Innehåll

Balans nr 4 2009

Debatt: Förtroendevalda revisorer förutsättning för hög kvalitet

Anita Lundgren om kommunal revision:

Anita Lundgren utvecklar här sina kommentarer kring den undersökning som Öhrlings PricewaterhouseCoopers/Komrev utfört om kommunal revision. Hon skriver biand annat att den kommunala revisionen generellt sett håller en hög kvalitet.

I Balans nr 1/2009 kommenteras en undersökning som Öhrlings PricewaterhouseCoopers utfört och som bland annat visar att medborgarna vill ha en tuffare granskning av den kommunala verksamheten och räkenskaperna. Undersökningen visar också att kommunerna relativt sett satsar mindre på granskning av sin verksamhet jämfört med vad privata företag gör. Huvudparten av kommuninvånarna anser att den kommunala verksamheten och räkenskaperna borde granskas av en utbildad revisor samtidigt som de flesta också är nöjda med nuvarande ordning med förtroendevalda revisorer som ytterst ansvariga för granskningen. Artikeln innehåller ett sakfel och citat av undertecknad som ger en ofullständig bild av min åsikt om nuvarande ordning med förtroendevalda revisorer.

I artikeln står det att de förtroendevalda revisorerna har rätt att utnyttja ett sakkunnigt biträde, som i de flesta fall är yrkesrevisorer, men även andra experter kan förekomma. Enligt kommunallagen skall ett sakkunnigt biträde anlitas. Lagen kräver också att de förtroendevalda revisorerna bifogar de sakkunnigas rapporter i den årliga revisionsberättelsen till kommun- respektive landstingsfullmäktige och de kan inte ändra de sakkunnigas rapporter.

Det bör i det sammanhanget noteras att branschen genom föreningen Skyrev (Sveriges kommunala yrkesrevisorer) har tagit ett ansvar för utvecklingen av god sed inom den kommunala yrkesrevisionen. Huvudparten av landets yrkesrevisorer som arbetar med kommunal revision är medlemmar i Skyrev. De flesta av medlemmarna är anställda i de kommuner och landsting som har egna revisionskontor eller i de ledande revisionsbyråerna. Föreningen har ett certifieringsförfarande som när det gäller utbildning och praktik ställer motsvarande krav på yrkesrevisorerna i den kommunala revisionen som de som ställs på kvalificerade revisorer i näringslivet.

Jag anser, precis som det står i artikeln, att den kommunala verksamheten bör granskas av välutbildade yrkesrevisorer. Ett viktigt tillägg är att det ska ske inom ramen för nuvarande ordning och i fortsatt samverkan mellan yrkesrevisorerna och de förtroendevalda revisorerna. Under den senaste tioårsperioden har den kommunala revisionen ofta debatterats och utretts. Kritiker har påstått att kvaliteten på revisionsinsatsen skulle vara sämre än den som utförs i näringslivet och att de förtroendevalda revisorerna genom sin politiska förankring har sämre förutsättningar för att kunna agera oberoende. Precis som i näringslivet utförs bra och mindre bra revisionsarbete även i kommunerna men, att som kritikerna till nuvarande ordning gör, dra slutsatsen att den kommunala revisionen har sämre kvalitet eller har sämre förutsättningar att agera med ett oberoende jämfört med revisionen i näringslivet, är enligt min uppfattning fel.

De förtroendevalda revisorerna är ett demokratiskt kontrollinstrument. Den svenska ordningen med förtroendevalda revisorer är unik och utgör en viktig del av det kommunala självstyret. Enligt min uppfattning är ordningen också en garanti för en effektiv revision med hög kvalitet i den kommunala sektorn. De förtroendevalda revisorernas kännedom och kunskap om den egna kommunala organisationen och verksamheten i kombination med yrkesrevisorernas specialistkompetens är en oslagbar kombination som vi bör värna om. Systemet bidrar till en hög kvalitet vid granskningen av såväl verksamheten som räkenskaperna samtidigt som förutsättningarna för att agera med ett oberoende kanske till och med är större inom den kommunala revisionen än i vissa fall inom näringslivet.

Min uppfattning är att den kommunala revisionen med nuvarande system generellt sett håller en hög kvalitet och agerar med stor integritet och oberoende. Jag anser också att samarbetet mellan förtroendevalda revisorer och yrkesrevisorer är en garanti för en fortsatt positiv utveckling av den kommunala revisionen.

Kommentarerna från Starevs representanter baseras på ett antal missuppfattningar om undersökningen och mina uttalanden som uppenbarligen inte kommit till uttryck på ett tydligt sätt i Balans nr 1/2009. Dessutom är det så att jag i grund och botten delar dessa författares åsikter och ståndpunkter om den kommunala revisionen.

Anita Lundgren är certifierad kommunal revisor och medlem i Skyrev.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...