Allt fler företag får bidrag i någon form, både statliga och kommunala bidrag, men även EU-bidrag är allmänt förekommande. Med jämna mellanrum uppkommer frågan hur bidragen ska hanteras i momshänseende. Nedan följer ett exempel på en typisk situation:
Ett företag tillhandahåller konsulttjänster inom miljöområdet, såväl inom som utom landet. Anställd personal utgörs i allt väsentligt av personer som både tillhandahåller konsulttjänster och bedriver forskning inom miljöområdet. Forskningen är nödvändig för att upprätthålla och vidareutveckla den spetskompetens som behövs. Bidrag söks och erhålls kontinuerligt för projekt som förväntas kunna leda till framtida konsultuppdrag och ingår på så sätt som ett naturligt inslag i den bedrivna verksamheten.
Bidrag söks i allt större omfattning i form av EU-bidrag, vilket har den positiva effekten att företaget blir mer känt på den internationella arenan. De bidrag som erhålls betraktas som så kallade vederlagsfria bidrag och utgör cirka 30 procent av den totala omsättningen, som i övrigt består helt och hållet av momspliktiga konsultuppdrag.
Bolaget har dragit av momsen på samtliga kostnader utan reducering för den del som är hänförlig till bidraget.
Med vederlagsfria bidrag avses bidrag som inte anses utgöra ersättning för tillhandahållen tjänst eller försäljning av vara. Det finns med andra ord inget krav på motprestation för den som erhåller bidraget. Här kan givetvis gränsdragningsproblem uppkomma för att avgöra om bidraget utgör ett vederlagsfritt bidrag eller ska ses som ersättning för en tillhandahållen tjänst. Normalt kan en promemoria eller löpande avrapportering erhållas från bidragsmottagaren utan att en motprestation ska anses föreligga.
Vederlagsfria bidrag anses per definition inte utgöra omsättning (försäljning) i momslagens mening varför någon moms inte ska påföras. Enligt tidigare praxis påverkas inte avdragsrätten för momsen på kostnader som kan hänföras till sådana bidrag. Avdrag för ingående skatt skulle med andra ord inte reduceras utan tillgodoräknas i sin helhet oavsett om momsfritt bidrag erhållits.
Under senare år har praxis ändrats såtillvida att avdragsrätten för momsen på kostnader hänförliga till vederlagsfria bidrag kommit att ifrågasättas såväl av skattemyndigheterna som förvaltningsdomstolarna. Som motivering anförs i regel att kostnaderna är direkt hänförliga till ett bidrag som inte utgör omsättning, varför avdrag för momsen inte kan medges. Det kan ifrågasättas om lagstöd verkligen finns för ett sådant ställningstagande.
Den praxis som utvecklats under senare år bygger i allt väsentligt på det regelverk i momslagen som avser så kallad blandad verksamhet i momshänseende.
Den som har både moms-pliktig och ej momspliktig verksamhet i omsättning ska inte tillgodoräknas någon avdragsrätt för momsen till den del som är hänförlig till den momsfria omsättningen.
Ett vederlagsfritt bidrag kan per definition inte anses utgöra omsättning i momslagens mening. Därigenom kan det vederlagsfria bidraget inte i sig medföra att blandad verksamhet uppkommer.
Begränsningsregeln som gäller för avdrag för ingående moms vid blandad verksamhet är inte tillämplig. Avdrag för momsen på kostnader hänförliga till bidraget ska då medges, givetvis under förutsättning att det är frågan om förvärv hänförliga till den bedrivna verksamheten.
En begränsning av avdragsrätten skulle medföra att den som erhållit bidrag hamnar i ett sämre läge i momshänseende än den som bedriver motsvarande verksamhet och inte erhåller bidrag. Detta strider mot momsens grundläggande huvudprincip. Momsen får inte ge upphov till bristande konkurrensneutralitet.
Den rättspraxis som utvecklats i Sverige under senare år kan inte heller få något stöd utifrån en internationell jämförelse. Nästan samtliga EU-länder begränsar inte avdragsrätten på det sätt som beskrivits här. Härmed hamnar svenska företag i ett sämre konkurrensläge även ur ett internationellt perspektiv.
Avdragsbegränsningen kommer att medföra att anslaget till den forskning som bidraget avser att stödja, urholkas till den del som momsbelagda kostnader utgör nödvändiga kostnadselement. Motsvarande mindre forskning kommer således att utföras. Detta måste bidragsgivaren vara medveten om. Staten kommer med andra ord att i vissa fall lämna bidrag för visst ändamål som delvis tas tillbaka av staten genom reducerade momsavdrag.
Frågan om vederlagsfria bidrag ska reducera momsavdraget är i dagarna föremål för prövning av Regeringsrätten. Förhoppningsvis kommer ett klargörande av rättsläget med innebörd att det vederlagsfria bidraget inte i sig medför någon reducering av momsen. Därmed skulle ordningen vara återställd.
I annat fall riskerar många företag som mottagit bidrag utan att reducera momsavdraget att ha en icke oväsentlig potentiell skatterisk som ökar för varje år bidrag erhålls.
Staffan Åkerfeldt är skattekonsult på SET Revisionsbyrå och representerar i detta nummer Fars skattesektion.
staffan.akerfeldt@set-revision.se