EU-parlamentet har röstat om slopad årsredovisning för mikroföretag. Med ett smärre tillägg till den ursprungliga texten, återlanserar parlamentarikerna EU-kommissionens förslag om att undanta mikroföretag från kravet på årsredovisning.
Förslaget är ett led i EU-kommissionens målsättning om att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till år 2012. Kritikerna menar dock att det skulle innebära en nedmontering av de EU-gemensamma reglerna som syftar till att öka jämförbarheten och utbytet länderna emellan. Frågan kom till ett dödläge under det svenska ordförandeskapet, då ministerrådet (handelsministrarna) var splittrat i två jämnstora läger för och emot, berättar Stefan Pärlhem, ämnesråd på justitiedepartementet.
För att möta kritiken antog EU-parlamentet nyligen ett uttalande om att det även i framtiden ska finnas en grundläggande harmonisering, ett slags minimistandard som bland annat innebär att bolagen också i fortsättningen ska var tvungna att upprätthålla löpande redovisning enligt en gemensam norm.
– Gärna förenklad redovisning i små företag, men utan offentliga årsredovisningar mörklägger man näringslivet och det blir i stället dyrare att göra affärer, säger Fars generalsekreterare Dan Brännström som är kritisk till det liggande EU-förslaget.
Parlamentets uttalande kan ses som ett försök att sätta ny fart på processen att minska företagens administrativa kostnader. Nu går bollen tillbaka till ministerrådet, där det är spanjorerna som håller i EU-ordförandeklubban under första halvåret 2010.
Rakel Lennartsson
Mikroföretag
Enligt EU:s definition är företag som uppfyller två av följande tre kriterier mikroföretag: Balansomslutning under 500 000 euro per år, nettoomsättning under 1 miljon euro och max 10 anställda. Regeringskansliet uppger att närmare 80 procent av de svenska företagen är mikroföretag enligt denna definition.