewaterhouseCoopers:
– Politiker sitter i den kommunala sektorns bolagsstyrelser och har erfarenhet som borde tillvaratas i näringslivets styrelserum i större utsträckning än i dag, säger hon.
Ulf Adelsohn håller med. En politiker är ”den billigaste konsult man kan få tag på”, men det råder näst intill vattentäta skott mellan näringslivet och politiken, säger han och lägger en stor del av ansvaret på näringslivet.
– I Svenskt Näringsliv, där jag själv suttit i styrelsen, pratar man om hur viktigt det är att få politiker att förstå näringslivets villkor, vad vore rimligare än att ta in politiker i styrelserna, säger han.
Ulf Adelsohn sitter i dag i sju styrelser, bland annat i statliga SJ:s styrelse.
– De statliga bolagen har varit bättre på att tillvarata näringslivets kompetens, men näringslivet tar inte vara på den statliga kompetensen, säger han.
rl