Svenska koncerner kan behöva se över sina bolagsstrukturer för att kunna behålla de skatteavdragsmöjligheter som de har i dag. Det blir en möjlig effekt om föreslagna nya regler om koncernbidrag träder i kraft.

Vid ett seminarium hos juridiska institutionen vid Stockholms universitet i slutet av oktober möttes jurister med olika infallsvinklar för att belysa konsekvenserna om ett nytt lagförslag om så kallade koncernavdrag omsätts i verklighet. En av paneldeltagarna var Jesper Barenfeld, skattejurist på Volvo AB.

– Det kan bli väldigt viktigt hur man bedriver verksamheten i Sverige, så att en inkomst, till exempel en royalty från utlandet, kommer till rätt bolag i Sverige, nämnde Jesper Barenfeld, som ett exempel på tänkbara följdproblem hos de stora svenska koncernerna.

Som Balans berättade i nr 11/2009 har finansdepartementet skrivit ett lagförslag som under snäva villkor tillåter koncernavdrag i svenska moderbolag för förluster uppkomna utomlands. Som konsekvens begränsas rätten till skatteavdrag för internt svenska koncernbidrag, till ett belopp som motsvarar det givande bolagets vinst. Avdrag medges därmed inte för underskott.

– Kombinationen av krav gör det praktiskt omöjligt att utnyttja koncernavdraget. Vikten av att bevara koncernbidragsmöjligheterna inom Sverige blir därmed viktigare i praktiken än villkoren för koncernavdraget.

Jesper Barenfeld bedömde sammantaget att de föreslagna reglerna skulle medföra en rad begränsningar och oavsiktliga komplikationer i svenska koncerners verksamhet. Det gäller punkter som avräkningen av skatter betalda i utlandet, hur skatter får hanteras inför avyttringar samt nödvändigheten att precis förutse skattepliktiga resultat under den tidspressade planeringen av årets koncernbidrag.

– Det kan exempelvis bli nödvändigt att avvakta med en bolagsförsäljning för att inte riskera att avdrag för förluster som rätteligen tillhör den kvarstående delen av koncernen går om intet, säger Jesper Barenfeld.

Remisstiden för förslaget gick ut 16 november.

ak