Mitt i den kalla och snörika vintern 2009 levererade Regeringsrätten en sen ”julklapp” till cirka 200 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i bland annat riskkapitalbolag. Skatteverkets linje har varit att få tjänstebeskattning och arbetsgivaravgifter i stället för kapitalbeskattning på deras vinster på aktier. Men nu har det framställts som att faran är över och att Skatteverket har gett upp. Stämmer detta eller är det för tidigt att ropa faran över? Vad är det då ”faran” handlar om och vad är det Regeringsrätten har ”levererat”? Regeringsrätten har nyligen i två förhandsbesked prövat frågan vid vilken tidpunkt en beskattning ska ske när det gäller anställdas förvärv av aktier (den så kallade värdepappersregeln).

Värdepappersregeln säger att om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker. Det framgår dock inte vid vilken tidpunkt ett förvärv sker. Förhandsbeskedens förutsättningar var sådana att det var fråga om förvärv av aktier i anledning av tjänsten, att förvärven skedde till marknadspris och underpris samt att aktierna var behäftade med olika förfoganderättsinskränkningar.

I det ena målet (”Riskkapitalmålet”) hade de anställda, tillsammans med en utländsk riskkapitalfond, förvärvat aktier, via en nyemission, i ett holdingbolag till det verksamhetsbolag där de var anställda. De anställda hade såsom aktieägare rätt att rösta och rätt till utdelning på sina aktier, men kunde inte fritt överlåta aktierna. Vidare fick de bara tillbaka investerat belopp om de slutade sin anställning och kunde också bli tvingade att återlämna viss del av aktierna till sitt anskaffningsvärde om de blev arbetsoförmögna viss tid efter påbörjad anställning. Aktierna var även pantsatta som säkerhet. Det förelåg alltså en rad inskränkningar för de anställda att förfoga över aktierna.

Regeringsrätten konstaterade att de aktuella begränsningarna i möjligheten att förfoga över aktierna inte kunde medföra att beskattningstidpunkten ändrades till ett senare datum. De anställda ansågs ha gjort ett förvärv och inte bara civilrättsligt, utan även skatterättsligt, blivit ägare till aktierna redan vid nyemissionstillfället. Konsekvensen av detta är att framtida värdetillväxt och löpande inkomster beskattas som inkomst av kapital där skattesatsen inte är obetydligt lägre jämfört med beskattning som inkomst av tjänst och tillkommande arbetsgivaravgifter. Skatteverket har meddelat att de avser att rätta sig efter Regeringsrättens slutsatser och samtidigt dra tillbaka sina processer med krav som Skatteverket uppskattar till cirka 1 miljard kronor i skatter och arbetsgivaravgifter. På ett bräde minskade direktörernas och dess arbetsgivares skattebelastning väsentligt.

Det senaste året har även börsbolagens belöningar till direktörskollektivet varit intensiv. I det andra målet som prövades kan man säga att även de, lite oväntat, fick följa med på tåget till en lindrigare beskattning. I ”Gratisaktiemålet” erhöll de anställda i ett börsbolag aktier gratis efter en intjänandeperiod. Vid utgången av perioden registrerades aktier på värdepapperskonton som då gav de anställda de rättigheter som följer av en aktie; rösträtt och rätt till utdelning. Dock var aktierna behäftade med inskränkningar under en kvalifikationstid där aktierna till exempel skulle returneras vederlagsfritt för det fall att anställningen upphörde under kvalifikationstiden. Den allmänna uppfattningen var att Skatterättsnämndens slutsats att ett förvärv inträffade först efter utgången av kvalifikationstiden, skulle fastställas av Regeringsrätten. Regeringsrätten ansåg att tidpunkten för beskattning inte kunde skjutas upp med anledning av de aktuella villkoren. Då aktierna erhölls vederlagsfritt blev aktierna föremål för tjänstebeskattning vid utgången av intjänandeperioden. All avkastning och eventuell värdeökning därefter blev således föremål för kapitalbeskattning.

Vad betyder då ovan? Regeringsrättens slutsatser får tolkas som att värdepappersregeln alltjämt gäller och att civilrättens principer för förvärv får anses råda över skatterätten. Vad finns det för framtida faror som gör att det är för tidigt att ropa faran över? De framtida farorna torde gälla alla andra instrument som inte lika tydligt som aktier kan manifestera ägarerättigheter. Vidare torde Skatteverket än mer syna de värderingar som ligger till grund för förvärv av aktier och andra instrument. Slutligen finns ju alltid ”faran” om ändrad lagstiftning.

Civilrätten segrade vid utgången av 2009 men debatten om bonusar, incitament, belöningar och direktörsaktier kommer troligen att fortsätta under 2010 med samma intensitet som tidigare.

Björn Johansson är skattekonsult på KPMG och är detta nummers representant för FAR SRS skattesektion.