Innehåll

Balans nr 10 2010

Inblick: Varför är revisorerna så tysta?

Redovisningsdebatten har tystnat. Under fem år som ledamot i juryn för Carl Henrik Witts pris för bästa artikel i Balans, kan jag konstatera att utredande artiklar som behandlar redovisningsproblem i börsbolag är en bristvara. Det är svårbegripligt, eftersom behovet av att diskutera redovisningsproblem i börsbolagen aldrig varit större.

Ta redovisningen av goodwill som exempel. Under två år med katastrofal affärsutveckling har nedskrivningarna av goodwill varit försumbara. Detta har slagits fast av Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson, som i god Balansanda kartlagt utvecklingen i samtliga börsbolag de tre senaste åren.

Eller ta redovisningen av immateriella tillgångar i samband med företagsförvärv. Den varierar stort i börsbolagen, vilket samma duo slagit fast. Det tyder på att få har en klar bild av vad redovisningen bör beskriva eller varför dessa poster redovisas över huvud taget. Eftersom posterna skrivs av blir detta extra allvarligt på grund av den löpande resultateffekten.

Lika uppseendeväckande är den sammanslagning som görs av goodwill i nyköpta och gamla dotterbolag, vilket resulterar i att resultat i de ”gamla” dotterbolagen med låga goodwillvärden får kompensera nedskrivningsbehov i de nyköpta bolagen. Detta ämne behandlades senast av professor emeritus Sven-Erik Johansson i en kritisk artikel för tre år sedan. Sedan dess har ingen berört ämnet, trots rekordstora företagsförvärv.

Även redovisningen av avvecklade verksamheter varierar stort. Det har jag själv kunnat slå fast i mina utredningar av börsbolagen. I två företag har en vanlig nedläggning av en fabrik redovisats som avvecklad. I ytterligare ett bolag redovisas köp och försäljningar av franchisetagares butiker som avvecklad verksamhet. Som parallell kan nämnas att H&M lägger ner ett femtiotal butiker varje år, i rörelseresultatet. Ytterligare ett bolag har i tre års tid redovisat ett förlustbringande dotterbolag som avvecklat, eftersom syftet var att sälja det. Synd bara att ingen hittills velat köpa det.

Marginella nedskrivningar av fastighetsbolagens förvaltningsfastigheter är en annan uppseendeväckande trend under den senaste krisen. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom 70–80 procent av fastighetsbolagens resultat bestod av uppskrivningar under de goda åren. Kan inte fastigheter falla i värde?

Aldrig tidigare har behovet av att diskutera redovisning i börsbolag varit större. IASB:s rikhaltiga standarder lämnar fler frågor än svar, vilket också är meningen. Detaljerna är tänkta att fastställas av företagen själva, i samspel och under debatt med revisorer, placerare och andra intressenter. Med undantag av debattörerna som nämndes ovan, liksom Rolf Rundfelt och Jan Marton från Linköpings respektive Göteborgs universitet, är inslaget här i Balans av redovisningsdebatt kring börsbolagen marginellt.

Annat var det under åttio- och nittiotalet. Då var framstående revisorer som Per VA Hanner, Bo Fridman, Hans Edenhammar och många fler, stående inslag i Balans. Då var debatten livlig och givande. En positiv sidoeffekt var att universitet och högskolor hade en rikhaltig flora av artiklar att använda i undervisningen. Det finns inte i dag.

Uppskattningsvis har de fyra stora revisionsbyråerna ett hundratal IFRS-experter anställda. Merparten av arbetstiden går åt att fundera på hur olika redovisningsproblem ska hanteras. Av allt detta tankearbete kommer nästan ingenting ut till omvärlden. Redovisningsdebatten förs numera ”internt”. Samspelet sker hellre med IFRS-experter i London, än med andra aktörer i Sverige. Målet sägs vara att få en internationell harmonisering.

Jag har bevakat börsbolag i nära tjugo år, liksom deras redovisningar. Vi har en fantastisk öppenhet jämfört med de flesta andra europeiska länder, liksom utmärkta årsredovisningar och delårsrapporter. Det har vi inte fått gratis. Det har kommit genom en interaktion mellan företag, revisorer och placerare. Om vi inte har en ”svenska redovisningsdebatt kommer detta försprång att försvinna. Denna argumentation kallas dock för att förorda ”särsvenska lösningar” och är ungefär lika omtyckt som att förorda höjda importtullar.

Ingen i Sverige tjänar på att svåra och viktiga redovisningsfrågor i svenska börsbolag diskuteras i lyckta rum i London. Dessutom är det inte troligt att personer utan erfarenhet och kunnande om vare sig svenska institutionella förhållanden eller svenska börsbolag, kan komma fram till lösningar som är bättre anpassade till företagets affärsverksamhet, än vi själva. Så därför undrar jag varför deltar inte några av storbyråernas IFRS-experter i den svenska redovisningsdebatten här i Balans?

Peter Malmqvist är ordförande i Sveriges Finansanalytikers Förening (SFF).

peter.malmqvist@eqr.se

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...