Balans nr 2 2010

Debatt: Goodwill – Ja, vad är det?

Stefan Engström kommenterar Caisa Drefeldts krönika:

Vill Caisa Drefeldt ha en icke-ifrågasättande redovisning, utan krav på företagsledningen att redovisa de fördelar man SETt med ett förvärv samt hur man värderat och därefter betalat för dessa? Det undrar Stefan Engström med anledning av Caisa Drefeldts krönika i Balans nr 12/2009.

I Balans nr 12/2009 diskuterar och filosoferar Caisa Drefeldt kring goodwill, vad det egentligen är, hur man kan översätta det till svenska och hur det på ett enklare sätt skulle kunna redovisas än vad som följer av IASB:s rekommendation IFRS 3. Enligt denna rekommendation ska förvärvaren bland annat redovisa och värdera de identifierbara förvärvade tillgångarna, de övertagna skulderna samt redovisa och värdera den goodwill som förvärvats. Denna ska i sin tur löpande genom åren undergå nedskrivningsprövning enligt IAS 36 och IAS 38.

Etymologiskt anses uttrycket kunna härledas till de protoindoeuropeiska ordstammarna ghedh och wel. ”Ghedh” hade den ursprungliga betydelsen ansluta sig till eller sluta sig samman med och som sedan kommit att bli ”Gud” och ”god” i flertalet germanska språk. ”Wel” hade betydelsen önska, längta och vilja och som på svenska blivit vilja, på engelska ”willan” och ”willa” som sedan blivit ”will”. Om inte språket hade utvecklats under de senaste årtusendena, så hade uttrycket kanske varit ghedhwel.

Caisa Drefeldt förknippar goodwill med företagsledningens dröm, önskan och förhoppning om framtida avkastning. Men att med det som utgångspunkt, kombinerat med hennes tvekan om att alla företagsöverlåtelser inte är tillräckligt genomlysta för att kunna bryta ner uppkomna övervärden i sina beståndsdelar, ifrågasätta det korrekta i att redovisa goodwill enligt IASB :s regler, förstår jag inte.

Ett företagsförvärv måste föregås av en djupgående analys av vad det är för egenskaper i form av bland annat tillgångar, nyttigheter och fördelar som finns i det förvärvade företaget, verkliga värdet på dessa och vad man själv är beredd att betala. Har man klargjort detta är det sedan inte svårt att redovisa värdet på de egenskaper som man förvärvat. Det är endast om företagsledningen inte har kontroll på vad som förvärvas och dessas verkliga värden som det kan bli svårt att efterleva kraven i IASB:s regler. Att som Caisa Drefeldt drömma om ”att pendeln svänger tillbaka” till enklare regler för de marknadsnoterade företagen är därför för mig svårt att förstå.

När det gäller IFRS för SME (alltså för små och medelstora företag som inte är marknadsnoterade) så ska goodwill redovisas på ett traditionellt sätt; alltså den del av övervärdet som uppstått vid förvärvet och som inte kan härledas till identifierbara tillgångar som man har kontroll över, ska skrivas av under den beräknade nyttjandeperioden utan att förvärvet först dissekeras i alla dess beståndsdelar. Om nyttjandeperioden ej kan fastställas så ska goodwill skrivas av under en tioårsperiod.

Att goodwill hanteras olikartat i de marknadsnoterade och icke-marknadsnoterade mindre och medelstora företagen faller sig helt naturligt. Aktierna i de sistnämnda företagen innehas normalt av en liten krets aktieägare som ofta är identisk med företagsledningen. Brister i samband med ett företagsförvärv drabbar därmed främst dem som är involverade i förvärvet och ej en ovetande aktieägarkrets.

Därtill medför kravet på avskrivningar av goodwill att posten blir försiktigt värderad och på sikt försvinner från balansräkningen, vilket kan vara fördelaktigt i företag som främst är hänvisade till kreditmarknaden för sin kapitalförsörjning.

Det är bara tio år sedan vi hade IT-krisen, där ett litet företag som gjorde hemsidor kunde köpas upp för fantasisummor. Hade IASB:s regler funnits då hade säkerligen många affärer inte blivit av eller också blivit av men med en mer adekvat köpeskilling.

Så jag förstår verkligen inte vad Caisa Drefeldt drömmer om. Tillbaka till en svunnen tid och en icke-ifrågasättande redovisning som inte ställer krav på företagsledningen att redovisa de fördelar man SETt med förvärvet och hur man också värderat och därefter betalat för dessa? I så fall bereder man väg för nya ” bubblor” i likhet med vad vi upplevde för tio respektive tjugo år sedan. Reglerna kring goodwill i de marknadsnoterade företagen strävar efter att öka informationsvärdet för de aktieägare som satsat sitt kapital i något som man hoppas ska generera avkastning. Därför är det viktigt att inte en stor del av den köpeskilling som erlagts vid ett företagsförvärv, redovisas som något så ogreppbart som ”goodwill” utan att närmare definieras. Låt sedan vara att IASB:s regler hade kunnat formuleras tydligare för att inte riskera att missförstås och därmed medföra olikartad redovisning av samma fenomen i olika företag.

Auktoriserad revisor Stefan Engström är verksam vid Auditor Revisionsbyrå.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...