Balans nr 1 2010

Framtid: Framtidsyrke i historisk belysning

Revisorsprofessionen har sedan starten varit en framtidsbransch som vuxit i takt med den ekonomiska utvecklingen. Ingenting tyder på att efterfrågan på revisorer kommer att minska trots att revisionsplikten troligen kommer att slopas för mindre företag. Det menar Eva Wallerstedt som skrivit en bok om den svenska revisorsprofessionens utveckling.

En ständigt expanderande bransch som tar ett steg framåt när andra kraschar och som i hög grad själv har satt den höga standarden för sin yrkesutövning. Det är en ganska positiv bild som förmedlas i Eva Wallerstedts bok ”Revisorsbranschen i Sverige under hundra år” (SNS Förlag, 2009).

Egentligen skriver hon om mer än 100 år, från mitten av 1800-talet fram till i dag. Med andra ord från industrialisering till globalisering. Revisorsyrket växte fram i takt med att aktiebolagsformen ökade explosionsartat runt förra sekelskiftet. 1899 bildades den första yrkesföreningen för revisorer av Edvard Wavrinsky:

– Han var en riktig eldsjäl – det fanns ju inga yrkesrevisorer på den tiden utan de flesta som gick med i föreningen hade andra yrken också, som bokhållare eller bankkamrer.

Edvard Wavrinsky var även riksdagsman och väckte i dåtidens riksdagsdebatt frågan om att det borde utses statligt legitimerade revisorer. Den springande punkten var revisorns oberoende, men tiden var ännu inte mogen.

– Under arbetet med boken har jag kommit fram till att oberoendet är någonting som revisorerna själva jobbat väldigt mycket för. I början av 1910-talet sa till exempel lagrådet att det här med att kräva oberoende revisorer var att gå för långt.

Men de första revisorerna hade inte bara samhällsnyttan för ögonen.

– Man såg det här som en möjlighet att göra karriär också. Edvard Wavrinsky hade varit i England och sett hur den relativt nya yrkesgruppen hade berikat sig och nu ville han kopiera konceptet i Sverige.

Slog ner som en bomb ...

Eva Wallerstedt talar om ”kritiska händelser” som varit avgörande för professionens utveckling. Viktigast är kanske Kreugerkraschen, som ägnas ett helt kapitel. Nyheten om Ivar Kreugers självmord i Paris i mars 1932 slog ned som en bomb, men de bakomliggande oegentligheterna som sedan rullades upp var nog ändå inte en fullkomlig överraskning. Oskar Sillén, som 1923 grundade Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), hade redan tio år tidigare på uppdrag av Svenska Handelsbanken gjort en utredning om ”Tändstickstrustens” finansiella ställning. Oskar Sillén konstaterade att kombinationen snårig redovisning, osäkra valutaförhållanden och, inte minst, ett ägande som var utspritt på många bolag gjorde det svårt att göra en ”slutgiltig bedömning” av ”Sveriges största spekulationsföretag”. Samtidigt skriver han att inga ”nämnbart graverande omständigheter under utredningens förlopp framkommit”.

– En intressant sak med Kreugerkraschen är att Anton Wendler, som var Kreugerföretagens revisor, var auktoriserad revisor och medlem av far. Man hade kunnat tro att det skulle ha blivit badwill för de auktoriserade revisorerna, men tvärtom ledde Kreugerkraschen till att samhället och alla intressenterna insåg vikten av välutbildade och oberoende revisorer.

... och gav yrket ett uppsving

Yrket växte också i popularitet under 1930-talet, berättar Eva Wallerstedt. Men det var ingen spikrak karriär som väntade: antagningskraven till Handelshögskolan var hårda, det var svårt att få praktik – det fanns ju nästan inga revisionsbyråer vid den här tiden.

Kreugerkraschen öppnade dock en ny era. För att säkra sitt oberoende bröt sig Oskar Sillén loss från ab Industribyrån, som ägdes av Industriförbundet, och bildade tillsammans med tre kollegor byrån STEO.

– Kreugerkraschen ledde till att revisorsbranschen flyttade fram sina positioner. 1944 års aktiebolagslag, som stadgar att börsbolag ska granskas av auktoriserade revisorer, var också en direkt konsekvens av Kreugerkraschen. Det var också en framgång att titlarna auktoriserad revisor och godkänd granskningsman därefter blev förbehållna de revisorer som auktoriserats eller godkänts av en handelskammare.

Nästa brytpunkt för branschen var på 1970-talet när staten tog över ansvaret för professionen. Fram till dess hade den skötts av handelskamrarna, som samordnades i Centrala revisorsnämnden. Men klagomål hade förekommit bland annat om att kraven var olika i olika län. Dessutom, menar Eva Wallerstedt, var det förmodligen ett ”politiskt läge” att öka statens kontroll och tillsyn över legitimeringen.

I slutet av 1970-talet kom Brottsförebyggande rådet, BRÅ, med en utredning om hur man skulle bekämpa ekonomisk brottslighet. Enligt den numera klassiska utredningen förekom merparten av den ekonomiska brottsligheten i små och medelstora företag. Detta blev upptakten till att Sverige 1983 införde den omfattande revisionsplikt som nu håller på att avskaffas.

– Du kan ju tänka dig vad det betydde för revisorerna och byråerna. De växte enormt och man kan säga att lagstiftaren åter stärkte kårens ställning, säger Eva Wallerstedt.

De eviga frågorna

1973 publicerade far en framtidsutredning. Mycket av det som står där kunde vara saxat ur det gångna årets Balans: oberoendefrågan, undermålig utbildning, rekryteringen av framtidens medarbetare och så vidare. Eva Wallerstedt menar att detta är så kallade eviga frågor. För henne är det särskilt två frågor som har varit ständigt aktuella: oberoende och utbildning.

Tror du att de kommer att vara lika viktiga under de kommande 100 åren?

– Ja, oberoendefrågan tror jag alltid kommer att stå i fokus. Det finns ingen utomstående som har så god inblick i ett företags interna liv som en revisor. Därför är de så lämpliga som konsulter, men det innebär också ett dilemma som revisorn måste klara av att hantera.

Rakel Lennartsson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...