Riksdagen har beslutat att sänka kapitalkravet för aktiebolag från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Syftet är att göra bolagsformen mer attraktiv.
I två och ett halvt år har frågan om kapitalkravet för privata aktiebolag utretts och nu har riksdagen fattat beslut i frågan om Förenklingar i aktiebolagslagen m.m (SOU 2009:34). Riksdagen antog regeringens lagförslag om ändring av aktiebolagslagen, men Vänsterpartiets ledamöter reserverade sig.
I och med riksdagens beslut halverades kravet på aktiekapital från och med 1 april i år då lagändringen trädde i kraft.
– Det är glädjande att se att den första delen av mitt förslag har blivit verklighet. Nu hoppas jag att man så snart som möjligt går vidare och inför förenklingsförslagen i SOU 2009:34, säger utredaren Carl Svernlöv, advokat verksam vid Baker & McKenzie Advokatbyrå.
Utredaren skulle enligt regeringens direktiv särskilt överväga nivåerna 50 000 kronor och 20 000 kronor som minimigräns. Ytterligare ett alternativ som utretts är att lagen inte anger någon lägsta nivå alls, det vill säga att minimigränsen för aktiekapitalet helt tas bort.
Utredningen har även övervägt möjligheten till successiv inbetalning av aktiekapitalet vid nybildning.
Utredningen ledde till att regeringen la fram en proposition i syfte att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig som företagsform, och därmed även främja företagandet. Regeringen konstaterar att en sänkning till 50 000 kronor framstår som en lämplig avvägning mellan de olika intressen som finns. En sådan sänkning får dessutom stöd av många remissinstanser, även om det finns invändningar, exempelvis att ett så lågt aktiekapital kan göra det svårt för banker att bevilja lån.
– Den synpunkten finns intagen i SOU och det ligger något i det att 50 000 kronor inte är något vidare kapitalkrav alls. Men 50 000 kronor fungerar ändå som någon form av seriositetsspärr och gör att man funderar några gånger innan man väljer att starta ett aktiebolag, säger Carl Svernlöv.
Bakgrunden till förändringen i aktiebolagslagen är bland annat att utvecklingen i Europa går mot sänkta krav på aktiekapital för bolag som motsvarar det svenska privata aktiebolaget. I Storbritannien behöver ett privat aktiebolag inte ha mer än ett pund i aktiekapital, och i Tyskland har en ny aktiebolagsform införts där aktiekapitalet inledningsvis kan uppgå till en euro.
Charlotta Danielsson