Regeringen och de svenska myndigheterna är generellt sett dåliga på att göra konsekvensutredningar av nya regler med hänsyn till företagens administrativa kostnader. Det konstaterar Regel rådet i sin första årsrapport till näringsminister Maud Olofsson.

Regelrådet etablerades som ett led i regeringens satsning att minska regelbördan för företagen med 25 procent under mandatperioden. Konkret går uppdraget ut på att granska nya lagförslag med hänsyn till vilka administrativa kostnader som förslagen kan förväntas medföra för företagen.

Många författningsförslag remitteras över huvud taget inte till Regelrådet. Bland de förslag som har remitterats finns det stora brister i den konsekvensutredning som måste bifogas varje författningstext; det rör sig om propositioner, lagrådsremisser, förslag till regeringsförordning, promemoria från regeringskansliet, Ds, SOU eller förslag till myndighetsföreskrifter.

Regelrådet har valt att yttra sig om 222 av totalt 411 författningsförslag som kommit in under det gångna året (enligt Regelrådets egen undersökning borde antalet ha varit större). I 54 procent av fallen har Regelrådet funnit att konsekvensutredningarna varit bristfälliga och i 43 procent har Regelrådet avstyrkt förslagen. Trots uppenbara brister leder ett avstyrkande från Regelrådet sällan till att förslaget omarbetas.

– Resultatet kan förefalla nedslående men visar samtidigt på en stor förbättringspotential. Regelrådet tycker sig se en viss förbättring av konsekvensutredningarna till de förslag som remitterats i slutet av året. Vår övertygelse är att rådets yttranden kommer att få betydelse på sikt och att departement och myndigheter nästa gång de ska göra en konsekvensutredning har tagit till sig av Regelrådets synpunkter, säger Christina Fors, kanslichef på Regelrådet.

Hon betonar att detta är ett långsiktigt arbete. Vad som händer med Regelrådet efter 2010 års slut är däremot ”en öppen fråga”.

– Vår förhoppning är att vi ska få fortsätta. Det finns mycket kvar att göra och vår rapport visar att det finns en oerhört stor förbättringspotential, säger hon.

rl

Regelrådet

Regelrådet är en fristående statlig kommitté med ett rådgivande uppdrag i förhållande till de så kallade”regelgivarna”, det vill säga regeringen och ett antal (dock inte alla) myndigheter. På kansliet arbetar tio personer. Rådet består av fyra ledamöter med lika många suppleanter.