Vad nytt kan vi vänta oss av 2010? K3-regelverket är på gång och med detta nya huvudregelverk även frågan – vad ska mitt företag välja för regelverk? Det är hög tid att läsa in sig på regelverken. Jag har många gånger indikerat vad K3-regelverket kan komma att innebära och det kommer att ligga mycket nära ”IASB:s K2”, det vill säga IFRS för SME. Vad mer har vi att se fram emot? Troligtvis kommer regeringen äntligen med propositionen om förenklade redovisningsregler. Och om lagändringarna ska kunna genomföras före valet i september så bör den komma snart. Att sedan vissa departement inte kan acceptera de radikala och önskvärda förenklingar som utredningen föreslår är ett sorgebarn. Det blir inte så stora förenklingar, det är som skräddaren i sagan – det bidde ingen vante, det blev en tummetott.

En annan intressant fråga; vad kommer att hända med lagparagraferna i årsredovisningslagen som handlar om redovisning av verkliga värden av förvaltningsfastigheter, biologiska, immateriella och materiella tillgångar? Svaren lär vi inte se under 2010 men det vore intressant att få en indikation på vart hän det lutar. Lagstiftningen har funnits sedan 1 januari 2005 men just paragraferna om värdering till verkligt värde sköts upp till att träda i kraft 1 januari 2008. Det datumet är svunnen tid – naturligtvis är ikraftträdandet uppskjutet ytterligare. Främst beroende på hur en eventuell beskattning ska ske. Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning, SamRoB, var inte klar i tid före 2008 och när den då äntligen kom hösten 2008 så fick den skarp kritik från många remissinstanser. Och nu verkar utredningen ha hamnat i stå. Vi ska dock inte misströsta – lagparagrafen kommer säkert att träda i kraft, men inte i år. Just denna lagstiftning är elegant. Enligt 4 kap. 14 f § i ÅRL får företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas enligt internationella redovisningsstandarder som avses i EU-förordningen (läs IFRS) redovisa dessa tillgångar till verkligt värde i juridisk person. När det gäller materiella tillgångar funderade jag länge. IASB tillåter att materiella anläggningstillgångar redovisas till verkliga värden men det är inte samma sak som materiella tillgångar. Sagt och gjort – källforskning krävdes. På sidan 153 i propositionen fann jag följande skrivning. ”En förutsättning för att paragrafens bestämmelser skall kunna utnyttjas är att den valda redovisningsmetoden är förenlig med god redovisningssed och att den står i överensstämmelse med principerna om överskådlighet och rättvisande bild. Hänvisningen till god redovisningssed innebär bland annat att de uttalanden som normgivande organ gör på området kan få till följd att bestämmelsernas tillämpningsområde preciseras och snävas in.” Med andra ord – årsredovisningslagen är en ramlag och är det inte tillåtet enligt, i det här fallet, IASB:s normering att redovisa annat än materiella anläggningstillgångar till verkligt värde så är det denna som gäller. Elegant lagstiftning som sagt – ger utrymme för att även andra tillgångar senare kan redovisas till verkligt värde om nu IASB kommer med nya standarder som skulle tillåta verkligt värderedovisning av exempelvis varulager, förutsatt att EU godkänner detta. Påverkan på övriga svenska företag – Absolut ingen. Skulle detta vara intressant även för de företag som inte omfattas av EU-förordningen, det vill säga lejonparten av de svenska företagen? Jag vet inte. Men vill företagen se en ändring så måste deras intresseorganisationer sannolikt lobba ordentligt. Personligen är jag inte helt övertygad om nyttan med redovisning till verkliga värden, men jag kan ha fel.

Året som har avslutats då? Nu är det bokslutstider igen för många företag. Inga direkta nyheter för de icke-noterade företagen i år. Men vissa frågor är alltid intressanta. Nedskrivningproblematiken är en sådan fråga. Ska nedskrivning ske och hur ska beloppen beräknas. Ska företagen vid beräkningen anse sig ha ett avkastningskrav på eget kapital eller inte? Debatten har förts i Balans under året. Min uppfattning är att om ett företag inte räknar med ett avkastningskrav på eget kapital så är det kanske hobbyverksamhet som företaget bedriver.

En annan fråga som alltid är aktuell är periodisering. I sämre tider finns en tendens att periodisera kostnader, stundom in absurdum. Men är det verkligen rätt? Matchningsprincipen i all ära men tillgångs- respektive skuldbegreppen är överordnade denna princip. Paragdimskiftet skedde för snart tio år sedan i Sverige men med tanke på alla frågor som jag får verkar detta inte ha slagit igenom ännu. Men förändring är precis som förenkling, inte lätt!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och ansvarig för redovisning inom FAR SRS sektion för små och medelstora företag.

caisa.drefeldt@farsrs.se