En majoritet av styrelseledamöterna i svenska storföretag tycker att deras ersättning är för låg i förhållande till ansvaret. Det framkommer i en undersökning som gjorts av styrelseutvärderingföretaget Boardment.

– Finanskrisen har satt fokus på styrelsernas ansvar och vi ville se hur styrelsearbetet påverkas av det, till exempel vilka arbetsområden som man fokuserar på och hur ledamöterna ser på sin ersättningsnivå, säger Kjell Berglund, partner i Boardment.

Enkäten som har besvarats av 46 styrelseledamöter i statliga och privata bolag, ger belägg för att ledamöterna upplever att kraven har ökat snabbare än ersättningarna. 48 procent av de tillfrågade tycker att ersättningen är för låg i förhållande till arbetsinsatsen. Hela 57 procent tycker att den är för låg i förhållande till ansvaret.

– De flesta är ambitiösa och skulle vilja lägga ner mer tid än det finns utrymme att göra utifrån dagens förutsättningar. Frustrationen i finanskrisen är att framtidsfrågorna och strategiarbetet blivit lidande när riskerna ökar och mer tid måste läggas på kontrollfrågor, säger Kjell Berglund.

Kassaflöde, likviditet, finansieringsfrågor samt balansräkningens kvalitet är exempel på kontrollfrågor som tar ledamöternas tid på bekostnad av det mer långsiktiga arbetet med utvecklingen av företaget.

Enligt undersökningen verkar de statliga bolagen inte vara lika krismedvetna som de privata. Däremot har de varit föredömliga när det gäller att rekrytera unga, kompetenta kvinnor till sina styrelser.

– Det börjar ge utslag i statistiken där vi kan konstatera att kvinnor blir duktigare på att värdera sin kompetens och ta betalt för den, säger Fredrik Lundstedt, även han partner i Boardment.

Fortfarande finns ett könslönegap på hela arbetsmarknaden, som innebär att kvinnliga styrelseledamöter tenderar att vara mer nöjda än manliga med ersättningsnivån för styrelsearbetet. Men den generella bilden är att styrelseledamöterna känner sig undervärderade.

– Jag tycker att man kan fundera på balansen mellan styrelsens ersättning och vd-lönerna. Historiskt rundade man av en framgångsrik karriär med att ta styrelseuppdrag och på det viset ”ge tillbaka till samhället”, men den tiden är snart förbi, tror Kjell Berglund.

balans89_09_s15