Balans nr 8/9 2009

Debatt: Börsen är van att hantera skillnaden mellan normgivning och tillsyn

Magnus Billing och Annika von Haartman svarar Göran Arnell och Claes Janzon:

Magnus Billing, chefsjurist NASDAQ OMX i Europa, och Annika von Haartman, övervakningschef för NASDAQ OMX nordiska börser, svarar Göran Arnell och Claes Janzon att det är viktigt att upprätthålla skillnaden mellan normgivning och tillsyn.

Göran Arnell och Claes Janzon menade i ett debattinlägg i Balans nr 5/2009 att det är ”olyckligt om börsen medverkar till att skapa särsvenska lösningar ...”. Börsen delar den uppfattningen. Det är bland annat därför som börsen gjort en framställan till finansdepartmentet om en lagändring, så att de reglerade marknaderna – inklusive NASDAQ OMX Stockholm (”börsen”) – inte längre ska ansvara för redovisningstillsynen av noterade bolag.

Genom att blicka ut över Europa kan konstateras att den svenska implementeringen av Öppenhetsdirektivets och MiFID:s (Markets in Financial Instruments Directive) regler om vem som ska utöva redovisningstillsynen inte är i överensstämmelse med hur motsvarande regler tillämpas inom övriga Europa. Sverige är unikt när det gäller hur redovisningstillsynen hanteras. Att Sverige har valt en struktur som skiljer sig markant från hur övriga länder inom EU hanterar redovisningstillsynen är till nackdel för den svenska finansiella marknaden ur flera perspektiv, och det skapar en konkurrensnackdel som inte är önskvärd.

I dag och inom överskådlig framtid kommer börsen att fortsätta ansvara för redovisningstillsynen. Så länge börsen har detta ansvar kommer kvaliteten på tillsynen såväl som hanteringen av marknadsövervakningen att vara av högsta prioritet. En viktig aspekt för att uppnå god kvalitet är att skilja mellan just normgivning och tillsyn. Börsen är van att hantera denna skiljelinje i andra delar av sin marknadsövervakning. Oavsett hur tillsynen struktureras kommer rågången mellan normgivning och tillsyn alltid att vara aktuell. Börsen kan självfallet alltid förbättra sig – så även inom detta område – och som ett led i detta eftersträvar vi en nära dialog mellan berörda parter på området, som bland andra Finansinpektionen, FAR SRS och NGM.

Avslutningsvis ska sägas att börsen inte har tagit ställning till hur den framtida tillsynens struktur ska utformas. Börsen delar i stället Göran Arnells och Claes Janzons uppfattning att det är en fråga som nogsamt bör diskuteras mellan berörda parter med det övergripande syftet att stärka den svenska finansmarknadens konkurrenskraft och förtroende. Börsen kan bidra väsentligt i en sådan diskussion.

Magnus Billing är chefsjurist hos NASDAQ OMX i Europa och Annika von Haartman är övervakningschef förNASDAQ OMX nordiska börser.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...