Innehåll

Balans nr 5 2009

Skatt: Är de nya reglerna om beskattning av personaloptioner oförenliga med EG-rätten?

Från och med inkomståret 2009 gäller nya regler för beskattning av personaloptioner i Sverige. Den tidigare så kallade exitskatten, avskattning av optioner som varit möjliga att utnyttja i samband med att den skattskyldige upphörde att vara bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, har tagits bort. Regeln ansågs oförenlig med EG-rättens regler om fri rörlighet för arbetstagare och den fria etableringsrätten. Numer gäller huvudregeln för alla, det vill säga även i förhållande till stater utanför EES. Beskattning ska ske i samband med att optionerna utnyttjas. Detta får naturligtvis konsekvenser i Sverige i de fall den skattskyldige bott här och är utflyttad när optioner utnyttjas, men även för personer som flyttar till Sverige och utnyttjar optioner som helt eller delvis beskattas även i det land de tidigare bodde i.

Jag har i denna krönika valt att belysa ett typexempel. Det handlar om våra interna svenska regler om att inkomst som intjänats utomlands av person som är obegränsat skattskyldig här i vissa fall kan undantas från beskattning i Sverige. I sådana fall ska arbetet utomlands varat under en period av minst sex månader eller ett år och inkomsten beskattas i utlandet eller är skattebefriad där på grund av det landets interna rätt eller proceduravtal (den så kallade sexmånaders- och ettårsregeln).

Skatteverket har nämligen i ett ställningstagande (Dnr 131218739-09/111 från 23 februari 2009) uttalat att sexmånaders- och ettårsregeln bör kunna tillämpas för i Sverige obegränsat skattskyldiga personer när de utnyttjar optioner och förmånen beskattats i verksamhetslandet eller undantagits från beskattning där med stöd av ettårsregeln. Detta är gott och väl och stämmer överens med vad som uttalats i förarbetena till den nya lagen (prop. 2007/08:152 s. 28). Men eftersom den nämnda regeln endast gäller för personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige finns det situationer då personer som omfattas av de svenska reglerna om förmånsbeskattning av personaloptioner vid utnyttjandet kommer i ett sämre läge – nämligen de som under kvalifikationstiden (tiden mellan tilldelning av optioner och den tidpunkt då optionerna kan utnyttjas) var begränsat skattskyldiga i Sverige (inte skatterättsligt bosatta här).

Ett exempel: en tysk flyttar till Sverige 1 januari 2009 för att arbeta här i tre år. Han har personaloptioner som tilldelades 30 juni 2007 och dessa kan utnyttjas 30 juni 2010 – vilket han också gör. Eftersom han vid utnyttjandet är skatterättsligt bosatt och arbetar i Sverige blir förmånen beskattad här fullt ut. Tyskland kommer att beskatta den del som kan anses hänförlig till den tid då personen var bosatt och arbetade i Tyskland, det vill säga halva förmånen. Sverige kommer att medge avräkning för den skatt som påförs i Tyskland vilket innebär att individen förmodligen kommer att vidkännas den svenska högsta marginalskatten på optionsförmånen, i vart fall omkring 50 procent effektiv skatt.

Samtidigt flyttar en svensk tillbaka till Sverige efter att ha bott och arbetat i Tyskland under tre år. Han tilldelades också personaloptioner 30 juni 2007 från samma optionsprogram, de arbetar på samma företag. När optionerna utnyttjas 30 juni 2010 har Sverige anspråk på att beskatta hela förmånen eftersom personen under perioden i Tyskland ansågs som skatterättsligt bosatt (obegränsat skattskyldig) i Sverige. Den svenska sexmånadersregeln är tillämplig vilket innebär att Sverige kommer att undanta halva förmånen från beskattning i Sverige då denna anses intjänad under den tid då personen var bosatt och arbetade i Tyskland. Tyskland kommer att beskatta förmånen till den del den anses intjänad i Tyskland, det vill säga 50 procent.

Trots att förmånen till hälften intjänats i Tyskland i bägge fallen kommer Sverige i det första fallet att beskatta optionsförmånen fullt ut, men i det andra fallet beskattas bara halva.

Effekten av dessa regler blir att Sverige kommer att beskatta en individ som flyttar hit från ett annat land, för att arbeta tillfälligt eller tills vidare, hårdare än en i Sverige skatterättsligt bosatt person som arbetat utomlands och åtnjutit skattefrihet för sin utlandsrelaterade inkomst. Man undrar om inte detta kan likställas med diskriminering under EG-rättens regler om fri rörlighet för arbetstagare och den fria etableringsrätten? EG-domstolen har bland annat i ett mål rörande en situation som liknar vår SINK (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta) uttalat att bestämmelsen om likabehandling inte endast förbjuder öppen diskriminering på grundval av nationalitet, utan även varje form av dold diskriminering som genom tillämpning av andra kriterier faktiskt leder till samma resultat (Geritse; c 234/01). Denna formulering har återkommit i ett flertal mål. EG-domstolen kanske skulle vara intresserad av att titta på frågan?

Ann Strömbäck är skattespecialist hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Representanter för FAR SRS skattesektion skriver i varje nummer av Balans under denna vinjett.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...