Omstruktureringar av företag utgör sedan länge fullt normala och ekonomiskt betydelsefulla händelser inom näringslivet. Exemplen på olika omstruktureringar kan göras många, men de är över lag inte särskilt nya. Det är därför anmärkningsvärt att det fortfarande finns så många oklara frågor avseende skattekonsekvenserna av sådana transaktioner; såväl vad gäller inkomstskatt som mervärdesskatt. Här ska några frågor på momsområdet nämnas.
En aktuell och mycket uppmärksammad fråga är i vilken utsträckning ett bolag har avdragsrätt för ingående moms på konsultkostnader (rådgivare, mäklare, jurister med flera) i samband med att aktierna i dotterbolag säljs. Denna moms kan givetvis uppgå till mycket stora belopp.
Det problematiska med avdragsrätten i dessa fall är att en aktieförsäljning utgör en momsfri finansiell transaktion enligt momslagstiftningen och ingående moms kopplad till en sådan transaktion är inte avdragsgill. Samtidigt kan en sådan transaktion ses som en del i ett bolags hela verksamhet, och om bolaget bedriver en momspliktig verksamhet så borde följaktligen den ingående momsen vara avdragsgill. Frågan är således var gränsen mellan det avdragsgilla och inte avdragsgilla går. Rättsläget har tyvärr inte blivit särskilt mycket klarare sedan EU-domstolen i det så kallade SKF-målet nyligen uttalade att avdragsrätt för den ingående momsen föreligger om det finns ett direkt och omedelbart samband mellan kostnaderna för de aktuella tjänsterna och bolagets samlade ekonomiska verksamhet genom att de ingår som kostnadskomponenter i priset för de momspliktiga varor och tjänster som bolaget säljer. Däremot föreligger inte avdragsrätt om det kan påvisas ett direkt och omedelbart samband mellan kostnaderna för de aktuella tjänsterna och den momsfria aktieförsäljningen genom att de ingår som kostnadskomponenter i priset för aktierna. Vad betyder detta egentligen mer konkret för företagen? Det är en mycket svårbesvarad fråga.
Det som kan konstateras är att rättsläget fortfarande är mycket oklart och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Regeringsrätten har nyligen i ett mål ansett att vissa tjänster, som biträde vid förhandlingar med köparna av aktierna samt advokattjänster i samband med avtalsskrivning, var direkt och omedelbart hänförliga till avyttringen av aktierna och momsen därmed inte avdragsgill.
En annan sedan länge svårbesvarad fråga på momsområdet är i vad mån en överlåtelse av en verksamhet, eller del därav, omfattas av momsundantaget för överlåtelse av verksamhet, det vill säga om överlåtelsen är momsfri eller inte. Domstolarnas skillnader i bedömningar av olika fall är mycket svårtolkade och förutsebarheten för företagen därmed klart bristfällig.
Som ett tredje exempel från momsområdet kan nämnas frågan om så kallade corporate finance-tjänster är momspliktiga eller inte. Återigen kan konstateras att rättpraxis är mycket svårtolkad till företagens nackdel. Skatteverket har till exempel på grundval av denna praxis kommit fram till den märkliga slutsatsen att det skulle ha stor betydelse om tjänsterna avser en försäljning av ett bolag till ett färre eller större antal köpare. I det förra fallet skulle det mer vara fråga om en momspliktig tjänst och i det senare en momsfri.
Man tår ha viss förståelse för att domstolarna har svårt att fastställa gällande rätt i de situationer som har nämnts ovan. Den största orsaken till att det har blivit så komplicerat är snarast en otydlig lagstiftning på området. Lagstiftaren har därför enligt min mening ett tungt ansvar för att skapa tydligare förutsättningar för företagen.
Jesper Öberg är juris doktor samt skattejurist hos Ernst & Young och representerar i detta nummer Fars skattesektion.
jesper.oberg@se.ey.com