Innehåll

Balans nr 11 2009

Noteringar: Brister i storbolagens hållbarhetsredovisningar

Flera av Sveriges största företag brister i sin hållbarhetsredovisning. Det visar en undersökning från konsultföretaget Ethos International som har jämfört de statliga bolagen med företagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.

Hållbarhetsredovisningen är en frivillig del av företagens årsredovisning, men för statliga bolag har regeringen från och med i år ställt kravet att de ska upprätta en hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative, GRI. Ethos International, som hjälper till med bland annat hållbarhetsredovisning, har tittat på hur de statliga bolagen levt upp till kravet. Av 52 statliga företag har 39 upprättat hållbarhetsredovisning enligt GRI. Motsvarande siffra för de 55 bolagen på Large Cap-listan är 17 stycken.

Sammantaget är det 56 av totalt 107 granskade företag som redovisar sitt hållbarhetsarbete enligt GRI. Övriga hade hållbarhetsredovisningar enligt andra standarder. Bara ett tiotal bolag hade ingen som helst hållbarhetsredovisning. I sin rapport tittar Ethos närmare på de 56 som redovisat enligt GRI och det visar sig att redovisningen innehåller brister.

30 procent av hållbarhetsredovisningarna har inte granskats av tredje part och 25 procent av företagen redovisar inte hur mätdata har tagits fram. Endast sju procent av företagen jämför data med externa referenser.

Sammantaget visar rapporten att 75 procent av hållbarhetsredovisningarna är inkompletta medan bara 25 procent är kompletta i den mening att de redovisar hur mätdata har tagits fram.

– Att flera företag uppvisar brister är egentligen inte så konstigt, då många rapporterar för första gången, säger Anna Lindstedt, vd på Ethos International.

GRI ställer inte krav på att hållbarhetsredovisningen ska vara granskad av tredje part, men Anna Lindstedt tycker att bestyrkandet har ett mervärde.

– Det är en trovärdighetsfråga för företagen. Men den stora fördelen med att redovisa enligt GRI är att det ger jämförbarhet mellan företag och även mellan branscher, på samma sätt som sifferdelen i årsredovisningen.

Hållbarhetsredovisningen, tillsammans med bolagsstyrningsrapporten och internkontrollrapporten, hör till årsredovisningens nya delar. Enligt en undersökning (se Balans nr 10/2009) gjord av auktoriserade revisorn Anna-Clara af Ekenstam är hållbarhetsredovisningen den av de tre som väcker mest intresse hos aktieägarna, trots att det är den enda av de nya delarna i årsredovisningen som är frivillig.

rl

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...